Skellefteå kommuns vård och omsorg utgår från individens perspektiv. Något som också ska styra arbetet med förbättrade arbetssätt med teknikens möjlighet. Det ger flexibla initiativ och insatser som möjliggör ett självständigt och betydelsefullt liv. För att kunna jobba just så har kommunen tagit fram sex fiktiva individer, så kallade personas. De symboliserar människorna som kommunen finns till för.

”Människan i fokus” har länge varit ett viktigt perspektiv för offentlig sektor. Att arbeta utifrån att vi är enskilda individer istället för att kategorisera alla som en enhet och grupp.

Skellefteås vård och omsorg tar det ett steg längre och utveckla förhållningssättet till att istället utgå̊ från människans fokus, eller individens perspektiv.

Började med Anna

Ett av verktygen för att nå dit är arbetet med fiktiva personer, också kallat personas, som är påhittade karaktärer som representerar olika typer av individer som finns i vård- och omsorgsverksamheten.

Det började med Anna. Med utgångspunkt från Anna ville Skellefteå kommun bygga en vård- och omsorgsverksamhet som ger henne förutsättningar att leva livet bäst möjligt. Annas persona uppstod i Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, satsning, Bättre liv för sjuka äldre.

Att alltid ställa frågan vad är viktigt för dig gör att vi alltid utgår från individens perspektiv


Anna är en fiktiv person, som ska representera några av de människor Skellefteå kommun finns till för. Berättelsen handlar om Annas drömmar, vilja och behov och hur man med utgångspunkt från Anna bygger en vård och omsorg för att skapa de bästa förutsättningarna att kunna leva livet bäst möjligt.

– I Skellefteå har Anna blivit en symbol för den förflyttning och rörelse vi befinner oss i. Istället för att enbart prata om behov, pratar vi också om drömmar och vilja, där drömmarna får komma först. När vi känner till Annas drömmar har vi större möjligheter att uppfylla vad vi lovar. Därför vi har allt att vinna på att våga ställa frågan: Vad är viktigt för dig? säger Ejja Häman Aktell, som är avdelningschef för vård- och omsorgsavdelningen i Skellefteå kommun.

Fick sällskap

För att än bättre fånga olika invånare fick Anna senare sällskap av ytterligare fem fiktiva individer: Simon, Helga, Ragnar, Kim och Robin. Tillsammans inkluderar de samtliga målgrupper som Vård- och omsorgsavdelningen riktar sig till.

Digitaliseringen i Skellefteå kommun sker med utgångspunkt i dessa personer. Kommunen arbetar med många olika digitala lösningar och verktyg för att tillgodose deras olika drömmar, vilja och behov.

– När vi frågar invånarna i Skellefteå, vad som är viktigt för dem får vi ofta svar om att det man skulle vilja gå till brevlådan och hämta tidningen, eller kunna prata med sina nära och kära. Små saker som gör stor skillnad i ens egen livsresa, säger Ejja Häman Aktell.

”Enklare att leda”

Personas gör det enklare för Skellefteå kommuns chefer att leda.

– En viktig del av att leda är att berätta berättelsen om de vi är till för. Att leda verksamheten utifrån de vi ska göra skillnad för varje dag tryggar våra invånare och ger arbetsglädje till våra medarbetare, säger Ejja.

Kommunens sex personas

Kenny Lundström

Anna vill bo kvar hemma

Anna har stora vård- och omsorgsbehov. Hon behöver samordnad vård och omsorg för att kunna bo kvar hemma.

– Jag är Anna, 91 år och gift med Erik som är två̊ år äldre än jag. Vi bor i lägenhet och våra tre barn hälsar på̊ rätt ofta. Jag började som hemmafru men när barnen blev äldre tog jag jobb som sekreterare på fabriken i byn. Ett stillasittande men stressigt jobb. Mest av allt ångrar jag att jag började röka.

Det är viktigt för mig att...

  • Behålla kontrollen över mitt eget liv
  • Ha möjlighet att få anpassad vård och symtomlindring
  • Kunna avsluta mitt liv hemma om jag vill
  • Alla runt mig har en klar bild av vem jag är, vad målet för min vård och omsorg är, vad som ska hända
  • Ha känd personal och fasta kontakter

Annas liv 2030

– Jag bor kvar hemma med Erik, men han får mycket hjälp av hemtjänsten. Jag brukar prata med sjuksköterskan flera gånger i veckan genom surfplattan som barnen köpt, den var ju inte så svår att använda. Om det är något krångel så kan sjuksköterskan komma hem till mig när som helst på dygnet. Min doktor på lungmottagningen träffar jag faktiskt också ibland på plattan.

Simon önskar kontinuitet

Simon börjar få problem att klara sig självständigt och är i behov av kontinuitet i stöd.

– Jag är Simon, är 85 år och bor själv, jag är änkeman sedan flera år och har en son som bor utomlands. Mitt stora intresse är böcker. De senaste åren har jag fått problem med en höft men det går inte att operera säger man.

Det är viktigt för mig att...

  • Få träffa personal jag känner och ha fasta kontakter
  • Få stöd att ta vara på mina egna förmågor
  • Bara vara på sjukhus när det är nödvändigt
  • Inte behöva hålla reda på mina mediciner och ansvara för att information når fram
  • Jag kan fortsätta umgås med mina vänner så länge det går

Simons liv 2030

– Nu har jag en sån där maskin som spottar ut en påse tabletter och larmar när jag ska ta dem, så då kan jag fixa det själv, ingen behöver komma och hjälpa mig med det! På natten slipper jag också ha folk springande här, de tittar till mig med kameran de satt in istället.

Helga behöver samordning

Helga har en kognitiv svikt som utgör stora hinder i vardagen hemma. Helgas dotter berättar:

– Mamma bor själv, hon är 79 år och änka sedan fem år. Hon är ute och går mycket och umgås mest med närmaste grannen. Hon har alltid gillat att laga mat och gör fortfarande det men glömmer ibland att slå av spisen.

Det är viktigt för mamma att...

  • Få stöd att fortsätta klara av det hon kan
  • Få träffa känd personal och ha fasta kontakter
  • Få stöd med medicinerna så att det blir rätt
  • Kunna fortsätta umgås med grannen så länge det går

Helgas liv 2030

– Nu har mamma fått hjälp av experter på demens som gett henne ny medicin och gjort en plan tillsammans med hemtjänsten för hur de ska hjälpa henne bäst. Hon är tryggare nu. Nu lagar hon mat igen och en timer slår av plattan om hon glömmer den på. Hemtjänsten tittar till henne flera gånger om dagen genom trygghetskameran. Det gör att de som tittar till henne oftare kan vara samma personer. Hon har också fått en ny klocka som har inbyggd GPS så de kan se var hon är om hon skulle vara ute och den larmar också om hon ramlar. Det är bra eftersom hon själv inte kom ihåg att använda det gamla larmet.

Ragnar vill fortsätta vara självständig

Ragnar är relativt frisk och självständig och önskar få fortsätta vara aktiv.

– Jag är Ragnar, är 74 år och bor tillsammans med min jämnåriga hustru Yvonne i ett hus ut- anför stan. Det bästa jag vet är att vara aktiv. Jag umgås gärna och ofta med familj och vänner. Jag är med i några föreningar och deltar också i speeddating och livskaféer.

Det är viktigt för mig att...

  • Jag kan fortsätta vara aktiv och social
  • Få stöd i träning för att behålla förmågor
  • Känna mig som en del i samhället och följa utvecklingen av teknik
    Jag enkelt kan hitta den information jag behöver för att kunna ta eget ansvar för mitt liv och hälsa
  • Det finns boendeformer som skapar förutsättningar för mig att välja ett aktivt och meningsfullt åldrande

Ragnars liv 2030

– Nu har jag bättre koll på diabetesen, tack vare att jag träffar min diabetssjuksköterska en gång i månaden via datorn. Jag kan rapportera in mina värden så hon kan hjälpa mig ställa insulinet bättre. Det visade sig att jag inte alltid googlade på rätt sidor för att få bra råd. Även min läkare på reumatologen träffar jag på nätet, så fixar han recepten direkt och jag slipper åka 14 mil enkel väg.

Kim vill ha koll på sin vardag

Kim har måttlig utvecklingsstörning, ledproblematik, spasticitet, typ 2 diabetes. Har behov av stöd från stödassistenter och insatser från hälso- och sjukvårdspersonal.

– Jag är Kim, 40 år. För fem år sedan flyttade jag in i egen lägenhet i en gruppbostad. I gruppbostaden bor flera personer med liknande funktionsnedsättningar. Det finns personal dygnet runt. De hjälper mig till exempel när jag ska förflytta mig i och ur rullstolen, tvätta, städa och laga mat.

Det är viktigt för mig att:

  • Veta vad som ska hända
  • Jag får information med bildstöd
  • Få stöd att följa hälsoplanen
  • Sköta läkemedel
  • Äta enligt kostråd
  • Träna

Kims liv 2030

– Personalen peppar mig att handla nyttigare mat och att planera in aktiviteter på fritiden. Planeringen gör jag digitalt via Todej-appen. Allt går lite lättare nu. Jag är också delaktig i min genomförandeplan. Den är tydlig och innehåller mål om vad som är viktigt för mig.

Robin vill vara självständig

Robin har ADHD, ångestproblematik och social fobi. För honom innebär det att vardagen ofta känns kaotisk. Har i dagsläget behov av stöd från stödassistenter och insatser från hälso- och sjukvårdspersonal på kommun och landsting.

– Jag är 25 år och har nyligen flyttat in i egen lägenhet med servicebostad. Det innebär att jag har tillgång till personalstöd och en gemensam lokal där jag kan umgås med personal och övriga som har servicebostad. Jag gillar att spela dataspel. Det blir ofta sena kvällar och nätter.

Det är viktigt för mig att:

  • Vara självständig
  • Ta körkort
  • Ha god hälsa
  • Slutföra gymnasiestudierna
  • Ha ett arbete

Robins liv 2030

– Mitt liv fungerar mycket bättre nu. Det har blivit lättare att fokusera på det jag ska göra. Arbetsterapeuten har hjälpt mig att hitta strategier för att få vardagen att funka. Nu har ”var sak sin plats”. Exempelvis så tar jag hand om räkningarna direkt och sätter in viktiga papper i en pärm. Jag använder kalendern i mobiltelefonen för att planera veckan. Då får jag påminnelse om vad som ska göras och det blir lättare att passa tider.

Fortsätt utforska

Fortsätt utforska