Trygga tillsyner och 70 000 ostörda nätter på ett år. Det är resultatet av att Skellefteå kommuns vård- och omsorgsavdelning använder trygghetskameror för tillsyner, vilket inneburit en win-win för både individer och verksamheter.

– Vi tror verkligen på riktningen digitalt först och trygghetskameran som en framtidslösning, säger Kenny Lundström, larmchef och teamledare för Team för välfärdsteknik inom vård- och omsorg.

Införandet av trygghetskameror i Skellefteå började som en del av projektet Sätt ljus på natten, som handlade om att se över nattverksamheten på kommunens boenden. 2017 började man, som en av de första kommunerna i landet, att erbjuda kameror. 

– Det var lite kontroversiellt då. Första året hade vi mellan fem och tio kameror ute. Sen hände något, det blev mer och mer accepterat. Sedan dess har det bara gått spikrakt uppåt, säger Kenny Lundström.  

Trygghetskamera

Biståndsbeslut krävs

För att få en trygghetskamera krävs ett biståndsbeslut. Kamerorna programmeras sedan utifrån individens behov, och får tidsfönster då de aktiveras och medarbetarna kan göra tillsyn. Under dygnets övriga tid är kamerorna stängda.

Idag har kommunen drygt 110 kameror ute hos individer i verksamheterna. Totalt görs 70 000 tillsyner per år. De stora vinsterna med kamerorna kan ses utifrån två perspektiv menar Kenny.

–Det ena är för individen, som slipper bli väckt och får bibehålla sin integritet och självständighet, säger han.

Det andra är verksamhetsperspektivet.

– Varje besök vi gör via trygghetskamera gör att vi slipper köra bil i onödan, säger Benny Nordmark som är enhetschef vård- och omsorg i Skellefteå.

Fallgropar

Precis som med mycket annan välfärdsteknik finns fallgropar och risker med tekniken. 

– En risk är så klart att man tappar bort individens behov. Plus att lagstiftningen inte riktigt har hängt med. Vi har varit tvungna att hitta vägar framåt. Det handlar om att kunna ge sitt samtycke. Vi har många individer där det är gränsfall att man själv kan ge samtycke. Där har vi tagit fram ett frågebatteri för att säkerställa att vi tar rätt beslut, säger Kenny.

Digitalt först

Kenny Lundström beskriver trygghetskamerorna som en mycket uppskattad del i verksamheten. 

– För oss har det varit ett uppskattat projekt. Det kan vara lite motigt i början, men man får hålla i – det kommer ge med sig. Det blir fler och fler som får och efterfrågar kamera. Vi tror verkligen på riktningen digitalt först och ser trygghetskameran som en framtidslösning, säger han.  

Hur fungerar en sensorstyrd trygghetskamera?

Medarbetarna kan göra en händelsestyrd individuell tillsyn digitalt. Tillsammans med individen och teamet kommer man fram till vad det finns för behov och gör sedan inställningar i kamerans sensor. När den triggas går en push-notis till medarbetarnas mobiltelefoner. Då har de möjlighet att ta upp kamerabild och göra en snabb bedömning, om de behöver gå på en gång, eller om de kan avvakta. På så sätt kan individen sova gott på natten.

Läs mer om hur trygghetskameran fungerar och hur du ansöker Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tips till dig som vill jobba med trygghetskameror

Tips till dig som vill jobba med trygghetskameror

  • Blanda in personalen.  Verksamheterna äger sina arbetssätt. Kan man ha med dem tidigt kan det underlätta mycket.  
  • Användarvänligheten är viktig. Viktigt att medarbetare får se produkten och hur den fungerar, annars riskerar den att bli en hyllvärmare.  
  • Tänk igenom hur lagstiftningen ska hanteras. Använd beslutsstöd för biståndshandläggare som stöd i de ärenden där samtycke är svårt att inhämta på vanligt sätt.  
  • Viktigt med information. Var noga med språket, prata inte om kamerorna som övervakningskameror. Viktigt att förklara att inget spelas in. 

Fortsätt utforska

Fortsätt utforska