Med projektet Internet of Things (IoT) inom vård och omsorg undersökte Skellefteå kommun, tillsammans med Kiruna kommun och Uppsala kommun, hur uppkopplad teknik kan bidra till att säkra kvaliteten när behoven inom vård och omsorg ökar. Projektet går nu in i en ny fas och det görs med flera nya insikter.

– Vi har lyckats skapa en IoT-arkitektur som kan ansluta system från flera olika leverantörer och deltagare och anhöriga har varit positiva till funktionerna. I nästa fas testar vi funktionaliteten på särskilt boende för att nå ett breddinförande, säger Christer Åhlund, professor och ämnesföreträdare i distribuerade datorsystem vid Luleå tekniska universitet, LTU, som har lett arbetet med den tekniska forskningen och utvecklingen i projektet.

Att utforma stöd som ger människor bättre möjligheter till självständiga och meningsfulla liv är en central del av uppdraget från socialnämnden när det handlar om vård och omsorg inom Skellefteå kommun. Riktningen ”digitalt först” innebär att teknik ska användas där och när den gör nytta – för individen och för verksamheten.

I det fyraåriga projektet IoT inom Vård och omsorg, som avslutades i november 2021, testades flera nya lösningar kopplade till IoT-enheter hemma hos ett tiotal äldre personer i Skellefteå. Efter att deltagarna och deras anhöriga lämnat samtycke genomfördes djupintervjuer om deltagarnas rutiner och livsmönster och utifrån det personliga behovet lades sedan grunden till vilka sensorer som installerades.

Rörselsesensorer och enheter som känner av när kaffekokaren eller tv:n är i gång är exempel på hjälpmedel som användes i deltagarnas hem. Datan som samlades in användes för att med maskinlärande algoritmer identifiera om någon avvikelse uppstod. Avvikelsen används för att informera exempelvis anhörig eller vårdgivare om att tillsyn kan behövas.

– Vi ville ta fram en prototyp på hur vi kan använda oss av smarta hem-enheter för att jobba mer behovsstyrt. Ett enkelt exempel kan vara en rörelsesensor som meddelar när en person stiger upp, så att hemtjänsten inte går in för tidigt och väcker personen, berättar Kenny Lundström, larmchef på vård- och omsorgsavdelningen, och fortsätter.

– Med hjälp av sensorerna kan vi också identifiera avvikelser, det kan till exempel handla om att tv:n eller kaffebryggaren inte slagits i gång enligt personens normala rutiner. Systemet skickar då ut en notifikation om att något inte är som det brukar. Det finns väldigt många olika typer av sensorer, vilket gör att man kan gå väldigt djupt.

Stor fråga nationellt

Inga sensorer installerades förrän deltagarna, och i vissa fall även anhöriga, hade beskrivit vilka behov som fanns och bestämt när notifikationer skulle gå ut.

– Samtycke är en utmaning när det gäller införande av välfärdsteknik i hemmet, men i det här projektet kunde samtliga deltagare i Skellefteå ge sitt godkännande, vilket underlättade mycket, säger Lisbeth Johansson, projektledare inom vård och omsorg på Skellefteå kommun, som konstaterar att individer med kognitiv svikt ofta är de som har störst behov av olika typer av digital teknik.

– På Skellefteå kommuns vård- och omsorgsboenden används teambedömningar, där hälso- och sjukvården, kontaktpersoner samt chefer på boendena involveras för att väga för- och nackdelar med att sensorer används hos individen. Den här frågan är stor i hela landet och lagstiftningen har inte hängt med, men det sker saker nationellt som kan underlätta bedömningarna, så att inte individer med kognitiv svikt blir undantagna, säger Lisbeth.

Ny IoT-arkitektur

Idag domineras IoT-marknaden av några större aktörer, vars system är slutna. Det skapar inlåsningseffekter som inte främjar små och medelstora företag i branschen. Ett mål med projektet IoT inom vård och omsorg var att skapa en breddad kunskaps- och erfarenhetsbas kring hur information från enheter och system från olika leverantörer kan sammanföras, användas och tillämpas.

För att lyckas med det utvecklade Luleå tekniska universitet, som är en av flera partners i projektet, en horisontell IoT-arkitektur som kan ansluta olika delsystem.

– Vi har kunnat visa att det fungerar att kombinera system från olika leverantörer. Interaktionerna mot alla delsystem har funkat problemfritt och alla leverantörer har lyckats ordna det protokoll vi behövt för att ta del av data. Datan har sedan berarbetats för att hitta mönster hos deltagarna, säger Christer Åhlund.

I nästa fas av projektsviten, där Skellefteå kommun är koordinator, läggs fokus på verksamhetsperspektivet där man testar funktionaliteten mot särskilt boende – ett pilotprojekt där man undersöker möjligheterna till ett breddinförande.

– Under IoT inom vård och omsorg låg störst fokus på vilken nytta som tekniken har för individerna. I den nya fasen testas funktionaliteten mot en brukargrupp som stöttas av vårdpersonal på särskilt boende. Det skapar en fin sekvens av serier i projektet, säger Christer Åhlund.

Fler sensorer ökar självständighet och trygghet

Ejja Häman Aktell, vård- och omsorgschef på Skellefteå kommun, konstaterar att antalet tekniska verktyg och möjligheter inom vård och omsorg ökar snabbt. Läkemedelsgivaren är ett exempel som allt fler individer använder sig av.

Läkemedelsgivaren är en robot som laddas med individens medicin, paketerad i ApoDos-rullar. Läkemedelsgivaren läser av att rätt person får rätt medicin och påminner även personen om att ta den. Om individen missar sin dos går larm till personal som kan vidta lämpliga åtgärder.

– Idag använder 35 individer i Skellefteå läkemedelsgivare och det finns ett stort intresse hos fler som vill använda teknikens möjlighet. Satsningar på digitala verktyg är viktiga för att skapa mer självständiga och meningsfulla liv för invånare. I projektet IoT inom vård och omsorg har deltagare gått från att inte vara så positiva till trygghetsskapande teknik i hemmet, till att de inte kan tänka sig ett liv utan den, säger Ejja Häman Aktell.

I det omfattande arbetet med digitaliseringen involveras både experter, medarbetare och de individer som tar del av vård och omsorg. Det gör att många perspektiv snabbt synliggörs och att helhetsbilden av både nyttor och utmaningar skapas fort.

– I dialog med invånare får vi många tips och idéer på hur människor vill leva sina liv med hjälp av teknikens möjligheter. Det ger oss viktiga insikter om hur vi kan skapa trygghet genom att de varma händerna finns där, tillsammans med tekniken som ett komplement, säger Ejja Häman Aktell.

Fakta

IoT inom vård, omsorg och omsorg

Projektet påbörjades hösten 2017 och avslutades i november 2021. I projektet har man undersökt och testat nya lösningar kopplade till IoT-enheter i individers hem. Målet var att kunna använda resurser inom vård och omsorg på ett mer effektivt sätt och skapa bättre tjänster för individerna. En metod kan vara uppkopplad teknik, som bidrar till att minska resurser som går åt till exempelvis enklare rutinkontroller och transporter.

Projektet drevs av Skellefteå kommun, Kiruna kommun och Uppsala kommun. Arbetet utfördes inom Strategiska innovationsprogrammet Sakernas internet (IoT Sverige), en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Här hittar du mer information om IoT Sveriges projektstöd.

Partners

Alleato, BI Nordic, Data Ductus, Kiruna kommun, Luleå tekniska universitet, Metry, Mevia, Posifon, RISE, Skebo, Skellefteå kommun, Skellefteå Kraft, Uppsala kommun, Uppsala universitet.

Fler erfarenheter från projektet

Fler erfarenheter från projektet