Datadriven städning har förändrat städrutinerna hos Skellefteå kommun. Utplacerade rörelsesensorer känner av hur många besökare toaletterna haft.
– Det här har medfört en mer effektiviserad verksamhet och arbetsmiljö, säger Anneli Boman, enhetschef på städ.
Internet of Things, IoT, eller Sakernas internet som det heter på svenska, bygger på att sensorer samlar in olika data, det kan vara fukt, ljudnivå, positionering eller som i det här fallet rörelsesensorer som är trådlöst uppkopplade. Sensorerna sitter utplacerade i sopkorgarna och känner av hur mycket papper som kastas.
Tack vare Skellefteå Krafts trådlösa nät, ett så kallat LoRa-nät, kan datan samlas in och göras synlig för medarbetarna på städ. Behovet är främst vid toaletter som är placerade en bit utanför det vanligaste arbetsområdet.
– Vi har utetoaletter på Nordanå som är sommaröppna och det har gjort att lokalvårdare måste lägga tid på att ta sig dit och ibland har toaletterna knappt använts. Så vi såg en nytta i att samla in data för att få ett hum om nyttjandegraden för att styra städningen när behovet är som störst, säger Anneli.
Via ett pilotprojekt placerades först tre sensorer ut i toaletterna i kapprummet på Nordanå.
– Jag har kunnat följa mätningarna via datorn och medarbetarna i sina telefoner. Vi har fått se vilka tider som folk faktiskt är där. Och vilken toalett som används mer av de tre? Det är fascinerande data och värdefull statistik vi får ut, jag ser vinning längre fram men än har vi inte hittat alla våra referenspunkter i det här, säger Anneli.
Att hitta effektiva arbetsflöden är en nyckelfråga, så att lokalvårdarna inte behöver springa i onödan.
– Alla vill ju ha städat på morgonen men kanske kan vi göra andra insatser istället där det är mer akut. Om vi kan få så bra underlag som möjligt är det värt mycket, säger hon.
Tyvärr så har det uppstått problem med sensorns avläsning med pappershanddukar som fastnat för högt upp när besökaren haft bråttom – då avläser sensorn papperskorgen som full.
– Det kanske ligger sex pappershanddukar och toaletten knappt är använd, men nu har vi en ny sensor som avläser antalet på ett annat sätt. Det hoppas vi ska göra skillnad. Men allt det här känns jättespännande!
Anneli har stor erfarenhet att jobba med städ och började som lokalvårdare inom Skellefteå kommun. Hon uppskattar möjligheterna som den nya tekniken medför.
– Jag tycker det är magiskt! Det är därför jag är kvar i samma verksamhet, det finns fortfarande möjligheter att se saker som man kanske inte tänkte på då förr i tiden, utvecklingen sker även inom vårt område och det gillar jag. Städrobot som vi provat på Lejonströmsskolan och sensorer tror jag är framtiden. Det gäller att våga prova och hitta bästa möjliga arbetssätt så att det passar ens egen verksamhet, säger Anneli.
Vad blir ert nästa steg?
– Det är att involvera två tekniker från IT-avdelningen som kan ställa de rätta frågorna om verksamheten som jag inte tänker på. Det gäller både Nordanå men även Lejonströms skoltoaletter där vi också vill placera sensorer för att fånga upp så mycket data som möjligt. Tillsammans kan vi utveckla en bra tjänst, menar hon.
GIOTIS är ett projekt som utförts inom Strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.