Emmy Jansson Berglund säger att det varit en positiv känsla sedan dag ett.

Stark vi-känsla på nya Kalkbrukets förskola

I våras flyttade pedagoger och barn in på Kalkbrukets sexavdelningsförskola i Bergsbyn. Ett aktivt processarbete av pedagogerna på förskolorna Fjärilen, Blåklinten, Sagan, Sländan, Loket och Bruket hade då pågått under två års tid, vilket bidrog till en lyckad flytt.
– Vi lyckades skapa en samsyn kring gemensamma delar och gjorde även barnen delaktiga i processen, säger förskolläraren Malin Lindgren.

Inför flytten gjorde rektor Ewa Walter det möjligt för pedagogerna att planera inför den kommande organisationen under samma tak.

– Vi jobbade bland annat med scheman och rutiner, vilket underlättade förberedelserna och gjorde att det fanns en grundstruktur direkt vi flyttade in, säger Malin, som arbetar på avdelningen Vänskapen på nedre plan.

– Vi bröt inte upp arbetslag eller barngrupper, utan såg till att barnen fick fortsätta med personerna som de är tryggast med, säger Emmy Jansson Berglund på avdelningen Fröjden på övre våningen.

Studiebesök

Förberedelserna inför flytten innehöll också studiebesök på Falkträskets och Mobackens förskolor, som ser likadana ut och vars verksamheter drog i gång drygt ett år före Kalkbrukets.

– Vi ville lära oss av deras erfarenheter eftersom de ligger steget före oss. Vi identifierade snabbt tre områden som vi utmanades av och ville säkerställa att det fanns en genomtänkt plan för; utevistelsen, matsalen och inte minst det övergripande organisatoriska, säger Ewa.

Förskolorna i Bergsbyn gjorde besök hos varandra för att utbyta erfarenheter i det pedagogiska och se hur de andra arbetar i vardagen.

Det har bidragit till en stark vi-känsla på Kalkbruket.

– Vi har högt i tak och om det uppstår problem idag tar vi snabbt ett möte och skruvar till för att förändra och förbättra, konstaterar Ewa och får medhåll av Emmy.

– Det har varit många skratt och en positiv känsla från dag ett. Det är inte självklart att det ska vara så eftersom vi inte sökte hit, utan flyttade från våra tidigare avdelningar. Det är härligt att vi har lyckats få till den här känslan, säger Emmy.

Förskolegården är uppdelad i tre zoner, den trygga närmast förskolan är ämnad för de minsta barnen, och den vidlyftiga och vilda är till för de större barnen som vill vara självständiga och göra större utsvävningar.

– Upplägget har funkat väldigt bra och jag tycker gården är fantastisk, säger Emmy.

Tar tillvara spetskompetenser

Avdelningarna samarbetar våningsvis kring öppningar och stängningar och man strävar efter att alla pedagogers spetskompetenser ska kunna tas tillvara i hela huset.

– Ewa har möjliggjort att vi pedagoger får nischa in oss på våra expertområden och det har inneburit stort engagemang bland medarbetarna. Någon tar kanske ansvar för ateljén och andra för exempelvis språk eller lärprocesser, säger Malin.

Arbetet med att utveckla lärmiljöerna är ett ständigt pågående arbete.

– Vi fick många frågor i början om hur vi hade förberett och tänkt kring lokalerna, men det kan inte vara helt klart redan från start, utan vi måste vara lyhörda och se vilka behov barnen har för att se hur ytorna bäst kan användas, säger Malin och fortsätter.

– Ett led i att skapa trygghet är den tydliggörande pedagogiken och här har vår specialpedagog Linda Alm Eriksson gjort ett bra arbete med bildstöd, dagsscheman och olika färger för varje avdelning. Det har underlättat övergångarna mellan exempelvis lunch, sovvila och utgång.

Förskolegårdens tre zoner uppskattas av både Malin Lindgren, kollegorna och barnen.

Nya kompisar

Avdelningarna samarbetar även i tvärgrupper, där barnen delas upp efter ålder och det har gjort att barnen hittat varandra i nya konstellationer.

– På en enavdelningsförskola kan ett barn vara ensam i sin årskull. På en fleravdelningsförskola ökar möjligheterna att träffa nya vänner, vilket är en fördel när de sedan går vidare till förskoleklass, säger Malin.

– En förälder sa att de hade fått så självständiga barn sedan de landat här, och när jag var med på lunchen en dag berättade en pojke att han hade fått så många nya kompisar. Det var så roligt att höra, säger Ewa.

Hållbara förskolor

Fredrik Nilsson är fastighetschef på Skellefteå kommun och han ser också flera fördelar med fleravdelningsförskolorna. I det ramprogram som för- och grundskolenämnden tog beslut om för några år sedan är det beskrivet vilka funktioner som ska finnas i både ute- och innemiljön.

– Där står det bland annat om de olika zonerna i utemiljön samt att det ska finnas toaletter nära entréerna, som enkelt kan nås i samband med på- och avklädning före och efter utevistelse, säger Fredrik.

Ur hållbarhetssynpunkt finns det också flera fördelar. Fleravdelningsförskolorna i Skellefteå är exempelvis certifierade enligt Miljöbyggnad Silver, som innebär bra miljöer att leva, arbeta och leka i.

– Fleravdelningsförskolor blir mer energieffektiva jämfört med traditionella enavdelningsförskolor och markavtrycket blir mindre när man bygger två våningar i stället för en. Vi beaktar också alltid trä som konstruktionsmaterial, vilket minimerar klimatpåverkan, säger Fredrik vars bild är att allt fler kommuner väljer fleravdelningsförskolor.

– Vid nyproduktion byggs idag i princip bara fleravdelningsförskolor. Spannet ligger på mellan fyra och tio avdelningar, beroende på vilket behov kommunerna har. Malå har byggt en ny med åtta avdelningar och vi har byggt flera med sex avdelningar, som vi tycker är en bra storlek. Vi kan reproducera den modellen och göra förfiningar längs vägen, säger Fredrik.

Detta är en artikel ur årets tredje nummer av personaltidningen Ida. Fotograf: Patrick Degerman.

Relaterade nyheter

Senast uppdaterad: