Sveriges mest hållbara anläggningsprojekt: ”Skellefteå Site East lyckades”

Hållbarhetsmålen för det nya industriområdet Skellefteå Site East var extremt höga. Anläggningsprojektet skulle bli det mest hållbara någonsin i Sverige och leda vägen för branschens framtida sätt att arbeta. Nu när projektet har avslutats visar resultaten att man levde upp till de högt satta målen – och mer därtill.

– Klimatbelastningen är 75 % lägre än om vi hade genomfört projektet på ett traditionellt sätt och vi möter redan idag regeringens klimatmål för 2040, nästan 20 år för tidigt. Dessutom vann ju projektet utmärkelsen för Hållbar infrastruktur på Sweden Green Building Awards 2021, vilket är som att vinna SM-guld i hållbarhet för oss. Med andra ord har vi två bra bevis för att vi har lyckats med visionen att genomföra Sveriges mest hållbara anläggningsprojekt, säger Skanskas projektchef David Nordberg.

”En kultur där goda idéer drivs igenom”

Skellefteå Site East är ett nytt industriområde på 45 hektar som etableras i den expansiva östra delen av Skellefteå. Anläggningsprojektet har genomförts i samarbete mellan Skanska och Skellefteå kommun, där parterna med utgångspunkt i en partneringdeklaration har hittat både sätt att arbeta tillsammans och ta tillvara idéer som gör det möjligt att nå hållbarhetsmålen.

– Vi har skapat en kultur i projektet där alla bidrar och idéer har tagits tillvara. Faktum är att hela 42 av 49 idéer i handlingsplanen har drivits igenom, för att sammantaget bidra till det lyckade hållbarhetsresultatet, säger David Nordberg.

Innovation minskar klimatpåverkan

Totalt handlar det om besparingar i form av sänkta utsläpp av koldioxid på 5 300 ton, inklusive det som gjordes redan i projekteringsstadiet. I det ingår bland annat besparingar på 2 357 ton genom att använda fossilfritt HVO100-bränsle, 261 ton tack vare elektrisk krossning och 145 ton genom att lägga grön asfalt (Biozero). Inom social hållbarhet har projektet bland annat genomfört arbetsmarknadsinsatser och samverkat med skolor. Dessutom har man skapat förutsättningar för Skanskas innovativa satsning på biokolproduktion, då stubbar har tagits till vara för de första årens biokolproduktion i den panna som nu sätts upp i Skanskas Bergtäkt i Skellefteå.

– Vi har vänt på varje sten och utmanat traditionella sätt att bygga på i vår strävan efter minskad klimatpåverkan. Jag är stolt över att projektet fungerat som en katalysator för ny teknik, exempelvis biokolproduktionen, säger David Nordberg.

Billigt att bygga hållbart

En annan viktig faktor på Skellefteå Site East har varit förmågan att hitta värden i alla material, till och med stubbar och vegetationsavtäckningen. David Nordberg berättar:
– Med detta tankesätt har vi kunnat skapa mer säljbar tomtyta och skapat förutsättningar för framtida tomtköpare, samtidigt som vi klarat oss helt utan deponi av något material. På så sätt har vi minskat behovet av transporter, vilket ju är bra både för miljön och ekonomin i projektet. Vårt sätt att tänka visar att det faktiskt är billigt att bygga hållbart och vi landar under budget för projektet. Dessutom har genomtänkt projektering och förändrade produktionsmetoder gjort att vi tidsmässigt sparat in nästan ett halvår, jämför med om vi skulle gjort som man alltid brukar göra.

”Vi måste vara beställare av framtiden”

Även på Skellefteå kommun är de ansvariga oerhört nöjda med hur projektet har kunnat genomföras. Både vad gäller hållbarhetsmålen och de arbetsmetoder som kommer att kunna användas även i framtida projekt.

– Bara det faktum att vi har bevisat att det går att reducera koldioxidutsläppen med 75 % är imponerande, hade det varit 50 % skulle det fortfarande varit oerhört bra. Vi vet ju att metoderna och tekniken finns där, men nu har vi hittat arbetsmetoder som gjort att vi kunnat ta tillvara dem för att kunna vara så här agila. Och det är faktiskt nödvändigt i dagens snabba samhällsutveckling, där vi tvingas beställa infrastruktur där vi ännu inte har hela bilden klar för oss. Vi måste vara beställare av framtiden helt enkelt, säger Skellefteå kommuns projektchef Karin Degerfeldt.