Iednegiella vuodoskåvlån

Syöldate kommuvnna fállá iednegiellaåhpadimev 1-9 jahkekursan. Åhpadibme dåjmaduvvá kurssaplána milta iednegiellaj svieriga skåvlå oahppaplánan, LGR 22, duv mánán hähttu vuodo máhttudagá gielan årrot danen gå oahppe galggá ietjas iednegielav máhttet riektáj oassálastátjit åhpadimen. Vuodo máhttudagáj miejnniduvvá duv mánná hähttu dåjmalattjat åhpadimev tjuovvot, dádjadit álkkes njálmálasj bagádusdájt ja oassálasstet sagastimen sahtebiejve ábnnasij birra.

Mánájn tjadnusijn rijkalasj unneplågojda gudi sihti låhkåt suomagielav, jiddisj, meängielav, romagielav jali sámegielav li lasedum riektá iednegiellaåhpadibmáj. Guokta kurssaplána gávnnuji dájda gielajda:

  • Iednegiella vuostasj giellan mij rávkká oahppe ságas ietjas iednegielav
  • Iednegiella nubbe giellan gånnå ij rávkaduvá åvddåmáhttudagá, lågå ienebuv/ länk

Iesjmiedogis la álget iednegiellaåhpadimev, valla gå mánná l álgadam låhkåmav de li nákkulattja gitta åhpadibme ålliduvvá jali vállji hiejtedit ietjas sajev.

Riekta iednegiellaåhpadibmáj skåvllålága ja skåvllåbiejadusá

Oahppe oadtju iednegiellaåhpadimev jus: avtan jali goappásj sujttoaddnen la ietjá giella gå dárogiella iednegiellan

  • oahppen la vuodo máhttudagá ájggeguovddelis gielan
  • oahppe adná gielav sahtebiejven hejman *
  • binnemusát vihtta oahppe sihti åhpadimev gielan
  • hiebalasj åhpadiddje ájggeguovddelis gielan gávnnu

*Adopteridum máná li rávkálvisás tjuoldastum jut iednegiella galggá sahtebiejvve säbrástallamgiella hejman årrot. Mánná huoman dárbaj vuodo máhttudagájt gielan.

Åhpadime ulmme l oahppáj vaddet máhttelisvuodav åvddånahttet máhttudagájt gielan ja suv giela birra. Iednegielan la ájnasvuohta mánáj giellaj, identitähtta-, ulmusjvuohke- ja ájádusåvddånibmáj. Åvddånahtedum iednegiella vaddá buorre åvddålbiejadusájt oahppat dárogielav, ietjá gielajt ja ietjá ábnnasijt

Iednegiellaåhpadibme rijkalasj unneplågogielan

Syöldate kommuvnna fálla iednegiellaåhpadimev rijkalasj unneplågogielajn suomagiella, jiddisj, meängiella, romagiella ja samegiella vuodoskåvlå 1-9. jahkekursan. Åhpadime ulmme l åvddånahttet oahppe giellamáhttudagájt, åvdedit máhttudagáv kultuvralasj duoge birra ja moattegielakvuodav.

Oahppijn tjadnusijn rijkalasj unneplågojs muhtemij la riektá iednegiellaåhpadibmáj unneplågogielan, juska åvddåmáhttudagá gielen.

Unneplågogiella vuodoskåvlån lågåduvvi guovte umasse suorgen

  • 1. suorgge: Oahppijn vuodo máhttudagáj gielan, bv. le oahppe bäjvválasj rádnastallamgiella hejman
  • 2. suorgge: Oahppe gudi li ådåálgge ja e ságasta gielav.Oahppe åvddåmáhttudagáj jali váni máhttudagáj dagi gielan låhki umasse kurssaplánaj milta ja siján li umasse ulme åhpadimáj ja mierreduvvá makkir kurssaplánav tjuovvu. Iednegiellaåhpadibme tjuovvu oahppaplánav vuodoskåvllåj (LGR 22).

Oahppe tjadnusijn rijkalasj unneplåhkuj roma ja båhti ålggorijkas vatteduvvi iednegiellaåhpadimev guovten gielan vatteduvvat jus li sierralágásj oare.

Iednegiella l iesjmiedogis válljim majt sujttoaddne hähttuji åhtsåt kommuvna e-dievnastusá baktu (länk). Juohkka oahppe oadtju åhpadimev 40 gitta 60 tijma vahkkuj. Gå mánna l algádam låhkåmav de li nákkulattja gitta åhpadibme ålliduvvá jali vállji ietjas sajev hiejtedit.

Iednegiellaåhpadibme dagáduvvá juogu de skåvllåbiejven jus la máhttelis plánit skåvvåsin, skåvllåbiejve maññela jali giellaválljimin. Åhpadimjuohkusa máhtti oahppijs umasse klassajn ja lahka álldarijn årrot. Giellamáhttudagá máhtti juohkusijn målsudit. Iednegiellaåhpadibme ij oattjot ienep gå avta giellaj oahppáj guosskat. Romak oahppij hárráj gudi båhti ålggorijkas la máhttelis tjuolldasav dahkat dalloj gå sierralágásj oare gávnnuji.

Buorisboahtem duv åtsålvisájn!

Iednegiella åvddåskåvllåklássan

Åvddåskåvllåklássa gálggá viehkedit oahppe gejn la ietjá iednegiella gå dárogiella oadtju máhttelisvuodav åvddånahttet goappátjágá dárogielav ja ietjas iednegielav. Åhpadime ja sahtebiejve dåjmalasjvuodaj baktu de åvddåskåvllåklássa galggá oahppijda vaddet máhttelisvuodav adnet goappátjagá dárogielav ja ietjas iednegielav. Máhttelis la åhtsåt iednegiellaåhpadimev 1. jáhkekursa rajes.

Rijkalasj unneplågo ja unneplågogielaj lága milta máná ja nuora tjadnusijn unneplåhkuj juvdára, roma, sáme, svieriksuobmelattja ja duornosliegega galggi sierraláhkáj åvdeduvvat ietjasa åvddånimen kultuvralas identitehtas ja ietjasa rijkalasj unneplågogielan. Skåvvl galggá dan láhkáj viehkedit suoddjit ja åvdedit rijkalasj unneplågoj gielajt ja kultuvrajt..

Oahppijda vatteduvvi moadda máhttelisvuoda adnet gájkka sijá gielajt bäjvválattjat ja árvusmáhteduvvat adnet goappátjagá unneplågpgielav ja dárogielav skåvlå dåjmajn. Skåvllå máhttá ståhkusijn, lávllagijn ja subttasasij oahppe unneplågogielan viehkedit oahppe giellaåvddånibmáj ja kultuvralasj identitehta åvddånibmáj.

Ansök om modersmålsundervisning (Länk till annan webbplats)

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad: