"rootPage" is not defined.

Hälsa och stöd

Inom gymnasieskolan kan du som elev få stöd av mentor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolläkare och andra befattningshavare inom skolan.

Kuratorn arbetar med enskilda elevkontakter. Det kan gälla praktiska problem som boende, resor, men också funderingar och oro hos eleven själv eller för andra. Kurator samordnar temadagar och gruppaktiviteter.
Kurator har tystnadsplikt.

Du har rätt att under skoldagen uppsöka skolhälsovården för rådgivning, samtal och enklare sjukvård. Öppettiderna kan variera mellan skolorna.

Alla elever i årskurs 1 erbjuds under första läsåret ett hälsobesök/hälsosamtal.

Här kan du läsa mer om hälsobesöket.

Skolsköterska har tystnadsplikt.

Du kan få möjlighet att träffa skolläkaren efter att du träffat skolsköterskan. Det kan då handla om olika besvär som stör din hälsa och ditt skolarbete eller själva orken att vara i skolan. Skolläkaren gör också så kallade medicinska kartläggningar som ett led i utredning av misstänkta funktionshinder.
Skolläkare har tystnadsplikt.

Har du behov av särskilt stöd när det gäller dina studier så kartlägger specialpedagogen detta och sätter in stöd som behövs. Kontakt kan tas av eleven själv, av förälder eller mentor.

När du funderar över dina studieval, ditt framtida yrkesval, din studieplan m.m. är studievägledaren en naturlig samtalspartner. Studievägledaren ger både enskild och klassvis information och vägledning.

Här hittar du våra SYV.

Elevassistent/pedagogisk assistent arbetar i klass för att ge elever stöd och hjälp under lektionerna. Kan även hjälpa till med läxläsning.

Skolvärd finns som en resurs på skolan. Alla elever kan komma för att få stöd och hjälp. Elevråd, kamratombud, student- och examensarbete samt klassarbete tillsammans med elevhälsa är några uppgifter som fritidsledaren har.

Vad innebär det att vara elevskyddsombud?

Att vara extra uppmärksam på den fysiska arbetsmiljön för eleverna.
Att delta i en årlig utbildning för skyddsombud.
Att delta i terminsvis uppföljning av den fysiska arbetsmiljön.

Vad innebär det att vara kamratombud?

Att vara extra ögon och öron i klassen och vara uppmärksam så att ingen behandlas illa i klassen och att vår likabehandlingsplan följs.
Att delta i årlig kamratombudsutbildning.
Att hålla kontakt med klassens mentorer om läget i klassen.
Att delta i uppföljningsträffar för hela årskursen minst 1 gång per termin.

Kamratombud finns i årskurs 2 & 3.

Om du har fler frågor kan du alltid kontakta elevvårdspersonal.

Gymnasieskolorna i Skellefteå kommun skall aktivt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande handlingar. Skolorna har även ansvar att utreda, dokumentera och åtgärda när något sådant inträffar.

Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen har handlingsplaner mot mobbing och kränkande handlingar.

Alla gymnasieskolor har utbildade kamratombud. När elever upptäcker mobbing och kränkande handlingar i sina klasser meddelar de personal på skolan.

Baldergymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling (pdf) , 261.5 kB.

Huvudvärk. Magont. Trötthet. Oro. Många unga upplever att det kan vara svårt att gå till skolan. En del har frånvaro då och då medan andra har slutat att komma till skolan helt.

Kunskapen kring elever med problematisk skolfrånvaro och hemmasittare växer alltmer inom skolans värld. Idag vet man att det inte är något aktivt val som eleven gör när hen stannar hemma från skolan. Man vet också att det ofta rör sig om processer som pågått under lång tid, långt innan ungdomen blev hemma.

Här får du som förälder råd och vägledning om ditt barn har svårt att gå till skolan.

Ett åtgärdsprogram ska upprättas för en elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i sin skolsituation och ska ges särskilt stöd. Programmet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten för eleven. Arbetet med åtgärdsprogram ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svagheter samt vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Eleven själv och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att elevens synpunkter inhämtas och beaktas. Hänsyn ska tas till barnets bästa. Arbetet ska omfatta hela skolsituationen. Genom uppföljning och utvärdering kan programmet användas för att bedöma elevens framsteg och framtida behov av stöd. Åtgärdsprogram beslutas av rektor. Beslutet delges eleven och vårdnadshavaren. Beslutet kan överklagas av eleven eller vårdnadshavaren.

För kontakt med elevhälsan ring kommunens Kundtjänst 0910-73 50 00 så förmedlar de kontakt med rätt elevhälsapersonal.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad: