Bygg- och rivningsavfall

Vid rivning, byggnation och renovering uppstår alltid avfall. Det är viktigt att avfallet tas omhand på rätt sätt och att det som går att återvinna sorteras ut.

Från och med den 1 augusti 2020 gäller nya krav för utsortering av bygg- och rivningsavfall, både för yrkesmässiga verksamheter och privatpersoner. De nya reglerna innebär att vid byggnadsåtgärder ska olika avfallsslag sorteras och förvaras åtskilda redan på platsen för bygget. Exempel på byggnadsåtgärder där krav på sortering gäller är byggnation, renovering, rivning och anläggningsarbeten.

Minst följande avfallsslag ska sorteras ut i separata fraktioner:

  • Trä
  • Mineral som exempelvis betong, tegel, klinker, keramik och sten
  • Metall
  • Glas
  • Plast
  • Gips

Sedan tidigare finns det krav på utsortering av:

  • farligt avfall, elektroniskt avfall och spillolja
  • förpackningsavfall som till exempel emballage av plast eller wellpapp
  • returpapper så som reklam, tidningar och kopieringspapper.

Förpackningar ska alltså sorteras ut separat från annat avfall även om de består av samma material.

Syftet med utsorteringskraven är att minska den totala mängden avfall och öka förutsättningarna för återanvändning och återvinning inom byggbranschen.

Om avfallsslagen är sammanfogade eller inbyggda på ett sätt som gör att det är tekniskt omöjligt att separera och sortera dem på plats, gäller undantaget från kraven på utsortering. Det gäller också om avfallsslaget är så förorenat att det till exempel skulle riskera att även förorena resten av det sorterade avfallet. Kontakta Samhällsbyggnad miljö för bedömning om undantaget gäller ditt avfall.

Bygg- och miljönämnden kan ge dispens från kravet på utsortering i enskilda fall. Dispens kan endast ges när separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna. Kontakta Samhällsbyggnad miljö för rådgivning gällande dispens för ditt avfall. Samhällsbyggnad tar ut en avgift enligt fastställd kommunal taxa för anmälan.

Enklaste sättet att ansöka om dispens är via miljöenhetens digitala blankett. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan också ansöka på en pappersblankett , 171.5 kB, öppnas i nytt fönster..

I dispensansökan ska följande ingå: namn, organisationsnummer eller personnummer, adress, telefonnummer/mobilnummer, e-postadress, kontaktperson och kontaktuppgifter. Även fastighetsbeteckning (för platsen där rivningsavfall ska uppkomma), och beskrivning av åtgärden som planeras inklusive typ av arbete, tidsperiod för arbetet, en beskrivning av vika avfallsslag som kommer att uppstå samt förväntade mängder. Ange även vilken avfallsmottagare ni avser använda er av och motivera varför dispens från krav på utsortering behövs. Bifoga eventuella materialrapporter och rivningslov.

Ansökan om dispens från separat utsortering av avfall (Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster)

Samhällsbyggnad miljö är ansvarig för tillsyn enligt de nya reglerna. Miljöinspektörerna kommer göra slumpvisa kontroller för att se att de nya kraven på utsortering av bygg- och rivningsavfall följs. Om du får ett kontrollbesök kommer en avgift tas ut för nedlagt arbete.

Rapportering av farligt avfall

Alla verksamheter som hanterar farligt avfall ska rapportera in antecknade uppgifter om avfallet till ett nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall som till exempel elektronik, batterier, lysrör och olika färg- och kemikalierester. Kraven gäller oavsett hur stor eller liten mängd farligt avfall som hanteras eller hur stor verksamheten är.

Rapportering av farligt avfall

Kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärder

I alla byggprojekt som är lovpliktiga eller anmälningspliktiga (exempelvis nybyggnation, renovering eller vid rivning) ska det finnas en kontrollplan.

Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om:

  • vilka avfallsslag som åtgärden kan ge upphov till,
  • hur du ska ta hand om avfallet,
  • hur du kommer säkerställa att avfallet materialåtervinns med hög kvalitet,
  • hur du kommer hantera farliga ämnen säkert och på vilket sätt de kommer avlägsnas.

Om du som privatperson byter till exempel ditt kök, alltså en åtgärd som inte är lovpliktig eller anmälningspliktig, behövs inte en kontrollplan. Däremot behöver du fortfarande sortera ditt avfall enligt de nya reglerna.

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten

För att få använda schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål är det en förutsättning att det är så rent att det inte finns någon risk för att förorena miljön. Naturvårdsverket har gett ut riktlinjer om vilka föroreningsnivåer som är anmälnings- eller tillståndspliktiga i en handbok, se länk nedan.

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Länk till annan webbplats.

En anmälan krävs när avfall ska användas för anläggningsändamål som kan förorena mark, vattenområde, eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa. Om föroreningsrisken är större än ringa krävs tillstånd av länsstyrelsen. Vid frågor gällande användning av avfall i anläggningsändamål kan ni kontakta Samhällsbyggnad miljö via Kundtjänst på telefon 0910 – 73 50 00 (knappval 5).

En efterbehandlingsåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, byggnad eller anläggning ska föregås av en anmälan. Detta regleras i 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Innehåll i anmälan enligt § 28

1. Administrativa uppgifter
1.1 Fastighetsbeteckning
1.2 Fastighetsägare
1.3 Besöksadress
1.4 Verksamhetsutövare (ansvarig för åtgärden) med adress, org. nummer, telefon, epost
1.5 Verksamhetsutövarens kontaktperson (telefon, e-post)
1.6 Entreprenör (för åtgärdsarbetet) med adress, org.nr, telefon, e-post.
1.7 Miljökontrollant med adress, org. nr, telefon, e-post.

2. Lokalisering
2.1 Områdesbeskrivning (geologiska förutsättningar, närliggande recipienter, avstånd
till bostäder, dagvattenbrunnar, vattentäkter i närheten etc.)
2.2 Särskilda förutsättningar (t ex påverkas kulturminnen, Natura 2000,
ledningssystem eller annan infrastruktur)
2.3 Situationsplan över området med planerat åtgärdsområde utmarkerat, bifogas

3. Ge en kort beskrivning av tidigare och nuvarande verksamhet på platsen om detta är
känt.

4. Föroreningssituationen och risker inför åtgärden. Ge en kort beskrivning av genomförda undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering etc. Bifoga eller hänvisa till rapporter.

5. Beskrivning av planerade efterbehandlingsåtgärder

5.1 Beskrivning av åtgärdsmetod (t ex urgrävning)
5.2 Beskrivning av skyddsåtgärder under åtgärden, t ex mot damning vid schaktning eller lagring, buller, lukt, skakningar, oförutsett utsläpp till vatten mm. Eventuellt behov av kommunikation med omkringboende? Instängsling/skyltning?
5.3 Kommer föroreningar att lämnas kvar?
5.4 Tidplan för åtgärderna

6. Åtgärdsmål
6.1 Planerad markanvändning och övergripande åtgärdsmål
6.2 Mätbara åtgärdsmål, t ex mängder, riktvärden - Naturvårdsverkets generella eller
platsspecifika. Beskrivning av planerad kontroll för att säkerställa att åtgärdsmålen uppnås under och efter åtgärd.
6.3 Beskrivning av planerad kontroll för att säkerställa att åtgärdsmålen uppnås under och efter åtgärd.

7. Masshantering/avfallshantering
7.1 Förorenade massor klassas enligt avfallsförordningen 2011:927– kommer del av massorna att bestå av farligt avfall?
7.2 Hantering av förorenade massor, eventuell sortering, siktning, krossning.
7.3 Kontroll av massornas föroreningsgrad?
7.4 Uppskattade mängder massor?
7.5 Lagring av massor på platsen, i så fall var och hur länge? Behov av skyddsåtgärder mot nederbörd tex övertäckning?
7.6 Ange godkänd transportör av förorenade massor, inkl adress, org.nr, telefon, epost.
7.7 Ange godkänd mottagare av förorenade massor, inkl adress, org.nr, telefon, e-post.
Kommer massorna att mellanlagras hos mottagaren eller kommer massorna att vara aktuella för slutligt omhändertagande – deponering eller behandling?
7.8 Mottagningskvitto för förorenade massor från avfallsanläggning lämnas med slutrapport.

8. Återfyllnad med massor på åtgärdad plats, om nödvändigt
8.1 Återfyllnadsmassornas ursprung?
8.2 Kontroll av återfyllnadsmassornas föroreningsgrad – hur har man kontrollerat att
de inte är förorenade?

9. Utsläpp till vatten – här menas kontrollerat utsläpp till vatten t ex hur hanteras
länshållningsvatten vid åtgärden?

10. Utsläpp till luft: förekommer utsläpp till luft vid efterbehandlingen, stark lukt mm?

11. Buller och transporter
11.1 Orsakar åtgärden buller, beskriv bullerkällor?
11.2 Under vilken tid på dygnet och antal dygn kommer bullret att pågå?
11.3 Beräknat antal transporter per dygn

12. Egenkontroll enligt egenkontrollförordningen (1998:901)
12.1 Kommer någon form av kontrollprogram att behövas efter åtgärd, t ex kontroll
av grundvatten om förorening måste lämnas kvar?
12.2 Vid stora projekt – kommer omgivningskontroll före, under och efter åtgärden
att vara nödvändigt?
12.3 Finns rutiner för rapportering av incidenter och olyckor?

13. Övrigt
13.1 Slutrapport av utförd åtgärd till tillsynsmyndigheten – när beräknas
slutrapportering kunna ske?
13.2 Bilagor, t ex situationsplan, markundersökningar, riskbedömning, förslag på
kontrollprogram etc.

Innan järnsand används i en anläggning ska användaren göra en bedömning om den aktuella användningen innebär en föroreningsrisk för mark, ytvatten eller grundvatten. Om det inte finns någon risk kan järnsanden betraktas som en biprodukt och ingen anmälan krävs.

Producentens, Boliden AB:s användaranvisningar för järnsand ska följas. Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens vägledning kring användning av järnsand Länk till annan webbplats.

Läs mer om Järnsand

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se