Luften utomhus

Det finns många olika typer av föroreningar i luften och de förekommer i olika koncentrationer. En del ämnen förekommer naturligt i låga halter men blir ett problem när vi människor ökar utsläppen. De största källorna till föroreningar är trafiken, vedeldning och industrin.

Trafiken

Trafiken står för den största delen av luftföroreningarna i centrala Skellefteå. Vid både E4:an och Kanalgatan har halterna av kvävedioxid överskridit miljökvalitetsnormerna. Det är främst miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet som inte klarats. De kontinuerliga mätningarna vid E4:an påbörjades 2006 och normen har överskridits ungefär hälften av åren sedan dess.

Skellefteå kommun har mätt luftkvaliteten vid E4:an sedan 2006, och under vissa år har miljökvalitetsnormen för dygnsvärdet på kvävedioxid överskridits. För att värna om vår hälsa i centrala Skellefteå har Skellefteå kommun arbetat fram ett åtgärdsprogram för renare stadsluft. Genom att fortsätta följa utvecklingen av luftkvaliteten över tid kan vi se om åtgärderna ger effekt.

Men även om trafiken är källan till föroreningarna, så är det framförallt årstid och väder som avgör koncentrationerna över året. Temperatur och vindförhållanden avgör om föroreningarna ventileras bort eller stannar kvar. Årets högsta föroreningshalter uppstår under kalla, vindstilla vinterdagar.

Mätningarna av luftkvaliteten i realtid

Vi mäter luften utmed E4 i centrala Skellefteå dygnet runt. På Naturvårdsverkets hemsida kan du se hur koncentrationen av kvävedioxid varierar över de senaste 24 timmarna. De högsta föroreningshalterna över dygnet uppstår i samband med resandet till och från arbetet på morgonen och eftermiddagen.

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå 2020 , 2 MB.

Se halterna av kvävedioxid på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Se dygnsvärden av partiklar (PM10) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Årsmedelvärden över luftkvaliteten från 2006

Tomgångskörning orsakar problem både för luftkvaliteten, vilket kan leda till hälsoproblem, och för klimatet. Undvik speciellt att ha bilen på tomgång när den är kall eftersom utsläppen av föroreningar då är som störst. Genom att använda motorvärmare och skrapa rutorna innan bilen startas kan utsläppen minskas under den kalla delen av året.

Ett fordon får stå stilla med motorn på i högst 1 minut inom detaljplanerat område, med vissa undantag. Detta enligt de lokala föreskrifterna, som är till för att skydda människors hälsa och miljön vi lever i.

Undantag

  1. om trafikförhållanden föranlett fordonet att stanna, t.ex. i trafikkö
  2. om motorn hålls igång för att – i den mån det behövs för fordonets
    ändamålsenliga brukande – driva annan anordning (på fordonet) än
    sådan som avser uppvärmning.

Reglerna gäller både för yrkesmässig trafik och för privatpersoner.


Det finns flera sätt att minska utsläppen från trafiken. De högsta föroreningshalterna har vi i samband med resandet till och från arbetet på morgonen och eftermiddag/kväll. Här följer några tips på hur du kan vara med och bidra till bättre luft.

  • Åk buss, cykla eller promenera. Många av våra transporter är korta och tidsvinsten är i många fall liten.
  • Undvik att ta bilen vid rusningstrafik och kalla dagar.
  • Tillämpa sparsam körning/ecodriving.
  • Använd motorvärmare när det är kallare än +6 grader. Motorvärmaren minskar utsläppen kraftigt på korta sträckor och sänker drivmedelsförbrukningen. Dessutom minskar slitaget på motorn.
  • Respektera tomgångsförbudet: max 1 minut är tillåten inom tätorten och det gäller alla, även yrkestrafik.
  • Bilda bilpool genom att småka med dina arbetskamrater/grannar.
  • Välj bil utifrån drivmedel och bränsleförbrukning: Välj en bränslesnål bil eller ännu bättre - välj en bil som går på biogas, el eller etanol.
  • Använd friktionsdäck istället för dubbdäck. Dubbdäck sliter på vägbanan och ökar antalet skadliga partiklar i luften.

Vedeldning

Ved är ett förnybart bränsle med mindre klimatpåverkande utsläpp än fossila bränslen. Samtidigt är vedeldning en av de större källorna till hälsofarliga luftföroreningar och vi behöver elda på ett miljövänligt sätt för att minska utsläppen och begränsa klimatförändringarna. Genom att förbättra din eldningsteknik går det att spara både tid och pengar samt minska utsläppen av hälsofarliga ämnen.

Anmäl eldstad och rökkanal (Länk till annan webbplats)

Att tänka på vid köp av ny panna och installation av ny eldstad

Välj bara miljögodkänd utrustning med möjlighet till ackumulering av värme (ackumulatortank). Se till att du får skriftliga eldningsanvisningar av fabrikanten.

Vid nyinstallation av en eldstad ska anmälan göras till bygglovsavdelningen. Tänk på att alltid välja en miljögodkänd eldstad. Vid installation av fastbränslepanna bör möjlighet finnas till ackumulering av värme (ackumulatortank). Se till att du får skriftliga och muntliga anvisningar för både eldning och skötsel av din eldstad.

Lär känna din kamin eller panna

Kaminer och pannor ska levereras med utförliga drifts- och skötselanvisningar. Elda endast med bränsle som anordningen är avsedd för. Rök, lukt och sotbildning ger bra indikationer på om du eldar rätt.

Anmäl förändringar

Att väsentligt ändra eldstaden är anmälningspliktigt. Anmäl till bygglovsavdelningen vid ändring av eldstad eller rökkanal t.ex. vid byte av kamin. Om du gör förändringar i din eldning, t.ex. byter bränsleslag eller ökar eldningsmängden, ska du anmäla det till sotningsavdelningen. Förändringar i eldning kan innebära att rökkanalen måste rengöras med nya intervall.

Förbud mot vedeldning

Den ökande vedeldningen är inte utan problem. De flesta av oss bor tätt inpå varandra. Under tiden 15 juni till 15 augusti är det förbjudet att elda med ved inom detaljplanelagt område om inte pannan är försedd med ackumulatortank eller är miljögodkänd.

Tips för vedeldare

Naturvårdsverket har samlat goda råd för dig som eldar ved i kamin, spis och ugn:

www.naturvardsverket.se/vedeldning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Upplever du obehag av rök från grannens vedeldning kan du kontakta bygg- och miljönämnden.

Om olägenhet eller risk för ohälsa uppstår för närboende på grund av utsläpp från vedeldning kan bygg- och miljönämnden begränsa eldningen eller meddela eldningsförbud. Detta oavsett om eldningsanordningen är miljögodkänd eller om bygg- och miljönämnden tidigare godkänt installationen. Prejudicerande rättsfall finns.

Industrin

Industrin bidrar till utsläpp av föroreningar genom förbränningsprocesser, t.ex. kväveoxider och partiklar, men också genom utsläpp av t.ex. svaveldioxid och lösningsmedel. När det gäller svaveldioxid var utsläppen som störst på 70-talet och har sedan dess minskat kraftigt. Utsläpp av lösningsmedel kan bidra till bildandet av marknära ozon.

Luftföroreningar och hälsa

Genom andningen får vi i oss luftföroreningar. Grövre partiklar fastnar ofta i näsan eller svalget medan gaser och fina partiklar kan ta sig ner i lungorna. På grund av att olika föroreningar fastnar i luftrören kan de tas upp av blodet och orsaka olika typer av symptom och sjukdomar.

Partiklar, ozon och kväveoxider är exempel på föroreningar som orsakar många olika typer av besvär och sjukdomar. Organiska ämnen, till exempel bensen, eten och polyaromatiska kolväten (PAH) är cancerframkallande ämnen som kommer från ofullständig förbränning.

Kvävedioxid bildas vid förbränningsprocesser och kommer främst från vägtrafiken. Småskalig förbränning av ved och pellets är en relativt stor källa till utsläpp av t.ex. dioxiner, polycykliska aromatiska kolväten och partiklar. Industrin bidrar till utsläpp av föroreningar genom förbränningsprocesser men också genom utsläpp av lösningsmedel och andra ämnen som t.ex. svaveldioxid.

Så påverkas vi

Kvävedioxid är irriterande för luftvägarna och kan påverka lungorna hos känsliga personer. Astma kan till exempel förvärras. Personer med andra luftvägssjukdomar eller hjärt-kärlsjukdomar kan också drabbas. Höga halter av kvävedioxid kan också vara en indikator för höga halter av andra luftföroreningar, till exempel cancerframkallande ämnen.

Många fossila bränslen som kol, olja och naturgas innehåller svavel. Vid förbränning omvandlas detta till svaveldioxid. Den övervägande andelen av svaveldioxiden i atmosfären kommer från värmepannor och kraftverk där man eldar med fossila bränslen, från trafiken (dieselbilar och fartyg) samt industrin. På 70-talet var utsläppen som störst och har sedan minskat kraftigt.

Så påverkas vi

Svaveldioxiden bildar svavelsyra tillsammans med vatten och syre i atmosfären. Detta ger en nederbörd som försurar mark och vatten. Svaveldioxid och svavelsyra ger direkta skador på skogar och växter och orsakar korrosion av metaller och andra material. Svaveldioxid är också ett hälsoproblem eftersom det kan ge effekter på andningsorganen. Effekterna förstärks om man samtidigt utsätts för partiklar i luften.

Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel och kan spridas långt genom luftströmmar. I tätorten är partikelhalterna som störst under våren när snön har tinat bort från vägarna. Då kör många fortfarande med vinterdäck och sand och grus ligger kvar på gatorna. Höga halter kan också förekomma på hösten och andra tillfällen under året.

Så påverkas vi

Det finns ett samband mellan höga partikelhalter i luften och ett ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdomar och astma. Detta beror på att partiklarna skapar eller förvärrar inflammationer i luftvägarna.
Kunskapen kring vad som gör partiklarna skadliga är idag ofullständig och man vet inte om det är antalet, storleken, massan, ytan eller beståndsdelarna som är skadliga.

Ozon är en naturligt förekommande gas som bildas genom att luftens syre oxideras i närvaro av kolväten, kväveoxider och solljus. Trafikens utsläpp bidrar till ökade mängder marknära ozon. Detta ska inte förväxlas med ozonhalten/hål i atmosfären. Höga ozonhalter uppträder oftast då vi har bra väder och förekommer inte bara i städer med höga föroreningshalter, utan även på mindre orter.

Så påverkas vi

Ozon verkar irriterande på andningsvägarna. Hälsoeffekter kan vara nedsatt lungfunktion, besvär från luftvägarna och inflammationer. Ozon skadar också växtligheten. Skogar och grödor skadas av ozonet och får en sämre tillväxt.

Väder och luftkvalitet

Vädret har betydelse för föroreningshalterna i luften. Vindar kan transportera bort eller späda ut föroreningar. De kan också transportera hit luftföroreningar från andra håll. Solljus och värme gynnar bildandet av marknära ozon. Regn kan minska halterna av partiklar i luften - mindre material virvlar upp från vägbanorna. Nederbörd innebär också att föroreningar tvättas ur atmosfären.

De högsta halterna av luftföroreningar uppstår framförallt under vinterhalvåret. Det beror dels på att utsläppen från trafiken är som störst då, bland annat på grund av bilarnas kallstarter, och att så kallad inversion uppstår. Inversion innebär att luften blir skiktad. Den varmare luften lägger sig som ett lock över den kallare luften som finns närmast marken. Detta innebär att föroreningarna inte kan transporteras bort utan stannar kvar under längre tid och koncentrationerna ökar. Inversion förkommer främst vid klart och vindstilla vinterväder.

Hjälp oss förbättra webbplatsen

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se