Luften utomhus

Det finns många olika typer av föroreningar i luften och de förekommer i olika koncentrationer. En del ämnen förekommer naturligt i låga halter men blir ett problem när vi människor ökar utsläppen. De största källorna till föroreningar är trafiken, vedeldning och industrin.

I centrala Skellefteå görs mätningar i gaturumsmiljö utefter Viktoriagatan. Där mäts kvävedioxid och partiklar (PM10 och PM2,5).

De gränser som finns idag (s.k. miljökvalitetsnormer)

Ämne

Årsmedel (µg/m³)

Dyngsvärde (µg/m³)

Timvärde (µg/m³)

Anmärkning

Kvävedioxid

40

60

90

Dygnsvärdet får överskridas högst 7 ggr/år.

Timvärdet får överskridas högst 175 ggr/år förutsatt att timvärdet inte överskrider 200 µg/m³ mer än 18 ggr/år.

Partiklar PM10

40

50


Dygnsvärdet får överskridas högst 35 ggr/år.

Partiklar PM2,5

25




Gränser för Miljökvalitetsmål

Ämne

Årsmedel (µg/m³)

Dyngsvärde (µg/m³)

Timvärde (µg/m³)

Anmärkning

Kvävedioxid

20


60

Timmedelvärdet får överskridas högst 175 ggr/år

Partiklar PM10

15

30


Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 ggr/år.

Partiklar PM2,5

10

25


Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 3 ggr

Trafiken

Trafiken står för den största delen av luftföroreningarna i centrala Skellefteå. Sedan år 2006 har kontinuerliga mätningar av luftkvalitén pågått vid Viktoriagatan/E4. Idag mäter vi kväveoxider och partiklar (PM10 och PM2,5).

Halterna av kvävedioxid och partiklar är tidvis höga. Speciellt vindstilla vinterdagar när luften skiktar sig och föroreningarna stannar kvar. Skellefteå kommun arbetar för närvarande med åtgärdsprogram för att få ned halterna.

Tomgångskörning orsakar problem både för luftkvaliteten, vilket kan leda till hälsoproblem, och för klimatet. Undvik speciellt att ha bilen på tomgång när den är kall eftersom utsläppen av föroreningar då är som störst. Genom att använda motorvärmare och skrapa rutorna innan bilen startas kan utsläppen minskas under den kalla delen av året.

Ett fordon får stå stilla med motorn på i högst 1 minut inom detaljplanerat område, med vissa undantag. Detta enligt de lokala föreskrifterna, som är till för att skydda människors hälsa och miljön vi lever i.

Undantag

  1. om trafikförhållanden föranlett fordonet att stanna, t.ex. i trafikkö
  2. om motorn hålls igång för att – i den mån det behövs för fordonets
    ändamålsenliga brukande – driva annan anordning (på fordonet) än
    sådan som avser uppvärmning.

Reglerna gäller både för yrkesmässig trafik och för privatpersoner.


Det finns flera sätt att minska utsläppen från trafiken. De högsta föroreningshalterna har vi i samband med resandet till och från arbetet på morgonen och eftermiddag/kväll. Här följer några tips på hur du kan vara med och bidra till bättre luft.

  • Åk buss, cykla eller promenera. Många av våra transporter är korta och tidsvinsten är i många fall liten.
  • Undvik att ta bilen vid rusningstrafik och kalla dagar.
  • Tillämpa sparsam körning/ecodriving.
  • Använd motorvärmare när det är kallare än +6 grader. Motorvärmaren minskar utsläppen kraftigt på korta sträckor och sänker drivmedelsförbrukningen. Dessutom minskar slitaget på motorn.
  • Respektera tomgångsförbudet: max 1 minut är tillåten inom tätorten och det gäller alla, även yrkestrafik.
  • Bilda bilpool genom att samåka med dina arbetskamrater/grannar.
  • Välj bil utifrån drivmedel och bränsleförbrukning: Välj en bränslesnål bil eller ännu bättre - välj en bil som går på biogas, el eller etanol.
  • Använd friktionsdäck istället för dubbdäck. Dubbdäck sliter på vägbanan och ökar antalet skadliga partiklar i luften.

Vedeldning

Ved är ett förnybart bränsle med mindre klimatpåverkande utsläpp än fossila bränslen. Samtidigt är vedeldning en av de större källorna till hälsofarliga luftföroreningar och vi behöver elda på ett miljövänligt sätt för att minska utsläppen och påverkan på människors hälsa. Genom att förbättra din eldningsteknik går det att spara både tid och pengar samt minska utsläppen av hälsofarliga ämnen.

Anmäl eldstad och rökkanal (Länk till annan webbplats)

Att tänka på vid köp av ny panna och installation av ny eldstad

Välj bara miljögodkänd utrustning med möjlighet till ackumulering av värme (ackumulatortank). Se till att du får skriftliga eldningsanvisningar av fabrikanten.

Vid nyinstallation av en eldstad ska anmälan göras till bygglovsavdelningen. Tänk på att alltid välja en miljögodkänd eldstad. Vid installation av fastbränslepanna bör möjlighet finnas till ackumulering av värme (ackumulatortank). Se till att du får skriftliga och muntliga anvisningar för både eldning och skötsel av din eldstad.

Lär känna din kamin eller panna

Kaminer och pannor ska levereras med utförliga drifts- och skötselanvisningar. Elda endast med bränsle som anordningen är avsedd för. Rök, lukt och sotbildning ger bra indikationer på om du eldar rätt.

Anmäl förändringar

Att väsentligt ändra eldstaden är anmälningspliktigt. Anmäl till bygglovsavdelningen vid ändring av eldstad eller rökkanal t.ex. vid byte av kamin. Om du gör förändringar i din eldning, t.ex. byter bränsleslag eller ökar eldningsmängden, ska du anmäla det till sotningsavdelningen. Förändringar i eldning kan innebära att rökkanalen måste rengöras med nya intervall.

Förbud mot vedeldning

Den ökande vedeldningen är inte utan problem. De flesta av oss bor tätt inpå varandra. Under tiden 15 juni till 15 augusti är det förbjudet att elda med ved inom detaljplanelagt område om inte pannan är försedd med ackumulatortank eller är miljögodkänd.

Tips för vedeldare

Naturvårdsverket har samlat goda råd för dig som eldar ved i kamin, spis och ugn:

www.naturvardsverket.se/vedeldning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Upplever du obehag av rök från grannens vedeldning kan du kontakta bygg- och miljönämnden.

Om olägenhet eller risk för ohälsa uppstår för närboende på grund av utsläpp från vedeldning kan bygg- och miljönämnden begränsa eldningen eller meddela eldningsförbud. Detta oavsett om eldningsanordningen är miljögodkänd eller om bygg- och miljönämnden tidigare godkänt installationen. Prejudicerande rättsfall finns.

Industrin

Industrin bidrar till utsläpp av föroreningar genom förbränningsprocesser, t.ex. kväveoxider och partiklar, men också genom utsläpp av t.ex. svaveldioxid och lösningsmedel. När det gäller svaveldioxid var utsläppen som störst på 70-talet och har sedan dess minskat kraftigt. Utsläpp av lösningsmedel kan bidra till bildandet av marknära ozon.

Hur påverkar luftföroreningar människors hälsa och miljön?

Luftföroreningarna kan förekomma som gaser eller partiklar i luften. De vanligaste föroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon, partiklar i olika storlekar men även kolväten som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt kolmonoxid och tungmetaller.

I Sverige orsakas 7600 förtida dödsfall per år av luftföroreningar enligt uppskattningar i Svenska studier.

Luftföroreningarna orsakar hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar. Kolväten som till exempel bensen och bens(a)pyren är cancerframkallande ämnen som uppstår vid ofullständig förbränning både från trafik och vedeldning.

Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar, de är mer utsatta eftersom de rör sig mer, andas snabbare och har mindre lungor. Små barns organ växer snabbare och är därför mer känsliga för påverkan av luftföroreningar. Även innan födsel påverkas barn av luftföroreningar genom låg födelsevikt och förtidiga födslar.

Ingen nedre gräns för påverkan på människors hälsa har hittats därför är det viktigt att minska mängden luftföroreningar så mycket som möjligt.

Miljön påverkas genom växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/luft/ Länk till annan webbplats.

Nya luftkvalitetsriktlinjer från WHO

WHO’s nya luftkvalitetsriktlinjer, som presenterades i september 2021, bygger på en systematisk genomgång av vetenskapen sedan föregående riktlinjer från 2005. I de nya riktlinjerna rekommenderar WHO bland annat att halterna av PM2,5 och kvävedioxid långsiktigt behöver ligga under 5 respektive 10 µg/m³ för att skydda befolkningen. WHO rapporterar dessutom att man inte kan se några säkra tröskelvärden för att undvika skadliga effekter av luftföroreningar och bedömer följaktligen att varje minskning innebär hälsovinster för befolkningen, även vid de låga nivåer som finns i Sverige.

WHO har förutom en skärpning av sina riktlinjer för luftföroreningars halter i miljön rekommenderat att medlemsländerna systematiskt ska arbeta för att minska hela befolkningens exponering oavsett om man klarar riktlinjerna eller inte.

Vad WHO’s nya riktlinjer innebär för framtida eventuella gränser för miljökvalitetsnormer eller miljömål återstår att se.

Kvävedioxid bildas vid förbränningsprocesser och kommer främst från vägtrafiken. Småskalig förbränning av ved och pellets är en relativt stor källa till utsläpp av t.ex. dioxiner, polycykliska aromatiska kolväten och partiklar. Industrin bidrar till utsläpp av föroreningar genom förbränningsprocesser men också genom utsläpp av lösningsmedel och andra ämnen som t.ex. svaveldioxid.

Så påverkas vi

Kvävedioxid är irriterande för luftvägarna och kan påverka lungorna hos känsliga personer. Astma kan till exempel förvärras. Personer med andra luftvägssjukdomar eller hjärt-kärlsjukdomar kan också drabbas. Höga halter av kvävedioxid kan också vara en indikator för höga halter av andra luftföroreningar, till exempel cancerframkallande ämnen.

Många fossila bränslen som kol, olja och naturgas innehåller svavel. Vid förbränning omvandlas detta till svaveldioxid. Den övervägande andelen av svaveldioxiden i atmosfären kommer från värmepannor och kraftverk där man eldar med fossila bränslen, från trafiken (dieselbilar och fartyg) samt industrin. På 70-talet var utsläppen som störst och har sedan minskat kraftigt.

Så påverkas vi

Svaveldioxiden bildar svavelsyra tillsammans med vatten och syre i atmosfären. Detta ger en nederbörd som försurar mark och vatten. Svaveldioxid och svavelsyra ger direkta skador på skogar och växter och orsakar korrosion av metaller och andra material. Svaveldioxid är också ett hälsoproblem eftersom det kan ge effekter på andningsorganen. Effekterna förstärks om man samtidigt utsätts för partiklar i luften.

Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel och kan spridas långt genom luftströmmar. I tätorten är partikelhalterna som störst under våren när snön har tinat bort från vägarna. Då kör många fortfarande med vinterdäck och sand och grus ligger kvar på gatorna. Höga halter kan också förekomma på hösten och andra tillfällen under året.

Så påverkas vi

Det finns ett samband mellan höga partikelhalter i luften och ett ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdomar och astma. Detta beror på att partiklarna skapar eller förvärrar inflammationer i luftvägarna.
Kunskapen kring vad som gör partiklarna skadliga är idag ofullständig och man vet inte om det är antalet, storleken, massan, ytan eller beståndsdelarna som är skadliga.

Ozon är en naturligt förekommande gas som bildas genom att luftens syre oxideras i närvaro av kolväten, kväveoxider och solljus. Trafikens utsläpp bidrar till ökade mängder marknära ozon. Detta ska inte förväxlas med ozonhalten/hål i atmosfären. Höga ozonhalter uppträder oftast då vi har bra väder och förekommer inte bara i städer med höga föroreningshalter, utan även på mindre orter.

Så påverkas vi

Ozon verkar irriterande på andningsvägarna. Hälsoeffekter kan vara nedsatt lungfunktion, besvär från luftvägarna och inflammationer. Ozon skadar också växtligheten. Skogar och grödor skadas av ozonet och får en sämre tillväxt.

Väder och luftkvalitet

Vädret har betydelse för föroreningshalterna i luften. Vindar kan transportera bort eller späda ut föroreningar. De kan också transportera hit luftföroreningar från andra håll. Solljus och värme gynnar bildandet av marknära ozon. Regn kan minska halterna av partiklar i luften - mindre material virvlar upp från vägbanorna. Nederbörd innebär också att föroreningar tvättas ur atmosfären.

De högsta halterna av luftföroreningar uppstår framförallt under vinterhalvåret. Det beror dels på att utsläppen från trafiken är som störst då, bland annat på grund av bilarnas kallstarter, och att så kallad inversion uppstår. Inversion innebär att luften blir skiktad. Den varmare luften lägger sig som ett lock över den kallare luften som finns närmast marken. Detta innebär att föroreningarna inte kan transporteras bort utan stannar kvar under längre tid och koncentrationerna ökar. Inversion förkommer främst vid klart och vindstilla vinterväder.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad: