Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsarbete handlar om fysiska åtgärder, att ändra beteende samt att sänka hastigheterna. Att bygga fysiska trafikmiljöer som innebär låga hastigheter är det långsiktiga målet.

I ett kort perspektiv kan även andra åtgärder vara aktuella till exempel genom en översyn av hastigheten eller punktinsatser på olycksdrabbade platser. I arbetet med trafiksäkerhet prioriteras områden kring skolor och olycksdrabbade platser högre än andra platser, med detta ska inte tolkas som att någon måste skadas innan vi gör en åtgärd.

Vad du kan göra för trafiksäkerheten på din gata

En del åtgärder kan du som privatperson också göra för att uppnå en trygg och säker trafikmiljö på din gata, exempelvis är det viktigt att samverka grannar emellan. Ett första steg kan vara att samtala och föra ett resonemang med de boende längs gatan. Alla bilförare har en trafikutbildning vilket gör att det ställs högre krav på dem än på de oskyddade trafikanterna. Som bilförare ska du köra ansvarsfullt och respektera gällande hastighetsbegränsningar och vara ett gott föredöme för andra trafikanter. I ett bostadsområde måste du alltid vara uppmärksam på att ett barn kan komma springande ut i gatan.

Blomlådor för tryggare gator

Syftet med att tillåta blomlådor på lokalgator är att ge boende vid gatan en möjlighet att medverka till en lugnare trafikmiljö på deras gata. Blomlådor får ställas ut efter godkänt tillstånd från Samhällsbyggnad.

Riktlinjer och ansökan

Ansökningar ska lämnas in till kommunen senast 31 maj. Blomlådorna får vara utplacerade under tiden 25 maj – 30 september innevarande år, under förutsättning att tillstånd beviljats.

Läs riktlinjerna för blomlådor på lokalgator innan du ansöker.

Syftet med att tillåta blomlådor på lokalgator är att möjliggöra för de boende att medverka till en lugnare trafikmiljö på deras gata. Blomlådor får ställas ut efter godkänt tillstånd från kommunen. Den som fått tillståndet ansvarar för bland annat materialkostnad, tillverkning, att blomlådorna står på anvisad plats och att de tas bort den 30 september när säsongen för blomlådor är slut. I riktlinjerna beskrivs vilka regler som gäller, hur du söker tillstånd, hur blomlådorna ska placeras på gatan och hur de ska se ut.

  • Ansöka om tillstånd för att ställa ut blomlådor
    För att få ställa ut blomlådor krävs ett godkänt tillstånd
    av kommunen. Ansökan görs på avsedd blankett och ska
    vara kommunen tillhanda senast 31 maj för att tillstånd ska
    kunna utfärdas innevarande år.
    Ansökningar som kommer efter den 31 maj behandlas inte.
  • Sökanden är ansvarig för blomlådorna och ska vara bosatt utmed aktuell gata. Det behövs även en medsökande.
    Sökande eller medsökande måste finnas tillgänglig under
    hela säsongen när blomlådorna står ute.
  • Grannemedgivande krävs av boende vars infarter är i
    direkt anslutning till placeringen av blomlådorna. Ansökan
    ska innehålla alla grannemedgivanden som krävs.
  • Om ansökan inte är fullständigt ifylld kommer sökanden blir kontaktad för att göra kompletteringar. Tillstånd
    beviljas inte innan ansökan är fullständigt ifylld.
  • Beviljat tillstånd kan återkallas om reglerna inte följs.
  • Blomlådor godkänns endast inom tätbebyggt område
    och på gator som har karaktären av en bostadsgata/villagata.
    Blomlådor godkänns på gator smalare än 5 meter endast
    om det inte påverkar framkomligheten för utryckningsfordon
    negativt.
  • Blomlådor godkänns endast med skriftligt tillstånd av
    Skellefteå buss om gatan trafikeras av kollektivtrafik.
    På gator som är hastighetssäkrade med exempelvis farthinder, avsmalning eller liknande godkänns blomlådor endast om avståndet till hastighetssäkringen är längre än 100 meter.
  • Blomlådor godkänns inte på gator där många bilar ofta
    står parkerade.

Placering på gatan
Blomlådorna får vara utplacerade 25 maj – 30 september,
Kommunen bestämmer placeringen och märker ut på gatan
var blomlådorna ska placeras.

Sökande ansvarar för att blomlådorna står på anvisad plats.
Blomlådor ska inte placeras närmare korsning än 10 meter.
Fri sikt ska uppfyllas inom minst 50 meter på var sida om
blomlådorna.

Högst 4 blomlådor får finnas per 100 meter.
Hastigheten ska anpassas till vad trafiksäkerheten kräver och
det förutsätts att hastigheten är låg i bostadsområden. Av
den anledningen är det tillräckligt att blomlådorna placeras
väl synliga och att lådornas utmärkning består av reflexer.
Om en bilist trots detta kör på en blomlåda och skadar bilen
ligger oaktsamheten på bilföraren.

Blomlådans utseende
För att blomlådorna ska ge ett positivt intryck ska de vara
planterade med blommor. Planteringen ska ske i jord direkt
i lådan. Det är inte tillåtet med blommor i kruka eller andra
föremål än blommor.

Blommorna i lådan får inte nå högre än 80 centimeter över
gatan.

Blomlådorna ska byggas enligt ritning som kommunen har
tagit fram. Ritningen finns här nedan och du får den även
tillsammans med beviljat tillstånd.

Reflexer ska finnas på minst två sidor av blomlådan och vara
riktade mot körbanan.

Material till blomlådan

  • Ben 4 st 75x75 mm, längd 500 mm.
  • Sarg 12 st 22x100 mm, längd 1000 mm.
  • Täckribba 4 st 22x45mm,, längd 1045 mm,
  • Täckribba 8 st 22x45 mm, längd ca 220 mm.
  • Bottenstöd 3st 38x100 mm, längd ca 960 mm.
  • Botten 9 mm plywood.

Ritning

Ritning blomlåda

Blomlådor efterfrågas oftast på mindre gator som lokalgator/villagator, där det sällan sker olyckor mellan fotgängare och motorfordon. Eftersom att olyckor är ovanliga på lokalgator och att fordonsflödena vanligtvis är låga är blomlådor i första hand en trygghetsåtgärd och inte en trafiksäkerhetsåtgärd.

Många föräldrar och andra upplever sin bostadsgata som otrygg, och därför kan blomlådor tillåtas på vissa gator. Att ställa ut blomlådor på gatan sommartid är ett kortsiktigt men effektivt sätt att ge signaler till bilister att sänka hastigheten. Det är viktigt att blomlådorna placeras så att hastigheten sänks, samtidigt som gatan ska vara framkomlig för bland annat drift- och underhållsfordon. Blomlådorna är inte en åtgärd för att barnen ska kunna leka på gatan.

Häckar och buskage

Det är en härlig tid när det växer och frodas, men det kan bli för mycket av det goda. Om växter intill gång- och cykelvägar eller gator blir för höga skymmer de sikten i trafiken. Varje år skadas människor i onödan på grund av skymd sikt. Några enkla åtgärder före och under sommaren kan rädda liv.

Häck och buskar bör växa inom eget tomtområde.

Om du har buskar eller träd som sträcker sig ut över gata eller gångbana bör du se till att det finns fri höjd för trafikanterna. (se illustration genom att klicka på länken "Klipp och beskär häcken" till höger på sidan.)

Den fria höjden som krävs är:

  • över gång- och cykelbana minst 3,2 meter
  • över körbana minst 4,6 meter

Om din tomt ligger intill en gång- och cykelbana eller gata bör dina växter inte vara högre än 80 cm från hörnet och 10 meter åt vardera hållet. (se illustration genom att klicka på länken "Klipp och beskär häcken" till höger på sidan.)

Vid utfart bör du se till att dina växter inte är högre än 80 cm från utfarten och 2,5 meter åt vardera hållet. Sikten ska alltså vara minst 2,5 meter från gatan eller gångbanan.

Olovlig biltrafik på gång- och cykelbanor

Det kommer in många frågor och önskemål om att sätta upp hinder på gång- och cykelbanor för att förhindra att olovlig biltrafik. Ofta är det önskemål om att ställa ut betongsuggor eller sätta upp cykelgrindar.

På de kommunala gång- och cykelbanorna är det samhällsbyggnadsnämnden som beslutar om det ska sättas upp hinder. På privata gång- och cykelbanor är det upp till ägaren att bestämma.

För att enklare besvara frågorna och önskemålen har samhällsbyggnadsnämnden antagit riktlinjer för när hinder på gång- och cykelbanor kan sättas upp.

Riktlinjerna baseras på fakta om olycksstatistik, framkomlighet för snöröjningsfordon, väghållare ansvar och grannsamverkan.

Platser där det kan vara aktuellt med fysiska hinder för att öka
cyklisternas/ mopedisternas säkerhet:

  • där gång- och cykelbanan korsar eller ansluter mot en gata som har över 500 fordon/dygn
  • där gång- och cykelbanan korsar eller ansluter mot en gata där bilarnas hastighet överstiger 50 km/timmen
  • där gång- och cykelbanan korsar antingen en gata eller gång- och cykelbana där cyklisternas hastighet är hög och där sikten är dålig.

Platser där det kan vara aktuellt med fysiska hinder för att hindra olovlig bilkörning:

  • där bilister genom att använda gång- och cykelbanan som genväg får en tydligt kortare väg till sitt mål
  • längs gång- och cykelbana som fungerar som skolväg och som ligger i skolans, förskolans närområde eller liknande och där minst 25 fordon kör olovligt/ dygn
  • där minst 25 fordon/ dygn kör olovligt.

Prioritering
Hinder som sätts ut för att sänka cyklistens hastighet i en riskfylld korsningspunkt prioriteras högre än hinder som har till syfte att förhindra olovlig biltrafik.

Åtgärder på huvudcykelnätet prioriteras högre än det lokala cykelnätet. Med huvudcykelnät menas de cykelbanor som går mellan centrum och de olika stadsdelarna. Med det lokala cykelnätet menas de
mindre cykelbanorna som finns inom stadsdelen, kvarteret etc.

Hantering av önskemål
Vid varje önskemål om att sätta ut hinder kommer den platsen att granskas. Då undersöks bland annat trafiksituationen, trafikmängden, hastigheten, olycksstatistik m.m. Utifrån den fakta som kommer fram tas sedan beslutet.

Om önskemålet inte uppfyller kriterierna godkänns de inte.

Olyckor
Olyckor mellan bilar och oskyddade trafikanter på gång- och cykelbanor är väldigt ovanligt. Inom Skellefteå kommun har det mellan 2002- 2012 endast inträffat tre lindriga olyckor där bilar har kört olovligt på gång- och
cykelbanor. De flesta olyckor som inträffar på gång- och cykelbanor är singelolyckor, näst vanligast är olyckor mellan fotgängare- fotgängare eller cyklist- cyklist. Det vill säga de som har rätt att vara på banan. När olyckor
mellan oskyddade trafikanter och bilister inträffar är det främst där gång- och cykelbana och gata korsas.

Att sätta upp ett hinder med syfte att förhindra biltrafik på gång- och cykelbanan har mer att göra med upplevd trygghet än verklig säkerhett. Fysiska hinder ökar inte alltid trafiksäkerheten utan kan tvärtom vara orsaken till att olyckor sker. Fasta, dåligt markerade hinder och hinder som inte ger efter, till exempel en ”betonggris”, ska undvikas eftersom olyckor uppstår när cyklister genar runt hindret eller cyklar in i det. På vissa platser kan det, trots olycksrisken för cyklister, finnas skäl till att sätta upp hinder.

Framkomligheten försämras
Hinder på gång- och cykelbanor kan försvåra för personer med funktionsnedsättning, fotgängare med barnvagn och cyklister med cykelkärra.

Ökade kostnader och svårare att sköta väghållningen
Hinder som försvårar driften (sopning, sandning, snöröjning) ska undvikas. Hinder som endast kan användas sommartid kräver utplacering, intagning och förvaring, vilket ökar underhållskostnaderna.

Information och grannsamverkan
Merparten av de som bryter mot förbuden är boende inom närområdet eller personer som har målpunkter ivområdet. Ofta känner övriga boende till vilka dessa är och rekommendationen är därför att man till en början
inom respektive bostadsområde/gata för en dialog om trafiksäkerheten i området/längs gatan. Om man tydliggör för dem som bryter mot förbuden att det inte är tillåtet och att det skapar otrygghet för övriga kan förståelsen öka. När man ser ett brott bör man dessutom polisanmäla.

Olovlig körning på privat mark eller i bostadsområden
Om olovlig körning eller annan säkerhetsrisk för cyklister/mopedister förekommer på gång- och cykelbanor på privata fastigheter är det upp till den privata fastighetsägaren att ta till åtgärder om de så tycker att det är
motiverat. Vid dessa tillfällen kan tekniska kontoret vara till hjälp för fastighetsägaren och rekommendera vilka åtgärder som kan användas.

Den som sköter och ansvarar för vägen (väghållaren)
När väghållaren placerar ut fysiska hinder kan den bli ersättningsskyldig om det inträffar en olycka. För att förhindra att olyckor inträffar måste hindrens funktion kontrolleras regelbundet. (Väghållare kan t.ex. vara Skellefteå kommun, privata ägare och samfälligheter)

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se