Eget dricksvatten

I Skellefteå kommun finns upp emot 7 000 egna vattentäkter – egna brunnar med dricksvatten. Det kan vara äldre grävda brunnar eller modernare, djupborrade brunnar.

Som ägare av en brunn har du själv ansvar för dess funktion och dricksvattnets kvalitet. Det kan vara klokt att undersöka dricksvattnets kvalitet eftersom det är ett livsmedel som konsumeras dagligen. Även ett vatten som upplevs som gott kan innehålla ämnen som inte smakar, luktar eller ger konstig färg men som ändå är ohälsosamma att få i sig.

Livsmedelsverket rekommenderar att dricksvatten från mindre brunnar bör undersökas vart tredje år. Kommunen kan hjälpa till med rådgivning kring frågor som gäller brunnens konstruktion, risker som är förknippade med dricksvattnets kvalitet och tolkning av analysresultat.

Surt vatten
Surt vatten fräter på ledningarna. Gröna beläggningar i handfat och toalettstol är ett varningstecken att vi får i oss koppar från ledningarna och kanske tungmetaller från berggrunden. Dessutom leder det förr eller senare till vattenskador.
Ett kemiskt prov visar om vattnet angriper ledningarna och om halterna av exempelvis järn, mangan eller koppar är höga. Kanske måste du sätta in ett filter för att minska halterna.

Höga bakteriehalter
En vanlig orsak är att smält- eller ytvatten rinner in i brunnen. Detta märks främst på att vattenkvaliteten varierar. Om vattnet blir sämre då och då är inte provtagning den första åtgärden som behövs, utan en översyn av brunnen. Problemet kan oftast avhjälpas med enkla medel.

Radon
Radon är en gas som bildas då uran sönderfaller i berggrunden. Det är strålningen från sönderfallet som kan ge negativa hälsoeffekter och en långvarig exponering för höga halter ökar risken att utveckla lungcancer. Radongasen avgår vid upptappning av vattnet, disk, tvätt och dusch. Radonhaltigt vatten går att åtgärda genom luftning i en radonavskiljare.

Arsenik
Arsenik förekommer i dricksvatten från brunnar inom kommunen. Det är framförallt i borrade brunnar som man hittar de högsta värdena, men det förekommer också i grävda brunnar. Intag av höga halter under lång tid ökar risken för att utveckla cancer i hud, njurar, lunga och urinblåsa. Det kan också ge hälsoeffekter som leverskador och diabetes. Det finns reningsteknik för att avskilja arsenik från dricksvattnet.

Fluorid
Fluorid förekommer naturligt i berggrunden på olika platser inom kommunen. Fluorid tas lätt upp i kroppen och barn tar upp mer än vuxna. Vid låga halter har fluoriden en karriesförebyggande effekt men i större halter kan det ge fläckar på tandemaljen. Intag av höga halter under lång tid kan påverka benvävnaden. Särskilt små barn och spädbarn bör inte konsumera fluoridhaltigt vatten under längre tid.

Se Livsmedelsverkets råd. Länk till annan webbplats.

Järn
Naturligt höga järnhalter är ett av de vanligaste problemen när det gäller svenskt grundvatten och en av de vanligaste anmärkningarna vid undersökning av enskilt vatten i Skellefteå. Förhöjda järnhalter i vattnet kan medföra tekniska och estetiska problem. Höga halter ger vattnet en gulaktig ton och oxidering ger upphov till rostfärgade avlagringar på kläder och sanitetsporslin. Problem med järn och mangan kan lösas med olika filtertekniker.

Undersök ditt dricksvatten

Dricksvattnets kvalitet kan förändras över tid. Det kan finnas ämnen i vattnet som inte ger ifrån sig smak, lukt eller färg men som kan orsaka tekniska eller hälsomässiga problem. Om det finns små barn i hushållet som dricker av vattnet bör man vara extra noggrann med att undersöka det eftersom de är känsligare för höga halter av vissa ämnen, till exempel bly, fluorid, mangan och nitrit. Livsmedelsverket rekommenderar därför att den som har eget vatten bör låta undersöka det vart tredje år.

Kommunen hjälper inte till med provtagning i enskilda brunnar. För provtagning av vatten hänvisas till ackrediterade företag. Du hittar dem här i SWEDAC:s ackrediteringsregister Länk till annan webbplats.

Registrera din brunn i Brunnsarkivet

Du som har eget vatten från enskild eller samfällighetsägd brunn kan registrera vattentäkten i Brunnsarkivet. Genom att registrera din brunn och lämna information om vattnets kvalitet och kvantitet, bidrar du till att vi gemensamt får bättre kunskap om tillgången och kvaliteten på grundvattnet i olika områden inom kommunen. Den informationen är viktig för kommunen som planeringsunderlag för VA-utbyggnad och framtida behov av dricksvatten.

Brunnsarkivet, som finns hos Sveriges Geologiska undersökning (SGU), är ett nationellt register som används för att identifiera brunnar inom ett område. Vinsterna med att brunnen är registrerad är flera.

  • Andra som vill borra efter vatten eller värme/energi i området har möjlighet att ta hänsyn till din brunn
  • Det underlättar när kommunen ska ta fram översiktsplaner och detaljplaner för ett område, eller vid andra förändringar som påverkar din brunn.
  • En registrerad brunn ökar chanserna för räddningstjänsten att skydda din brunn om en miljöolycka inträffar i området.

En grundläggande regel är att placera vattentäkten uppströms eventuella föroreningskällor. Skyddsavståndet mellan föroreningskällan och vattentäkten måste avgöras från fall till fall beroende på föroreningens art och marklagrens förmåga att släppa igenom vatten.

Grävd brunn

Grävda brunnar anläggs i ytliga grundvattenmagasin, som är känsliga för sur nederbörd, ytvatten, avlopp och jordbruk. Placera alltid brunnen högre upp i terrängen än avloppsanläggningen eller annan föroreningskälla.

En grävd brunn är också känslig för att grundvattenytan varierar. Vattentillgången kan bli dålig under torrperioder. Även vattnets kvalitet kan förändras i samband med nivåförändringar.

  • Första brunnsringen ställs på sand eller grus.
  • Vattnet ska rinna till från botten av brunnen. Därför är det viktigt att alla skarvar mellan brunnsringarna och alla rörgenomföringar är täta.
  • Återfyllnaden runt brunnsringarna görs med täta, rena jordmassor. Använd inte sand eller annat genomsläppligt material.
  • Låt den översta ringen sticka upp en bra bit över marken. Fyll upp så att marken lutar från brunnen. Inget ytvatten ska kunna rinna till brunnsområdet.
  • Locket ska vara helt tätt så att inga djur kan krypa in och trilla ned. Locket ska däremot ha ett ventilationsrör med nät.

Borrad brunn

Bergborrad brunn är den brunnstyp som anläggs mest i dag. Borrtekniken underlättar möjligheterna att ge brunnen ett gott skydd mot yttre påverkan. Det är sällsynt att en bergborrad brunn sinar under torra perioder och vattnets pH är i regel bättre i en borrad brunn än i den grävda.

En borrad brunn är dock ingen garanti för att vattenkvaliteten är bra. Radon och arsenik uppträder nästan bara i borrade brunnar.

  • Anlita gärna en certifierad brunnsborrare, alternativt ett brunnsborrningsföretag som tillhör någon branschorganisation.
  • Även bergborrade brunnar placeras uppströms i förhållande till avloppsanläggningen eller annan föroreningskälla.
  • Bergborrade brunnar anläggs vanligtvis i två moment: dels borrning med foderrör genom jordlager och några meter ner i berget, dels ren bergborrning ner till vattenförande lager eller sprickor.

Om vattnet blir sämre under vissa perioder är det ett tecken på att ytvatten kanske rinner in i brunnen. Det är inte alltid provtagning bör vara den första åtgärden, utan en översyn av brunnen kan göras inledningsvis.

Grävda brunnar

  • Kontrollera så att alla skarvar mellan ringarna är täta. Vattnet ska komma från botten - inte från sidorna. Det syns ofta utmed väggarna om det rinner in vatten.
  • Kontrollera tätningen vid rörgenomgångar.
  • Se till att den omkringliggande marken lutar från brunnen.
  • Se till att ha täta jordarter närmast brunnen.
  • Kontrollera att locket är ventilerat, men att inga råttor kan ramla ned i brunnen.
  • Isolera inte med rockwool - där trivs råttorna.
Bilden illustrerar texten i punktlistan

Källa: Socialstyrelsen, illustratör: Claes Stridsberg

Borrade brunnar

  • Kontrollera att omgivande mark lutar från brunnsområdet.
  • Kontrollera att tätningen mellan foderrör och berget är tätt. Lyssna eller, om det är möjligt, lys med lampa för att se om det läcker in vatten.
  • Se till att inget vatten kan rinna in i foderröret uppifrån.
  • Se till att det finns ett lock på foderröret så att inga råttor kan ta sig in.
  • Kontrollera så alla rörgenomgångar är täta.
  • Ibland har brunnen/pumphuset en dränering. Se till att denna inte är tät och att inga djur kan ta sig in den vägen. Denna får absolut inte kopplas till avloppsledning.
  • Isolera inte med rockwool - där trivs råttorna.
  • Rengör utjämningsbassängen, om det finns en sådan, med jämna mellanrum.
Bilden är en illustration av texten i punklistan för borrad brunn

Källa: Socialstyrelsen, illustratör: Claes Stridsberg

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se