Avloppsreningsverk
För att avloppsvattnet ska kunna släppas ut i naturen genomgår det flera reningssteg. Huvudstegen är mekanisk, kemisk och biologisk rening. Inom Skellefteå kommuns verksamhetsområde finns 15 kommunala reningsverk för spillvatten. Dessutom har vi ett antal mindre anläggningar med enklare reningsprocesser.
Våra avloppsreningsverk finns på följande platser:
Boliden, Bureå, Burträsk, Bygdeträsk, Bygdsiljum, Byske, Fällfors, Gamla Falmark, Jörn, Kalvträsk, Kåge, Lövånger, Renström, Sandfors, och Tuvan.
Mindre anläggningar finns i:
Lappvattnet, Mjödvattnet, Tjärn (Burträsk), Norra Bursiljum, Åbyn (Burträsk), Innansjön Östra och Västra, Talludden, Storbrännan, Åsträsk, Kalvträsk, Myrheden, Svanfors, Åselet och Åbyn (Byske).
Så här fungerar avloppsreningsverket Tuvan
Beskrivning av stegen i reningsprocessen
Det enda som får spolas ner i toaletten är toapapper och sådant som kommer ut ur kroppen.
Diskvatten, duschvatten och annat får också hamna i avloppet, men inget annat. Ändå är det många som spolar ner saker som kan orsaka problem på avloppsverken.
Tops, tamponger, blöjor och kondomer är saker som inte får hamna i avloppet, eftersom skräp fastnar i rör och pumpar och då tar tid och är dyra att ta bort.
Starkare kemikalier som lösningsmedel, färg och mediciner kan avloppsverket inte få bort från vattnet. Vattnet renas då sämre och kemikalierna blir kvar och rinner ut i älven igen. För att kemikalier inte ska hamna i vattendrag kan du hjälpa till genom att lämna gamla mediciner till ett apotek och miljöfarliga vätskor och kemikalier på avdelningen för farligt avfall på en återvinningscentral.
Det finns ungefär 840 km avloppsledning inom kommunen. Tillsammans tar alla 15 avloppsreningsverken emot ungefär 6,1 miljoner kubikmeter avloppsvatten varje år.
Avloppsvattnet (spillvattnet) pumpas med hjälp av stora pumpar till avloppsreningsverket via ett ledningsnät. Där tas spillvattnet emot av avloppsreningsverkets rensgaller.
Spillvattnet passerar ett rensgaller som fångar upp föremål större än 3 millimeter.
Förstora bildenRensgaller
Varje år fångas ca 100 ton rens (skräp) upp som aldrig borde ha hamnat i toaletten. Risk finns att renset sätter igen avloppspumparna och det uppstår driftstopp. Detta kan också leda till att pumparna går sönder. Det medför stora kostnader som du och andra kunder får betala genom eventuellt höjda vatten- och avloppsavgifter. Du bör därför ha som regel att aldrig spola ner annat än det som passerat tarmsystemet först.
Renset som blir över går till en container för grovrens. Det tvättas innan det skickas till förbränning.
Spillvattnet går vidare till sandfånget.
Närbild på rensgaller
Här avskiljs sand och andra tyngre partiklar genom att allt som är tyngre än vatten sjunker till botten. Sanden pumpas från botten upp till en ränna och in i en sandtvätt. Här tvättas sanden innan det går vidare till en stor container.
Spillvatten som är kvar avskiljs och leds tillbaka till sandfånget och förs nu vidare till försedimenteringen.
Förstora bildenLuftat sandfång
I passagen innan försedimenteringen tillsätts ett fällningsmedel. Detta medel gör så att smuts klumpas ihop och bildar större partiklar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan av bassängerna. En stor skrapa för sedan slammet från bassängens botten och yta till en ränna för vidare pumping till förtjockaren. Spillvattnet som fortfarande är lite grumligt går nu vidare till biosteget.
Förstora bildenFörsedimentering
Närbild på försedimentering
Här arbetar flera miljoner mikroorganismer med att äta upp urinet och avföringen.
För att mikroorganismerna ska trivas tillsätts syre via stora syrepumpar. De renar alltså spillvattnet från näringsämnet fosfor som kan orsaka att exempelvis sjöar kan växa igen. Dessa mikroorganismer är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att du inte spolar ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor som slår ut dessa mikroorganismer och i så fall förstör reningsprocessen.
När mikroorganismerna gjort sitt jobb går spillvattnet över till eftersedimentering.
Förstora bildenBiosteg
Vattnet rinner sakta ner i en ränna för att spridas ut i sex bassänger. I bassängerna får nu de mikroorganismer som också sluppit ut från biosteget lugnt sjunka ner till botten för att bilda en matta av slam.
För att biosteget inte ska tappa alla sina "arbetare" så måste en viss mängd mikroorganismer (slam), tas tillbaka till biosteget för att kunna fortsätta sina uppdrag. Om det är lågt flöde in till avloppsreningsverket får mikroorganismerna tid att äta sig riktigt feta, och blir ibland lite "för välmående" och många. Då blir det lite slam över som inte behövs till biosteget utan kan ledas till slamförtjockaren.
Ibland finns ytterligare lite slam kvar som tas tillbaka för ännu ett varv i reningsproceduren. Det vatten som är kvar nu är så rent att man kan släppa ut det i närmaste vattendrag i anslutning till reningsverket.
Förstora bildenEftersedimentering
Här sjunker slammet till botten och pumpas sedan vidare till rötkammaren.
Förstora bildenSlamförtjockare
I rötkammaren är det syrefritt och cirka 38 grader varmt. Slammet stannar ungefär 18 dygn för att rötas. Mikroorganismer bearbetar slammet och ren metangas bildas. Den gasen kallas även för biogas. Gasen går vidare till biogasanläggningen för rening till fordonsbränsle. Slammet går sedan vidare till en slamavvattnare.
Förstora bildenRötkammare
.webp)
Förstora bildenRötkammare
Efter avvattningen ser slammet ut som jord och innehåller mycket näringsämnen. Det kan nyttjas som jordförbättringsmedel eller material till markbyggnad.
Förstora bildenSilo för torrslam