MIFO

Fas 1 är en orienterande teoretisk studie. Uppgifter om verksamheten samlas in, med tyngdpunkt på historiska uppgifter. Det görs t ex via arkiv, intervjuer och kartstudier. Redan utförda markundersökningar är viktiga men inte nödvändiga i denna fas. Uppgifter om nuvarande och tidigare verksamheter på platsen är av intresse. Man ska alltså även titta på verksamheter som eventuellt legat på fastigheten eller anläggningsområdet innan dagens verksamhet startade. Det är även viktigt att få med om dagens verksamhet legat på andra platser. Inventeringen ska mynna ut i att objektet får en riskklass.

Vem utför inventeringar?

Det finns en rad olika konsultfirmor som kan hjälpa till med inventering enligt MIFO. I det fall verksamhetsutövaren själv inventerar måste man sätta sig in i bakgrunden till MIFO genom att läsa Naturvårdsverkets rapport 4918. Länk till rapporten finns i rutan Länkar och dokument nedan. Inventeringen kan utföras delvis av verksamhetsutövaren (som samlar ihop material) och delvis av en konsult (som kan metodiken och som snabbt kan göra en bedömning av riskklassen utifrån bakgrundsmaterialet).

Varför inventerar inte kommunen själva objekten?

Mycket material måste finnas på kommunen? Ja, det är riktigt att det finns en del material i form av beslut och olika handlingar på kommunen. Tillsynsmyndigheten behöver ändå få in ett samlat material enligt MIFO-metodiken för att sedan kunna göra en bedömning av riskklass.

Vad händer efter det att kommunen fastslagit riskklass?

MIFO fas 1 möjliggör för tillsynsmyndigheten att prioritera vilka objekt som man ska titta vidare på. MIFO fas 1 utgör inte underlag för att bedöma ansvar för föroreningar. Det kan inte heller utgöra underlag för att avgöra om det behöver saneras eller inte. För att avgöra detta behöver en inventering enligt MIFO fas 2 (bygger på kunskap från markundersökningar) och andra bedömningar utföras.

Vilka fördelar finns det med att utföra en inventering enligt MIFO fas 1?

• Ökad kunskap om företaget och dess historia sett ur ett miljöperspektiv.
• Viktig information om företaget kan fångas upp via exempelvis intervjuer med anställda.
• Information kring processer, restprodukter, incidenter etc. kan identifieras och åtgärdas.
• Kostnader för eventuella åtgärder kan bli lägre om problemen identifieras tidigt.
• Kännedom om föroreningssituationen kan underlätta inför framtida utbyggnationer, grävarbeten etc.
• Viktig information att ha vid en eventuell försäljning av fastigheten.

Blanketterna, A-D, fylls i så gott som möjligt. På E-blanketten görs en sammanfattning av de andra blanketterna och en riskklassning med hjälp av riskklassningsdiagram. Fyra parametrar ligger i huvudsak till grund för riskklassningen; Föroreningarnas farlighet, Föroreningsnivå, Skyddsvärde/Känslighet och Spridningsförutsättningar. För att kunna göra bedömningar av till exempel föroreningarnas farlighet används tabeller i Naturvårdsverkets rapport 4918 för jämförelse.

Vid genomgång av blanketterna bör man veta att alla fält inte behöver vara ifyllda för att en slutgiltig riskklassning ska kunna göras. Att vissa fält lämnats tomma kan dels bero på att informationen saknas eller att tillgänglig information inte är relevant för objektet. Här ges förtydliganden till vissa begrepp som förekommer i blanketterna.

Riskklassning

Riskklassningen bygger på en samlad bedömning av sannolikheten att ett förorenat område kan ge upphov till oönskade effekter på miljön och människors hälsa. Följande aspekter behandlas:

• Hanterade kemikaliers farlighet: Hälso- och miljöfarligheten bedöms hos de ämnen som har konstaterats eller antas förekomma på objektet. Bedömningen grundar sig i huvudsak på kemikalieinspektionens klassificering och märkning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. (Rapport 4918, s. 20-22)
• Föroreningsnivå: En uppskattning av områdets föroreningsgrad avseende halter och mängder. Uppmätta halter jämförs med riktvärden, bakgrundshalter och andra jämförvärden. (Rapport 4918, s. 24-32)
• Spridningsförutsättningar: Förutsättningarna för spridning av föroreningar inom hela påverkansområdet bedöms. Påverkansområdet utgörs i de flesta fall av ett betydligt större område än det förorenade objektsområdet. (Rapport 4918, s. 33-44)
• Känslighet och skyddsvärde: Skyddsvärde handlar om att bedöma vilken exponering som miljön kan utsättas för idag och i framtiden och vilket skyddsvärde exponerad miljö har. Känslighet på ett objekt bedöms genom att titta på vilken exponering som människor kan utsättas för idag och i framtiden och vilken känslighet eventuellt exponerade grupper av människor har. (Rapport 4918, s. 45-47)

Blankett A – Administrativa uppgifter

”Preliminär riskklassning enligt BKL”

Branschkartläggningen (BKL) är en översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige. Kartläggningen genomfördes under åren 1991-1994 i samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Syftet var att identifiera de viktigaste branscherna och att ge dessa en branschklass. BKL är ingen heltäckande inventering eftersom inte samtliga enskilda verksamheter/objekt har identifierats, än mindre inventerats. Den riskklassning som gjorts enligt MIFO-metodiken baseras på en mer omfattande inventering och den kan i många fall skilja sig från den preliminära riskklassningen enligt BKL.

”Bransch”

I en del fall har verksamheter i olika branschkategorier bedrivits inom samma objekt, under samma eller olika perioder, detta anges i blankett A med dubbel branschtillhörighet.

”Områdets/fastighetens koordinater”

Angivna koordinater är en ungefärlig lägesbestämning av objektet som syftar till att underlätta en sökning i GIS-databas eller liknande. Koordinaterna anger inte det förorenade områdets exakta lokalisering, för detta krävs fördjupade undersökningar. Motsvarande gäller för koordinaterna i blankett B.

Blankett B – Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning

”Konflikter”

Objektets geografiska läge och föroreningssituation kan vara i konflikt med exempelvis intressen rörande vattenförsörjning, jordbruk, skogsbruk, friluftsliv, naturvård, kulturvård och närliggande bostadsområden. Förestående ägarbyten eller detaljplaneförändringar utgör också potentiella konfliktsituationer. Konfliktsituationer med natur – och kulturvård är avgörande för bedömningen av ett områdes skyddsvärde (se blankett E).

Blankett C – Föroreningsnivå

”Tillstånd”

Indelningen talar om hur allvarliga effekterna är för ekosystemet och dess biologiska mångfald eller på människors hälsa. I vissa fall ligger enbart statistisk fördelning av nationella data till grund för bedömningen.

”Avvikelse från jämförvärde”

Beskriver graden av mänsklig påverkan. Avvikelsen brukar anges som kvoten mellan uppmätt värde och jämförvärde, där jämförvärdet representerar ett naturligt tillstånd utan antropogen påverkan.

Blankett D - Spridningsförutsättningar

Blankett E – Samlad Riskbedömning

Denna blankett är en sammanvägning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån (blankett C), spridningsförutsättningarna (blankett D) samt känslighet/skyddsvärde för objektet.

”Känslighet”

En bedömning av exponeringsriskerna för människor. Denna bedömning görs på individnivå, det spelar alltså ingen roll om det är en eller flera människor som kan påverkas. Avgörande är framförallt i vilken grad människor exponeras, och extra hänsyn tas till vattentäktsfrågor och om barn ingår i riskgruppen för exponering.

”Skyddsvärde”

En bedömning av exponeringsriskerna för miljön inom objektet och påverkansområdet. Skyddsvärdet bedöms för de arter eller de ekosystem som exponeras för föroreningarna på området.

Principerna för indelning av både Känslighet och Skyddsvärde kan hittas i Naturvårdsverkets Rapport 4918, tabell 8 respektive tabell 9.

”Riskklassningsdiagram”

Diagrammet är ett redskap för att lättare få en överblick över de faktorer som påverkar helhetsbedömningen. Man bör dock ha i åtanke att alla faktorer inte syns i ett så förenklat grafiskt verktyg, vissa faktorer väger t.ex. tyngre än andra. Därför finns också en skriftlig motivering till riskklassningen.

”Motivering”

I motiveringen ges en sammanfattning av den information som har lett till den slutliga riskklassningen. Bedömningen baseras på ett ”troligt men dåligt” fall.