Webbutbildning för förtroendevalda

Målet med denna webbutbildning är att ge dig en introduktion av att arbeta som förtroendevald i Skellefteå kommun.

Kommunens uppdrag

I detta kapitel får du lära dig mer om Skellefteå kommun och vad kommunen kännetecknas av.

Skellefteå kommun har 72 500 invånare och är sett till invånarantalet nummer 31 på listan av landets totalt 290 kommuner. Skellefteå är dessutom den största kustkommunen till ytan av samtliga kustkommuner i Sverige. Just nu pågår den största byggboomen som kommunen har upplevt i Skellefteå på över 20 år, helt i enlighet med kommunens strävan efter att vara 80 000 invånare år 2030. Strax över 50 procent bor i villa och runt 40 procent har hyreslägenhet eller bostadsrätt.

Skellefteå är en av Sveriges snabbast växande turistregioner och är en av landets företagstätaste kommuner med våra drygt 6 500 aktiva företag, varav många är världsledande inom sina områden.

Kommunen har låg arbetslöshet jämfört med resten av landet.

De senaste åren har befolkningen ökat något men bedömningen är att tillväxten främst kommer att ske efter år 2020 när stora pågående projekt som större företagsetableringar, arbetskraftsrekrytering och bostäder är färdigställda.

Korta avstånd med närhet till det mesta, storslagen natur runt hörnet och ett rikt fritidsliv är sådant som gör det enkelt att synka boende med familjeliv, jobb och fritid i Skellefteå.

Skellefteå är en hållbar plats för en bättre vardag.

En hållbar plats

Skellefteå är en hållbar plats som tar ansvar för framtida generationer. Här finns en drivkraft och vilja att ständigt utvecklas och vi gör det med respekt för vår miljö, våra människor och våra tillgångar. Skellefteå växer med nya kompetenser, företag och industrier som säkrar framtidens jobb och välfärd. Vårt samhälle är inkluderande och tar tillvara alla individers olikheter. Tillsammans skapar vi en attraktiv plats.

En bättre vardag

Skellefteå erbjuder en bättre vardag för alla. Närhet och enkelhet gör att livspusslet går ihop. Här knyts landsbygder och stad samman och erbjuder både lugn, natur, utbud och puls. En stark välfärd och växande arbetsmarknad skapar trygghet, framtidstro och spännande utvecklingsmöjligheter. I Skellefteå välkomnas alla in i vår gemenskap där tillit, mod och öppenhet går hand i hand.

De övergripande målen för kommunfullmäktige under innevarande mandatperiod är:

  1. Tillgänglighet: det ska vara enkelt och tydligt för invånare/kunder. Invånare/kunder är aktiva medskapare.
  2. Trygghet: inbjudande och trygga miljöer.
  3. Effektivitet: tidigt samordnade insatser och bättre digitaliserad välfärd.
  4. Samhällsutveckling: snabb etablering i arbetsliv och samhälle samt begränsad klimatpåverkan.

Kommunen ansvarar för många frågor som är av stor betydelse för våra invånare.

Fundera på en fråga där du utifrån din nämnds område ser behov av samarbete med andra nämnder.

Nedan ser du ett schema över Skellefteås nämnds- och förvaltningsorganisation. Klicka på bilden för att göra den större.

Organisationsträd över Skellefteå kommunFörstora bilden

Utvecklingsstrategin, kallad Skellefteå 2030, beskriver hur Skellefteå ska vara och upplevas år 2030. Ett av målen är att slutföra 300 lägenheter och 100 småhus per kategori och år (jämfört med 66 lägenheter och 42 småhus år 2013). Tillväxten innebär både utmaningar och möjligheter för kommunen. Expansionen måste vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar.

Behov av skolor, vård- och omsorgsboenden, utökad kapacitet och resurser för infrastruktur såsom gator, vägar, vatten, avlopp, renhållning, med mera måste tillgodoses. Dessutom påverkas trafik och transporter både inom kommunen och i regionen, inte minst av den planerade Norrbotniabanan.

  • Socialnämnd
  • För- och grundskolenämnd
  • Gymnasienämnd
  • Samhällsbyggnadsnämnd
  • Bygg- och miljönämnd
  • Nämnden för support och lokaler
  • Kulturnämnd
  • Fritidsnämnd
  • Konsumentnämnd
  • Personalnämnd
  • Överförmyndarnämnd
  • Valnämnd
  • Revision

Kommunen har även några gemensamma nämnder med andra kommuner eller med Region Västerbotten:

  • Gemensam nämnd för drift av personalsystem
  • Gemensam måltidsnämnd
  • Gemensam nämnd för IT-kapacitetstjänster

Inom det helägda moderbolaget Skellefteå Stadshus AB ryms följande dotterbolag:

  • Skellefteå Industrihus AB
  • Skelleftebostäder AB
  • Skellefteå buss AB
  • Skellefteå City Airport AB
  • Skellefteå Kraft AB
  • Science City Skellefteå AB
  • Nolia AB

Övriga kommunägda bolag:

  • Skellefteå museum AB
  • Visit Skellefteå
  • Västerbottensteatern AB
  • ShoreLink AB
  • Mellansvensk Kraftgrupp AB

Skellefteå har en lång tradition av företagande. Här finns en branschbredd som överträffar den i många andra städer av motsvarande storlek. Tillgång till förnyelsebar energi, starka branschkluster, attraktiva lägen för mark och lokaler, en växande stad, väl utbyggd infrastruktur samt närhet till de regionala centra i både Norr- och Västerbotten gör att Skellefteå är attraktivt för verksamheter som söker en central etableringsort i norra Sverige.

Sett till kommunens storlek har Skellefteå den största privata sektorn i norra Sverige och är en av landets företagstätaste kommuner med över 6 500 företag.

Den snabbast växande sektorn med nya företag och nyanställningar är tjänstesektorn med IKT (informations- och kommunikationsteknik) och digital cross media som spjutspets. Den expanderande tjänstesektorn som även inkluderar detaljhandeln och turismen har idag gått om den tunga industrin i antal arbetstillfällen.

Så styrs kommunen, del 1

Det svenska folkstyret förverkligas genom kommunalt självstyre. Det betyder att kommunen själv bestämmer om egna angelägenheter som att bedriva fritidsverksamhet, anordna kulturaktiviteter och främja det lokala näringslivet

Kommunen har utöver detta en skyldighet att sköta vissa verksamheter enligt de lagar som stiftas av riksdag och regering, som exempelvis äldreomsorg, utbildning, byggande av vägar och bostäder samt beviljande av försörjningsstöd och bygglov.

I detta avsnitt får du lära dig mer om kommunens uppdrag och hur kommunen styrs.

Regeringsformen är den grundlag som säger att den svenska folkstyret ska förverkligas genom kommunalt självstyre. Det innebär att en kommun själv bestämmer om sina angelägenheter. Det ska ske effektivt och ge människor möjlighet till insyn och att kunna påverka politiska beslut.

  • Ett geografiskt område för visst lokalt självstyre.
  • En juridisk person.
  • En arbetsgivare.
  • En politisk organisation.

Det betyder också att en kommun:

  • Har invånare.
  • Får ta ut skatt av invånarna.
  • Får besluta om rättigheter och skyldigheter för invånarna och andra.
  • Planerar hur mark och vatten ska användas.

Kommunen är skyldig att sköta vissa uppgifter enligt de lagar som riksdag och regering har stiftat gällande exempelvis äldreomsorg, utbildning, biblioteksverksamhet, planering av byggande av bostäder och vägar, asylsökande, räddningstjänst, beviljande av olika typer av stöd och tillstånd såsom försörjningsstöd och bygglov. Det finns också saker som är frivilliga att göra och som beslutas av varje kommun för sig.

Kommunen får göra flera olika saker som är av allmänintresse, alltså gagnar flertalet av kommuninvånarna. Det kan handla om att bedriva fritidsverksamhet, ha ett elverk och anordna kulturaktiviteter. Kommunen får också främja näringslivet med olika insatser.

En kommun får inte bedriva verksamhet som någon annan ansvarar för, till exempel högskoleutbildning, sjukvård eller den del av näringslivet som är förbehållen den enskilda företagsamheten. En kommun får inte heller betala ut ersättningar till enskilda om det inte finns stöd i någon lag. Dessutom får kommunen inte bedriva näringsverksamhet i vinstsyfte.

Kommunen styrs demokratiskt genom valet till kommunfullmäktige. En kommun styr sig själv, vilket innebär att staten inte kan bestämma över delar som faller inom kommunens självstyre.

  • Allt en kommun gör måste ha stöd i lag.
  • En kommun får bara sköta sådant som ligger inom det geografiska området.
  • Kommunen ska alltid tillämpa principen om allas likhet inför lagen.
  • När en kommun tar ut en avgift får den aldrig vara högre än vad tjänsten faktiskt kostar.
  • Allt kommunen gör ska ha saklig och objektiv grund.
  • Kommunen lyder under offentlighetsprincipen vilket betyder att vem som helst kan få ta del av handlingar och uppgifter.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Ledamöterna väljs vart 4:e år. Antalet bestäms beroende på kommunens storlek. I Skellefteå ska det vara minst 61 ledamöter men kommunfullmäktige har bestämt att vi ska ha 65.

Kommunfullmäktige sammanträder en gång per månad med undantag för juli och augusti. Då bestäms bland annat mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Här väljs även vilka som ska sitta i nämnderna.

Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige. Huvuduppgiften för styrelsen är att leda och samordna nämndernas arbete. De kan ge råd, begära rapporter och på andra sätt hålla uppsikt över nämnderna. De ska även se till att målen uppfylls och att detta rapporteras till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen är ansvarig för kommunens övergripande fysiska planering och agerar ofta i rollen som ägare av kommunal mark och fastigheter. Kommunstyrelsen kan även ha en del andra kommunövergripande funktioner till exempel inom näringslivet.

Nämndernas uppgift är att genomföra kommunfullmäktiges beslut. Nämnder som måste finnas är kommunstyrelsen, valnämnd, krisledningsnämnd och överförmyndarnämnd, i övrigt är det upp till kommunfullmäktige att bestämma hur nämnderna struktureras.
Nämnderna ska löpande återrapportera till kommunstyrelsen om sin verksamhets utveckling.

Medarbetare i kommunen arbetar med viktiga, spännande och komplexa samhällsuppdrag. Arbetet leds av en kommundirektör som i sin tur delat ut ansvar över de olika förvaltningarna till förvaltningschefer. Kommundirektören och förvaltningscheferna anställs av kommunstyrelsen medan alla andra i kommunorganisationen anställs av personalnämnden.

Förvaltningen består av anställda som har till uppgift att förbereda och genomföra de politiska besluten.

En anställd kan fatta beslut genom delegering från nämnden men utför också det man kallar för faktiskt handlande, till exempel vårdar äldre och utbildar elever.

Både medarbetare och förtroendevalda utför sina uppgifter på uppdrag av invånarna, besökarna och företagen i Skellefteå. Vårt bemötande bidrar till att bygga och bevara en offentlig sektor som alla kan ha förtroende för.

Att verka i en offentlig verksamhet i ett demokratiskt land som Sverige ställer särskilda krav på medarbetare och förtroendevalda.

Legalitet

Alla medarbetare ska känna till och följa de lagar och regler som gäller i den verksamhet vi jobbar. Det handlar om att utveckla en etisk kompass och en förmåga att hantera svåra situationer och dilemman. Oavsett vilken politisk majoritet som har makten ska invånarna känna förtroende och vara säker på att vi följer reglerna.

Objektivitet

Alla måste kunna lita på att kommunanställda agerar sakligt och opartiskt. Som kommunanställda har medarbetarna men också du som förtroendevald ett särskilt ansvar för att främja en kultur mot korruption. På Skellefteå kommuns lärplattform finns en webbaserad utbildning som behandlar ämnet mutor och korruption. Alla anställda i kommunen ska gå igenom den utbildningen.

Fri åsiktsbildning

Öppenhet och yttrandefrihet är grundpelare i demokratin. Alla invånare har rätt till insyn i det kommunen gör. Det innebär att kommunerna bland annat måste diarieföra och arkivera handlingar. Vi ska också lämna ut offentliga allmänna handlingar så snabbt som möjligt till den som begär ut dom. Offentlighetsprincipen underlättar en fri samhällsdebatt. Den bidrar också till att det går att avslöja maktmissbruk och korruption. På så sätt kan vi stärka medborgarnas förtroende för myndigheternas arbete.

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebär att det i viss utsträckning är straffritt för den som är kommunanställd att lämna ut uppgifter till media. Kommunen får inte ta reda på vem som har lämnat ut uppgifterna och den som har tagit emot uppgifterna får inte avslöja meddelarens identitet. Meddelarfrihet gäller även om den som har tystnadsplikt. Det finns dock generella undantag i sekretesslagen för vilken typ av uppgifter som inte omfattas av meddelarfriheten.

Respekt

Vi behandlar alla människor lika och med respekt. Det innebär bland annat att vi inte diskriminerar någon på grund av till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet eller funktionsvariation. Den här principen innebär också att vi arbetar för att motverka alla former av diskriminering. Det gäller i alla situationer, både på arbetsplatsen och när vi möter invånare.

Effektivitet och service

I kommunen ska vi förena effektivitet med service och tillgänglighet. Vi informerar, vägleder och ger råd på ett enkelt och begripligt sätt och så snabbt som möjligt.

Men vi behöver också balansera mellan värdena. Effektivitet och service kan lätt krocka med varandra. Å ena sidan kan för mycket service leda till mindre tid att handlägga ärenden, och det påverkar effektiviteten negativt. Å andra sidan kan sämre service i förlängningen leda till extraarbete som egentligen inte behövs.

För den som hamnar i dilemman är det viktigt att lyfta det med chef och kollegor och prata om situationen. Det är tillsammans vi hittar lösningarna.

Den kommunala verksamheten styrs inte bara av det som beslutas i kommunfullmäktige. Viss styrning sker genom de lagar som riksdag och regering stiftar. Ett exempel är inom utbildningsväsendet där skolan styrs av nationella läroplaner där ansvaret tilldelas respektive skolas rektor.

Kommunfullmäktige delar ut ansvar och uppgifter genom reglementen, mål, budget och styrdokument av olika slag.
Kommunstyrelsen leder, samordnar och har uppsikt över nämnderna. Nämnderna utför och återrapporterar till kommunstyrelsen som i sin tur återrapporterar till kommunfullmäktige.

Det ska alltid finnas lagstöd för de beslut som fattas av kommunfullmäktige och nämnderna. Kommunens anställda genomför de förtroendevaldas beslut. Anställda kan fatta beslut genom delegering från nämnden. De kan också fatta beslut med stöd av lag, som när en chef beviljar en anställd semester.

Vissa beslut som fattas på kommunal nivå kan överklagas. Det kan exempelvis handla om när kommunen beviljar bygglov för ett nytt bostadskvarter.

Så styrs kommunen del 2

I det här kapitlet får du lära dig mer om hur kommunen styrs och på vilka olika sätt som tillsyn och kontroll utövas för att säkerställa kvaliteten i verksamheterna och minska risken för korruption och allvarliga misstag.

En nämnd kan delegera beslutanderätt till ett utskott, till presidiet, en ledamot, en ersättare eller en anställd. Nämnden kan också delegera beslutanderätten till förvaltningschefen som i sin tur kan vidaredelegera till en anställd. Nämnden bestämmer hur besluten sedan ska anmälas till nämnden.

Vissa typer av ärenden får inte delegeras. Det gäller bland annat ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Inte heller ärenden som omfattar myndighetsutövning mot enskilda får delegeras, om de är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Det kan också finnas förbud mot delegering i särskilda lagar. Vilka dessa är beror på vilken nämnd det är frågan om.

I en kommun finns en rad bestämmelser som styr hur kommunen ska arbeta. Dessa bestämmelser finns samlade i olika styrdokument.
En del bestämmelser regleras genom lag, till exempel renhållningsordning, men en hel del bestämmer kommunen själv om. Det kan exempelvis handla om policyn för vilken kvalitetsnivå kommunens verksamheter ska ha.

Förtroendevalda styr kommunens verksamheter genom att sätta mål och vägleda utifrån en vision. Enkelt förklarat ansvarar politiken för vad som ska uppnås. Anställda som jobbar i kommunen ansvarar för hur det ska bli som politiken vill ha det.

Skillnaden på vad och hur är att du som förtroendevald har koll på den politiska sfären, det vill säga de stora besluten, och utifrån detta formulerar vision och mål.
De anställda innehar verksamhetsperspektivet som innebär att de planerar, utvecklar och ansvarar för den dagliga verksamheten och rapporterar till de förtroendevalda.

  • Kommunfullmäktige bestämmer vad som ska uppnås.
  • Nämnden verkställer genom att besluta hur det ska genomföras.
  • Förvaltningen planerar, genomför och utvecklar.
  • Var nivån och gränserna går för vad som ska uppnås och hur det ska genomföras, är inte givet. Styrning och ledning är högst väsentligt i det sammanhanget.

Kommunfullmäktige ska kontrollera att verksamheterna sköts på ett riktigt sätt. Det handlar om att pröva räkenskaperna, nämndernas interna kontroll och bokslut. För det arbetet utses lekmän till att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och den kommunala stiftelsen.
I Skellefteå finns det sju revisorer. Dessa väljs av fullmäktige och ska utföra sitt arbete självständigt med hjälp av sakkunniga. Revisorerna kan inte samtidigt vara kommunfullmäktigeledamöter, eller ha ett uppdrag i en nämnd de ska granska. De får heller inte ha någon närstående som sitter i en nämnd, eller på annat sätt är redovisningsskyldig till kommunen.

Det finns statliga myndigheter vars uppgift är att ha tillsyn över vissa kommunala verksamheter som till exempel:

  • Inspektionen för vård och omsorg som har tillsynsansvar för bland annat socialtjänsten.
  • Länsstyrelsen som bland annat har koll på strandskydd och överförmyndarverksamhet.
  • Skolinspektionen som har tillsynsansvar för hela utbildningsväsendet i kommunen.

Begreppet ”Intern kontroll” kan betyda olika saker inom olika delar av samhället. Den interna kommunala kontrollen styrs av kommunallagens kapitel 6 § 6. I Skellefteå definieras intern kontroll som en process där politisk ledning, förvaltningsledning och medarbetare samverkar.

Den interna kontrollen ska säkerställa att:

  • Lagar, föreskrifter, policys och riktlinjer följs.
  • Verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv.
  • Information och finansiell rapportering om verksamheten finns och går lita på.
  • Kommunens tillgångar ska skyddas mot förluster och förstörelse.
  • Allvarliga fel ska upptäckas och helst inte ske alls.

Kommunfullmäktige har tagit fram särskilda riktlinjer för hur den interna kontrollen ska fungera inom Skellefteå kommun. Klicka här för att läsa mer Länk till annan webbplats. (Observera att du måste vara uppkopplad mot Skenet för att länken ska fungera då dokumentet ligger på intranätet)

Oegentligheter är ett samlingsnamn för mutor, korruption med mera. En muta kan beskrivas som ett sätt att påverka någon att agera eller inte agera inför ett beslut genom att ge en belöning. Belöningen kan ges både före och efter beslutet och omfattar exempelvis gåvor och bjudresor.

Mutor ger stora konsekvenser världen över. Det fördjupar fattigdom, undergräver demokratin och skyddet av mänskliga rättigheter, skadar handel och hindrar investeringar. Dessutom sänker mutor förtroendet för samhällets institutioner.

Kommunfullmäktige har tagit fram särskilda riktlinjer för att motverka mutor och korruption inom Skellefteå kommun. Klicka här att läsa mer och ta del av en kort interaktiv utbildning Länk till annan webbplats. (Observera att länken bara fungerar inom Skenet då sidan finns på kommunens intranät)

Nämndernas arbete

I detta kapitel får du lära dig mer om hur nämndernas och kommunfullmäktiges sammanträden och ärendeberedning fungerar.

Ett ärende är en fråga som nämnd eller kommunfullmäktige ska besluta om, och som inte har delegerats till någon annan. Om ärendet handlar om ren verkställighet av ett tidigare beslut går det till på ett särskilt sätt, det är normalt de anställda som sköter dessa frågor.

Gemensamt för alla ärenden som ska behandlas i en nämnd är att de antingen inkommer till eller upprättas av kommunen, och att de med vissa avvikelser behandlas i de steg som du ser på bilden. Du bör vara medveten om att rutinerna kan variera mellan olika nämnder, och att du därför måste undersöka om alla de moment du ser på skissen är tillämpliga i den nämnd du tillhör.

Grafik på hur nämnderna arbetarFörstora bilden

Skissen förutsätter att nämnden inte skickar tillbaka ärendet för ytterligare beredning, dvs återremiss. Då kan man säga att ärendet börjar om i läget ”beredning av ärendet”.

Det finns en årsplanering för alla nämnder med ordinarie sammanträdesdagar. Inför varje sammanträde får du en kallelse med tid och plats för sammanträdet samt handlingar till de ärenden som ska behandlas under sammanträdet.

Om du som ledamot inte kan närvara på sammanträdet ska du informera nämndsekreteraren om detta så snart som möjligt, om inte din nämnd har andra rutiner för vem som kallar ersättare. Som ersättare har du rätt att vara närvarande på sammanträdet, men det är bara ledamöter som kan lägga förslag och fatta beslut.

Sammanträdet inleds med att ordföranden öppnar mötet. Därefter görs upprop för att bestämma vilka ledamöter och ersättare som finns på plats. Om en ledamot är frånvarande blir det en ersättare som blir tjänstgörande ersättare med samma rättigheter och skyldigheter som en ledamot.

Inledningsvis väljs också justerare av protokollet. Protokollet ska justeras, dvs godkännas, av ordföranden och minst en ledamot. Detta för att säkerställa att innehållet stämmer överens med det som beslutats på sammanträdet.

Efter detta anmäls eventuella övriga ärenden där du som ledamot kan begära att en fråga tas upp på dagordningen, det som kallas för att väcka ett ärende. Därefter godkänns dagordningen. Alla ärenden behandlas i turordning som de är upptagna på kallelsen, om inte nämnden beslutar annat. Information och föredragningar kan ligga som egna punkter eller i anslutning till ett visst ärende.

Vid behandlingen av ärendena har ledamöterna möjlighet att lägga yrkanden, dvs förslag till beslut. Dessa delas in i formella yrkanden, till exempel återremiss (att skicka tillbaka för komplettering eller annan beredning) och bordläggning (ärendet låses i det läget det nu har och tas upp på nytt på nästa sammanträde), samt materiella yrkanden som bifall, avslag eller tillägg.

Efter att ordföranden konstaterat att behandlingen av ett ärende är avslutad sker en genomgång av alla yrkanden. Därefter ställs de under proposition, det vill säga mot varandra, för att få fram ett beslut. Ledamöter som deltagit i beslutsfattandet i ett ärende kan reservera sig mot beslutet. Reservationen kan vara skriftlig. Det kan också bli aktuellt med votering, dvs omröstning. En omröstning i en nämnd är nästan alltid öppen, dvs du talar om vilket alternativ du röstar för. Bara i vissa speciella ärenden kan det bli aktuell med sluten omröstning med valsedlar.

Allmänheten har inte tillträde till ett nämndsammanträde, om inte nämnden har bestämt att sammanträdet ska vara öppet.

Efter sammanträdet ska justering av protokollet ske inom 14 dagar från sammanträdesdagen. När protokollet är justerat skickas protokollsutdrag med besluten till berörda, till exempel handläggare eller sakägare.

Jäv innebär att det finns omständigheter som kan rubba förtroende för din opartiskhet.
Om du som ledamot eller ersättare känner till en omständighet som kan rubba förtroendet för din opartiskhet i handläggningen av ett ärende ska detta anmälas innan ärendet behandlas. Du lämnar då sammanträdet under handläggningen, oavsett om du tjänstgör eller inte.

Om du är ledamot/ersättare i en nämnd och i kommunfullmäktige måste du vara uppmärksam på att jävsreglerna är olika beroende på om det är en nämnd eller kommunfullmäktige. Nämndernas jäv är mer omfattande än kommunfullmäktiges.

I kommunfullmäktige finns, till skillnad från i nämnderna, ett beredningstvång som innebär att alla ärenden, med några få undantag, först ska beredas av en nämnd eller en fullmäktigeberedning.

Kommunfullmäktige sammanträder normalt en gång per månad, med undantag för juli och augusti. Sammanträdena hålls vanligtvis i Forumsalen på Campus. Ordföranden bestämmer tidpunkt och dagordning och kan också besluta om något sammanträde ska ställas in eller om det ska sättas in ett extra sammanträde.

I enlighet med principen om mötesoffentlighet är kommunfullmäktiges sammanträden, till skillnad från nämndernas, alltid öppna för allmänheten som dock inte får yttra sig i överläggningarna.

Förutom ledamöter och tjänstgörande ersättare får även ordföranden/vice ordföranden i nämnderna samt revisorer yttra sig i vissa ärenden. Ordföranden/vice ordföranden i fullmäktigeberedning samt bolagsstyrelser får yttra sig när deras område eller företag berörs.

I kommunfullmäktige kan inte en ledamot/tjänstgörande ersättare begära att ett ärende ska tas upp på dagordning på det sätt som är möjligt i en nämnd. Istället kan ledamöterna skriva särskilda förslag, motioner, och lämna in dessa för beredning. De återkommer då som beslutsärenden vid ett senare tillfälle.

En ledamot/tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige kan också starta en debatt genom att lämna in en interpellation eller en fråga. Dessa riktas till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till kommunstyrelsens vice ordföranden.

Om du är ledamot/ersättare i en nämnd och i kommunfullmäktige måste du vara uppmärksam på att jävsreglerna är olika beroende på om det är en nämnd eller kommunfullmäktige.

Fullmäktiges jävsregler är inte lika omfattande som nämndernas.

Förtroendevalda har enligt 4 kap. 12-18 §§ kommunallagen rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på̊ grund av sitt uppdrag inom Skellefteå kommun.

Närmare bestämmelser finns i kommunens arvodesreglemente , 213.7 kB.

Arbetsgivarrollen

Som förtroendevald har du det yttersta ansvaret för hur kommunen uppträder som arbetsgivare. I din roll som politiker ska du inspirera organisationens medarbetare till att utveckla sina förmågor och skapa delaktighet kring Skellefteå kommuns vision och mål.

I det här kapitlet får du översiktlig information om vad arbetsgivaransvaret innebär.

Skellefteå kommun är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare. Alla tar ansvar och visar tillit till varandra för att Skellefteå kommun ska kunna fullgöra sitt uppdrag gentemot sina invånare. Vårt dagliga samarbete bygger på dialog som präglas av respekt för varandras åsikter och olikheter.

Du som förtroendevald välkomnar nya sätt att arbeta och samarbetar med kommunens medarbetare för att bidra till bästa nytta för dem vi är till för - medborgarna.

Som politiker förväntas du ha en tydlig arbetsgivarkompass och kan utifrån detta fatta beslut. Skellefteå kommun tillämpar ett tillitsbaserat ledarskap som uppmuntrar till nytänkande och kreativitet.

Du inspirerar medarbetarna så att de vill, vågar och kan utveckla sina egna förmågor. Du skapar delaktighet kring Skellefteå kommuns vision, mål och bygger tillitsfulla relationer.

Som arbetsgivarrepresentant är ett av dina mest centrala arbetsområden att se till att organisationen har en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöansvar ingår som en del i nämndernas reglementen. Nämnden har det yttersta arbetsmiljöansvaret och ska fördela det i enlighet med följande organisatoriska struktur

  • Förvaltningschef
  • Verksamhetschef eller motsvarande
  • Första linjens chef (exempelvis enhetschef eller rektor)

Fördelningen är nödvändig för att arbetet ska fungera i praktiken men nämnderna har fortfarande ett uppföljningsansvar. Att fördela arbetsmiljöuppgifter betyder inte att delegera ansvar. Det juridiska ansvaret för arbetsmiljön kan inte delegeras, utan ligger ytterst hos arbetsgivaren. Den som inte kan utföra sina arbetsmiljöuppgifter på ett sätt som säkerställer en god arbetsmiljö, ska returnera uppgiften uppåt i organisationen.

I Skellefteå kommun är varje medarbetare medveten om och bidrar till en god arbetsmiljö genom att leva vår arbetsplatskultur. Detta möjliggör ett hållbart arbetsliv och ger samtidigt förutsättningar för dig att skapa värde för invånarna.

Skellefteå kommun är en drogfri arbetsplats, det innebär ett absolut förbud för alla att vara påverkade av eller bruka droger i arbetet.

Skellefteå kommun är en jämlik och jämställd arbetsplats som kännetecknas av ett inkluderande klimat där alla har ett ansvar för att motverka trakasserier, kränkningar och diskriminering.

Skellefteå kommun ska arbeta strukturerat med kompetensförsörjningsprocessen för att attrahera och rekrytera rätt kompetens, men även för att utveckla och använda kompetensen rätt och hållbart i organisationen. Digitaliseringen förväntas effektivisera och utveckla den kommunala servicen och förändra arbetssätten och arbetsuppgifterna, vilket ställer nya kompetenskrav på medarbetarna. Utifrån strategin skapar varje förvaltning en kompetensförsörjningsplan utifrån sina behov, med konkreta mål och aktiviteter som följs upp i ledningsgrupper, nämnder och i årsredovisning.

Ett utvecklingsmål för kompetensförsörjningen är Rätt kompetens efter verksamhetens behov och framtida utmaningar. För att lyckas med detta måste det finnas en röd tråd genom hela kompetensförsörjningsprocessen, baserat på fyra strategiska områden:

  • Attraktion för jobben och arbetsplatserna
  • Rekrytera för framtiden
  • Kompetensutveckla för framtiden
  • Använd kompetensen rätt och hållbart

Lön är ett av flera verktyg för att utveckla och styra verksamheten mot de uppsatta målen. I Skellefteå kommun ska lönen spegla i vilken grad medarbetaren bidrar till verksamhetens mål och resultat. Lönebildning är en integrerad del i budget- och verksamhetsplaneringen och bedrivs på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt.

Vi har gemensamma lönekriterier för alla medarbetare i Skellefteå kommun. Det är viktigt att våra medarbetare bedöms så likvärdigt som möjligt oavsett var de arbetar. Vi delar alla en gemensam värdegrund och den är utgångspunkten för lönekriterierna samt det som respektive förvaltning bedömer som viktiga verksamhetskriterier.

Det är medarbetarnas prestationer och förhållningssätt som ska bedömas. Våra ledord är:

  • Professionalitet – som leder till förbättrat resultat och god kvalitet.
  • Engagemang – som leder till ökad arbetsglädje och god arbetsgemenskap.
  • Framsynthet – som leder till nytänkande och beredskap för framtida utmaningar.

I Skellefteå kommunhar arbetsgivaren tecknat ett samverkansavtal med de fackliga organisationerna. Samverkansavtalet är en utveckling av den arbetsrättsliga grund som finns i Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML), Diskrimineringslagen och Lag om facklig förtroendeman (FML).

Inom ramen för samverkansavtalet hanteras den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av Medbestämmandelagen (MBL) och den samverkan som regleras i Arbetsmiljölagen (AML).

Syftet med samverkan är att genom tillit öka inflytandet och delaktigheten. Samverkansavtalet omfattar det mesta som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, dock inte individärenden. Det är alltid arbetsgivaren som slutligen fattar beslut i verksamhetsfrågor, men både chefer och medarbetare förväntas dela dessa värderingar om samverkan.

Samverkan mellan parterna syftar till:

  • Att från idé till beslut öka inflytande och delaktighet i verksamheten genom att medarbetarna ges goda möjligheter till information och medskapande.
  • Att få en kontinuerlig utveckling av medarbetaren, arbetsplatsen och verksamheten.
  • Att genom avtalet skapa förutsättningar att alla viktiga frågor beaktas ur verksamhets-, medbestämmande-, jämställdhets-, likabehandlings och mångfaldsperspektiv samt utifrån arbetsmiljösynpunkt samtidigt.

Ekonomi

I detta kapitel får du lära dig mer om kommunal ekonomi och hur den ser ut i Skellefteå kommun. Kommuner och regioner står för större delen av våra välfärdstjänster och ansvarar för skolan, sjukvården, omsorgen, vatten, avlopp, renhållning, kollektivtrafik, med mera. Kommuner och regioner driver också verksamhet inom exempelvis fritids- och kulturområdet.

I Kommunallagen framgår det att varje kommun eller region årligen ska upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår) och en plan för de två nästkommande åren, både gällande verksamhet och ekonomi.

I budgeten ska bland annat följande anges:

  • Skattesats
  • Anslag för olika verksamheter
  • Verksamheternas finansiering
  • Ekonomisk ställning vid årets slut

Budgeten måste alltid upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om utfallet ett enskilt år är negativt så ska det enligt lag regleras senast under de närmaste tre åren.

Undantag från balanskravet får bara ske om det finns synnerliga skäl. Ett sådant skäl kan vara att kommunen/regionen har en särskilt stark ekonomisk ställning eller att det tidigare år avsatts särskilda medel för något särskilt ändamål, alternativt avsatts medel i en så kallad Resultatutjämningsreserv (RUR).

Kommunallagen säger också att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det gäller även för verksamheter som bedrivs genom andra juridiska personer som aktiebolag, stiftelser eller liknande. Det åligger på fullmäktige att besluta om riktlinjer för hur den goda ekonomiska hushållningen ska se ut i respektive kommun/region. Riktlinjerna ska innehålla mål både för verksamhet och ekonomi.

Skellefteå kommun är precis som många andra kommuner i Sverige en så kallad kommunkoncern som består av både förvaltningar och kommunägda aktiebolag.

Kommunkoncernens intäkter

Hela kommunkoncernens omsättning (totala intäkter) ligger årligen på omkring 11 miljarder kronor (bokslut 2018), varav kommunen står för omkring 57 procent av omsättningen och bolagen för omkring 43 procent.

De största verksamheterna

  • Energiverksamhet 40 procent
  • Omsorg och stöd 22 procent
  • Pedagogisk verksamhet 20 procent
  • Övrigt 18 procent

I övrigt ingår verksamheter inom bostäder, lokaler, vatten, avlopp, renhållning, gator/vägar, parker, fritid/kultur, flygplats, kollektivtrafik, central administration och en hel del annat.
Kommunkoncernens tillgångar och finansiering
Det verkliga värdet på kommunkoncernens alla tillgångar är det egentligen ingen som vet med säkerhet hur högt det är. Det vi vet är att det bokförda värdet (i de flesta fall anskaffningsvärdet) uppgår till över 22 miljarder kronor. Det vi också vet är att det verkliga värdet i dagsläget är betydligt högre än så.

Det bokförda värdet på kommunens tillgångar, exklusive de kommunägda bolagen, ligger enskilt på omkring 17 miljarder kronor. Av dessa tillgångar så har omkring 67 procent finansierats med egna pengar, det vill säga kommunens soliditet (långsiktiga betalningsberedskap) är väldigt god jämfört med många andra kommuner i Sverige.

Genom att Skellefteå kommun bundit upp det mesta av sitt kapital i aktier i de kommunägda bolagen (Skellefteå Kraft AB, Skelleftebostäder AB, etc.) så behöver även Skellefteå kommun just nu låna upp pengar för att finansiera sina investeringar. För kommunens del har kommunfullmäktige fastställt ett lånetak som uppgår till 40 000 kronor per invånare (motsvarar omkring 2,9 miljarder kronor). För de kommunägda bolagen fastställer kommunfullmäktige kreditramar inför varje nytt verksamhetsår.

Den centrala ekonomi- och verksamhetsstyrningen bedrivs av kommunstyrelsen och omfattar tre typer av styrenheter: Skattefinansierad verksamhet, Affärsverksamhet och Kommunägt bolag.

Skattefinansierad verksamhet

Finansieras i huvudsak med skatteintäkter och statsbidrag men också till vissa delar av intäkter från avgifter. Hit räknas pedagogisk verksamhet, verksamheter inom omsorg och stöd men också verksamheter som gator, vägar, parker, kultur, fritid, m.m. Hit räknas också kommunens verksamheter för att utveckla näringslivet och stödja arbetsmarknaden.

Affärsverksamhet

Finansieras i sin helhet med intäkter från olika typer av taxor och avgifter. Hit räknas verksamheter som vatten, avlopp, renhållning, hamn, sotning, camping med mera.

Kommunägda bolag

Finansieras i sin helhet av intäkter från försäljning. Hit räknas verksamheter inom energi, bostäder, lokaltrafik, lokaler och flygplats men också inom områden som kultur och näringsliv. Några av de mindre bolagen kan ibland behöva lite stöd av de större bolagen i bolagskoncernen.

Omsorg och stöd samt pedagogisk verksamhet utgör drygt 80 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Övriga kategorier som fördelas relativt jämnt är Kultur och Fritid; Bygga, bo och miljö; och Särskilt riktade insatser. Minst andel har Politisk verksamhet som uppgår till omkring 1 procent.

Intäkter
Kommunens intäkter fördelas på följande sätt (% av omsättning):

  • Skatteintäkter (kommunalskatt) 55 procent
  • Generella statsbidrag och utjämning 14 procent
  • Verksamhetens intäkter (taxor, avgifter, med mera) 16 procent
  • Särskilda bidrag (EU, stat, region och län) 11 procent
  • Bidrag och utdelning från egen energiverksamhet 4 procent

Kostnader
Kommunens kostnader fördelas på följande sätt (% av omsättning):

  • Kostnader för arbetskraft 66 procent
  • Övriga kostnader (köp av produkter och tjänster) 23 procent
  • Kostnader för externa lokaler 8 procent
  • Avskrivningar på egna tillgångar 3 procent

Skellefteå och omvärlden

I detta kapitel får du veta mer om hur kommunen påverkas av och förhåller sig till omvärlden. För att lyckas med vårt uppdrag är vi beroende av att förstå vår omvärld och att samarbeta med andra organisationer. För Skellefteå påverkas av omvärlden, både i närområdet och längre bort.

I en trend- och omvärldsanalys har byrån Docere identifierat de mest relevanta megatrenderna som påverkar och kommer ha en avgörande inverkan på Skellefteå kommuns framtid. Dessa är digitalisering, urbanisering, social- och miljömässig hållbarhet, demografi, individualism och globalisering.

Utifrån megatrenderna finns ett antal trender som skapar nya förutsättningar och behov för Skellefteå kommun och dess invånare:

  • Automatiseringen.
  • Det uppkopplade samhället.
  • De demografiska förändringarna.
  • Elektrifieringen.
  • Hur en större koncentration till centralorterna hanteras samtidigt som landsbygden hålls levande.
  • Hållbarhetsanpassningen.
  • Kravet på tillgänglighet och dygnet runt-service.
  • Kravet på livslångt lärande och polariseringen.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation vars uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner, landsting och regioners verksamhet. Med hjälp av SKL:s expertkunskap och nätverk kan Skellefteå samarbeta med andra i frågor som är viktiga för oss, till exempel digitaliseringen av välfärden.

Region Västerbotten ansvarar för bland annat

  • Hälso- och sjukvård samt tandvård
  • Folkhälsa och social välfärd
  • Kollektivtrafik
  • Regional utveckling och kultur
  • Forskning, innovation och utbildning
  • Engagemanget i länets intressen nationellt och internationellt

Samarbete mellan Skellefteå kommun och Region Västerbotten sker både på politisk nivå och tjänstepersonnivå.

Skellefteregionen är ett samarbete mellan kommunerna Skellefteå, Norsjö, Malå, Sorsele och Arjeplog. Målet med Skellefteregionen är att skapa tillväxt och bra livsvillkor genom att agera tillsammans i gemensamma frågor, samarbeta på lika villkor och säkerställa god servicenivå i kommunerna genom att nyttja befintliga resurser effektivt.

Syftet är att utveckla redan pågående samarbeten och även utveckla nya. Genom att samordna arbetet och agera tillsammans i gemensamma frågor vill kommunerna skapa tillväxt och bra livsvillkor för kommuninvånarna.

Enligt en undersökning gjord av Sveriges kommuner och landsting (SKL) framgår det att lite mer än var femte dagordningspunkt från kommunfullmäktige påverkas rättsligt av tvingande EU-lagstiftning. Ytterligare 25 procent av punkterna rör frågor där EU har en ambition att påverka, men använder sig av icke-bindande medel. Sammanlagt påverkar EU alltså lite mindre än hälften av alla dagordningspunkter från kommunfullmäktige. Undersökningen baseras på ett urval av dagordningar från 44 kommuner.Här läser du rapporten i sin helhet. Länk till annan webbplats.

Den globaliseringsprocess som världen genomgår gör Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Därför är det viktigt för kommunen att verka och samverka på den internationella arenan. Prioriterade områden för det internationella arbetet är verksamhetsutveckling, samhälls- och näringslivsutveckling, omvärldsbevakning och påverkan. Nedan följer några exempel:

  • Samarbete med PEDAC, Torontos motsvarighet till vårt Euro Mine Expo. Gruvnäringen har bland annat gemensamma frågor kopplat till ursprungsbefolkning.
  • Näringslivskontoret och Skellefteå kommun är drivande i samarbetet kring spelutveckling, Arctic Gamelab, och har inom ramen för det varit i Tokyo och Indien med syftet att marknadsföra branschen.
  • Samarbete med Åbo Akademi (Vasa) om skolledning och styrning av pedagogisk verksamhet.

Grattis du har nu avslutat grundutbildningen!

Utöver introduktionsutbildningen finns även ett antal fördjupningsområden som kan vara intressanta för dig. För tillfället finns nedan områden tillgängliga.

Vision och mål

Skellefteå kommun har en vision för sin verksamhet. Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige också sätta mål för all kommunal verksamhet. I början av varje mandatperiod sätter fullmäktige kommunövergripande mål som sträcker sig under fyra år. Utifrån dessa mål sätts även ettåriga mål för de kommunala nämnderna och bolagen.

Det kommunala uppdraget kan sammanfattas i fyra områden; Tillgänglighet, Effektivitet, Trygghet och Samhällsutveckling. Kommunen ska vara tillgänglig för alla, erbjuda trygghet, arbeta effektivt och bidra till en positiv samhällsutveckling.

Här kan du läsa mer om visionen, 2030-arbetet och målen för verksamheten.

Skellefteå kommuns vision

Utvecklingsstrategin

Demokrati och viktiga verktyg

Som förtroendevald har du en viktig roll i arbetet att utveckla former för att stärka invånarnas delaktighet och inflytande i frågor som rör det lokala samhällets utveckling och de välfärdstjänster som erbjuds.

Skellefteå kommun har tagit fram ett antal verktyg som kan stödja dialogen med invånarna på olika sätt. Som exempel kan nämnas kundtjänst, metoder för invånardialog, framtagning av serviceförklaringar och hur olika mediekanaler fungerar.

Mer om invånardialog kan du läsa här:

Inflytande och invånardialog

Vad är en serviceförklaring?

Översiktsplan för Skellefteå kommun

Översiktsplanen är en vision över hur man vill att samhället ska utvecklas. Det är en plan som ska ge vägledning för beslut hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Den tar hänsyn till olika riksintressen. Översiktsplanen är också ett politiskt dokument som visar värderingar, ambitioner och riktlinjer för den fysiska planeringen.

Översiktsplanen är lagstadgad enligt plan- och bygglagen, PBL. Den ska visa på hur vi ska hushålla med resurser och infrastruktur, men också redovisa markanvändning samt miljösituation. Den ska ta hänsyn till områden som ska bevaras (exempelvis skog, vattendrag, kulturmiljöer, gäller även den bebyggda miljön). Planen är vägledande vid upprättande av detaljplaner, områdesbestämmelser samt vid prövning av bygglov enligt plan- och bygglagen.
I Skellefteå kommun finns en översiktsplan från 1991 som fortfarande gäller. För två år sedan (2017) togs ett aktualiseringsbeslut. En översiktsplan ska aktualiseras en gång per mandatperiod. Det finns också fördjupade översiktsplaner runt om i kommunen. Bland annat för hela kustremsan och tätortskärnorna såsom Burträsk och Lövånger. Det finns även tematiska tillägg för vindkraft och LIS (landsbygdsutveckling strandnära lägen). Just nu pågår arbeten med att ta fram en plan för havet och en för kommunens landsbygder samt en revidering av Skelleftedalen. Det har också tagits fram ett program inför framtida fördjupad översiktsplan i Bureå.
Viktiga områden i den praktiska planeringsprocessen:
- Vägvisare in i framtiden
- Aktuell, prövas varje mandatperiod
- Bygger på medborgardialog
- Länsstyrelsens roll vid samråd och utställningar

Här kan du läsa mer om översiktsplaner men även Plan- och bygglagen, detaljplanering och byggnadsnämndens roll och uppgifter

Skellefteå kommuns översiktsplaner

Plan- och bygglagen, PBL på rätt sätt
- en introduktion till plan- och bygglagstiftningen för förtroendevalda.

Avsnitt 1 Vad är PBL – Plan- och bygglagen? Länk till annan webbplats. 16 min

Avsnitt 2 Byggnadsnämndens roll och uppgifter Länk till annan webbplats. i PBL 10 min

Avsnitt 3 Översiktsplanering Länk till annan webbplats. 11 min

Avsnitt 4 Detaljplanering Länk till annan webbplats. 17 min

Det här är en del av onlineutbildningen via Boverket.
Mer utbildningar från Boverket hittar du här i länken under.

Onlineutbildning Länk till annan webbplats. via Boverket

Digitalisering

Utgångspunkten för vår egen utveckling är baserat på devisen att ”om vi skall kunna utvecklas som kommun och region måste vi tillvarata hela bygdens förutsättningar när det gäller att leva, bo och verka”. I arbetet har vi har använt digitaliseringens möjligheter som bas. Vi har även tagit vår utgångspunkt från individers behov och därefter anpassat vårt eget organisatoriska arbete efter det.

I Skellefteå kommun har vi på så sätt hunnit långt i arbetet att ställa om mot ett mer kundfokuserat och digitalt samhälle där medborgarna ges möjlighet att vara med och forma samhället och kommunernas tjänsteutbud. Framgångsfaktorer har varit ett innovativt arbete och samverkan i regionen samt med Inera som en plattform för utveckling och förvaltning av gemensamma digitala lösningar.

I vårt utvecklingsarbete har vi även byggt upp ett gott samarbete mellan offentliga och privata aktörer i utvecklingen av morgondagens samhällstjänster inom digital transformation. Vi vill därför säga att Skellefteå är ett starkt kompetensnav när det gäller digitalisering.”

Den tidigare e-strategin från 2013 ska ersättas med ett förnyat strategiarbete. Det ska inte vara ett traditionellt dokument utan snarare bygga på gemensamma förhållningssätt och nya arbetssätt för digital transformation. Strategiarbetet kommer att utgå från innovationsledning och digitala principer med invånarfokus.

De digitala principerna ska stödja verksamheterna att göra rätt vägval för invånarnas bästa. Förslaget till ny strategi kommer att presenteras för politiskt beslut i början av 2020.

Att leda digitaliseringsarbetet som tjänsteperson
Dokumentation: Att leda digitaliseringsarbetet som tjänsteperson (SKL) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad: