Systematiskt brandskyddsarbete

Enligt Lag om Skydd mot olyckor har fastighetsägare och den som har verksamhet i byggnad eller annan anläggning det fulla ansvaret för brandskyddet. Ansvaret innebär att vidta åtgärder för att förebygga brand och för att förhindra eller begränsa skadorna till följd av brand. Genom att systematiskt arbeta med brandskydd skapas medvetenhet och förståelse för risker i hela organisationen.

Enligt Lag om Skydd mot olyckor har fastighetsägare och den som har verksamhet i byggnad eller annan anläggning det fulla ansvaret för brandskyddet. Ansvaret innebär att vidta åtgärder för att förebygga brand och för att förhindra eller begränsa skadorna till följd av brand. Genom att systematiskt arbeta med brandskydd skapas medvetenhet och förståelse för risker i hela organisationen.

Att sjösätta det systematiska brandskyddsarbetet och få det att fungera kan inledningsvis verka vara en omfattande och övermäktig uppgift. Men med en genomtänkt strategi och delegering av arbetsuppgifter behöver det inte bli så krångligt. Här får du ett förslag på hur uppstarten av SBA kan genomföras.

Uppstart

Utse en brandskyddsansvarig och tilldela denne resurser och befogenhet. Den brandskyddsansvarige får i uppgift att:

Förbereda uppstartsmöte

Förbered uppstartsmötet genom att om möjligt ta fram:

  • Underlag för brandskyddsbeskrivning, t ex ritningar, brandskyddsdokumentation och utrymningsplaner.
  • Tillbudsrapporter eller exempel på vanliga tillbud.
  • Tillsynsprotokoll från räddningstjänst och andra relevanta myndigheter.

Fastställ vilka personer som ska ingå i brandskyddsorganisationen och ta fram ett förslag på brandskyddsorganisation. Denna kan innehålla t ex brandskyddskontrollanter, anläggningsskötare, föreståndare brandfarlig vara mm.

Kalla till möte

Brandskyddsansvarige sammankallar de som ska ingå i brandskyddsorganisationen till möte.

Genomföra och protokollföra mötet

Viktigt punkter att ta upp på mötet är:

  • Vilka anläggningar som ska ingå i pärmen och vem som ska vara ansvarig för de respektive anläggningarna.
  • Fastställ brandskyddspolicy. Utforma en egen policy eller anta något av de förslag som finns på denna hemsida.
  • Inventering av utbildningsbehov. Se över vilka brand- och sjukvårdutbildningar som är genomförda och fastställ behov av utbildningar (vilka och hur ofta/när de ska genomföras). Detta dokumenteras sedan på utbildningsplanen.
  • Inventering av brandrisker. Undersök om det finns ett behov av en dokumenterad riskinventering. Identifiera de risker som finns i verksamheten som kräver brandskyddsregler. Dokumentera de rutiner och instruktioner som är relevanta för anläggningen. Finns det värdefulla eller viktiga inventarier i verksamheten? Är de skyddade eller kan det bli bättre med regler och rutiner? Säkerställ att information delges till alla som berörs av fastställda rutiner och instruktioner (personalmöte, e-post, anslag etc.).
  • Besluta om rutiner för egenkontroll av brandskydd. Fastställ när och hur många kontroller som ska genomföras under året.
  • Besluta om när uppföljning det systematiska brandskyddsarbetet ska ske

Då mötet är slut bör man ha fastställt vem som...

...upprättar brandskyddspolicy

...dokumenterar brandskyddsorganisationen, dess ansvar och befogenheter

...upprättar verksamhets-, byggnads- och brandskyddsbeskrivning

...dokumenterar riskinventeringen - det vill säga brandrisker och viktig utrustning.

...upprättar brandskyddsregler och instruktioner

...upprättar utbildningsplan

...upprättar kontrollinstruktioner och checklistor

Alla verksamheter ska ha SBA i skälig omfattning. Behovet av skriftlig dokumentation av SBA beror på byggnaden, verksamheten, riskbilden och omkringliggande risker. Det kan vara svårt för den enskilde att avgöra vad som anses som skäligt SBA. Räddningstjänsten gör vid tillsynsbesök bedömning om SBA i skälig omfattning bedrivs. Nedanstående nivåer kan ses som riktlinjer för vad som generellt anses som skäligt för olika typer av verksamheter.

Högsta kravnivå SBA

Byggnader, anläggningar och verksamheter med en komplex riskbild och där konsekvenserna vid brand kan bli stor på människa och/eller miljö ställer höga krav på det systematiska brandskyddsarbetet och dokumentationen av det. Samtliga delmoment som beskrivs under Innehållet i SBA ska finnas utförligt dokumenterade.

Exempel på anläggningar inom denna nivå är:

  • Stora sjukhus;vård/omsorg/kriminalvårdsanläggningar i flera plan med många vårdplatser
  • Stora hotell
  • Stora samlingslokaler eller medelstora samlingslokaler med alkoholservering
  • Industrier som omfattas av Sevesolagstiftningen, eller större industrier med hantering av brandfarlig vara och många anställda.
  • Köpcenter
  • Objekt som enligt §2:4 lag om skydd mot olyckor klassas som farlig verksamhet

Normal kravnivå SBA

Byggnader, anläggningar och verksamheter med lägre, men ändock uppenbar, riskbild än ovanstående objekt kräver ett SBA som omfattar samtliga delmoment som beskrivs under Innehållet i SBA. Dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet bör i någon utsträckning beröra samtliga delmoment, men det avgörande är vad som i praktiken åstadkoms.

Exempel på anläggningar inom denna nivå är:

  • Samlingslokaler
  • Hotell
  • Vårdanläggningar
  • Större skolor
  • Medelstora industrier (fler än 20 anställda).

Lägre kravnivå SBA

Byggnader, anläggningar och verksamheter med liten riskbild bör dokumentera sitt systematiska brandskyddsarbete med tyngdpunkt på delmomenten ansvarsfördelning, instruktioner om brandskyddsrutiner och rutiner vid brand eller tillbud samt egenkontroll av brandskyddet, det vill säga delmoment 3, 4 och 7 under Innehållet i SBA.

Exempel på anläggningar inom denna kravnivå är:

  • Mindre skolor, förskolor.
  • Mindre industrier och lager
  • Vårdinrättningar med få vårdplatser
  • Mindre vandrarhem och pensionat
  • Mindre restauranger och samlingslokaler
  • Byggnader med kulturhistoriska värden

Det finns en rad facktermer och uttryck inom ämnesområdet brandskydd som kan vara förvirrande för den oinvigde. Här är en förklaring av några av de vanligast förekommande begreppen.

SBA

SBA står för Systematiskt BrandskyddsArbete. SBA skall bedrivas av alla som är fastighetsägare eller nyttjanderättshavare till en byggnad eller anläggning. Det innebär att du även i hemmet skall ha ett fungerande SBA, men givetvis i mindre omfattning - det kanske räcker att se till att brandvarnaren fungerar, ha koll på möjliga utrymningsvägar, släcka ljus innan du lämnar bostaden och ha någon form av släckutrustning. Större verksamheter eller byggnader ställer högre krav på ett bra organiserat SBA och ofta måste det dokumenteras för att vara tydligt och möjligt att kvalitetssäkra.

Dokumentation av SBA

Dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet finns ofta samlat i en pärm, men det finns även möjlighet att lagra det digitalt om det passar verksamheten bättre. Dokumentationen skall ses som verktyg och riktlinjer för brandskyddsarbetet och det är viktigt att det revideras regelbundet och sprids till de anställda. Dokumentationen av brandskyddet innehåller i regel brandskyddspolicy, verksamhets- och byggnadsbeskrivningar, riskinventering, regler och rutiner, handlings- och utbildningsplaner och dokument från egenkontrollen av brandskyddet - det vill säga allt som har med SBA att göra!

Brandskyddsdokumentation

Brandskyddsdokumentationen är ett dokument som beskriver byggnaden ur ett brandtekniskt perspektiv. Sedan 1994 har det enligt bygglagstiftningen varit ett krav att upprätta brandskyddsdokumentation vid nybyggnation, vid större om- eller tillbyggnation eller vid väsentligt ändrad verksamhet. Brandskyddsdokumentationen upprättas av en som är sakkunnig på brandskydd. Brandskyddsdokumentationen kan vara ett bra stöd vid utformningen av SBA och det kan vara smakfullt att inkludera valda delar av brandskyddsdokumentationen i dokumentationen av SBA.

Skriftlig redogörelse för brandskydd

Kallas ibland brandskyddsredogörelse (förkortat BSR). Räddningsverket reglerar vem som ska lämna in den skriftliga redogörelsen till kommunens räddningstjänst. Föreskrifterna SRVFS 2003:10 och SRVFS 2004:3 beskriver vilka som är skyldiga att lämna in skriftlig redogörelse för brandskydd. BSR är en sammanfattande redogörelse över byggnadens och verksamhetens brandskydd. Räddningstjänsten använder sig av inlämnade redogörelser vid planeringen av tillsynsverksamheten.

Tillsyn

Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor har ersatt den tidigare Brandsynen. Till skillnad från brandsyn, som främst var en teknisk kontroll av brandskyddsinstallationer, genomförs tillsyn i form av systemtillsyn där fastighetsägare och nyttjanderättshavare redogör för sitt systematiska brandskyddsarbete och dokumentationen av detta. Viss teknisk kontroll förekommer fortfarande, men då främst i form av stickprovkontroller.

Kommunen är skyldiga att genomföra tillsyn enligt LSO, Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Tillsyn är ett sätt att kontrollera att lagen följs och att fastighetsägare, verksamhetsutövare och brukare har ett skäligt brandskydd.

Brandtillsyn – vad som gäller och hur det fungerar

Det är Räddningstjänsten i Skellefteå som utför brandtillsynen i Skellefteå kommun.

Vad är en tillsyn?

Tillsyn är ett sätt kontrollera att lagen följs och att fastighetsägare,
verksamhetsutövare och brukare har ett skäligt brandskydd.
Vid tillsynen bedöms hur ditt brandskydd är utformat för att motverka de risker som finns i din verksamhet när det gäller brand. Tillsynen genomförs med olika tidsintervall beroende på verksamhet och hur väl ditt tidigare brandskyddsarbete har fungerat.
Om allvarliga brister i brandskyddet upptäcks kommer du att behöva åtgärda dessa.
För att uppnå en god och givande dialog om det tekniska brandskyddet och det systematiska brandskyddsarbetet, är det viktigt att närvarande representanter känner till aktuella lagar och föreskrifter.

Vad säger lagen?

Det är LSO, Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) som reglerar tillsynsarbetet.
Följande text är hämtad från andra kapitlet, paragraf två:
”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.”

Vad är ett skäligt brandskydd?

Ett skäligt brandskydd är ett brandskydd som är anpassat till de risker som finns att skydda sig mot. Det kan vara risker som finns i den egna verksamheten eller risker som finns i närliggande verksamheter. Det skäliga brandskyddet på ett företag är en kombination av skyddsåtgärder som bildar en helhet, allt från räddningstjänst till utbildning av alla anställda. Bedömningen av skäligheten omfattar flera faktorer.

Skäligt brandskydd

Byggnadens fysiska brandskydd

+

Verksamhetens organisatoriska brandskydd

=

Ett skäligt brandskydd

  • Utrymningsvägar
  • Larm
  • Brandcellsgränser
  • etc.


  • Ansvar
  • Handlingsförmåga vid
    brand
  • Kunskap och
    utbildning
  • Rutiner och kontroller
  • etc.


 

Vid ett tillsynsbesök ska du vara förberedd att:

  • redovisa dina brandrisker och hur riskinventeringen gått till
  • presentera din brandskyddsorganisation och ansvarsfördelning
  • redovisa ditt tekniska brandskydd med skötselinstruktioner, kontroller och uppföljningsrutiner
  • redovisa utbildningsplaner och brandskyddsregler.

Efter besöket

De brister som konstateras vid tillsynsbesöket sammanfattas i en tjänsteanteckning. I tjänsteanteckningen förklaras varför en brist anses finnas och vilka konsekvenser bristen kan medföra.
Om bristerna är allvarliga fattas ett juridiskt bindande myndighetsbeslut om åtgärder, ett så kallat föreläggande. I föreläggandet beskrivs tydligt vilket beslut som är fattat och vilka åtgärder som måste göras. Föreläggandet kan överklagas.
Den som gör tillsynen kan även besluta om förbud om det rör sig om en situation med risk för allvarliga skador på människors liv eller hälsa.

Återbesök och uppföljning

Ett myndighetsbeslut följs alltid upp med ett återbesök där tillsynsförrättaren kontrollerar om åtgärderna är vidtagna. Om du avser att vidta åtgärder utan att krav ställs, ska du meddela det till räddningstjänsten innan förläggandet utfärdas, normalt 14 dagar. Tillsynsförrättarens uppföljning kan i dessa fall ske på olika sätt.

Avgift

Kommunen tar ut en avgift för brandtillsynen. Avgiften omfattar kostnader för förberedelser, resor, protokollskrivning, samt tidsåtgång på plats.
För tillsyn på ett mindre objekt är avgiften 3 591 kr från och med januari 2019. Mer omfattande och större objekt eller objekt som omfattar tillsyn enlig LBE, Lagen om brandfarliga och explosiva varor, har en högre avgift.

Frågor

Om du har frågor om brandtillsynen är du välkommen att höra av dig till oss.

Brandskyddspolicy

Brandskyddspolicyn är grunden för det systematiska brandskyddsarbetet. Den tydliggör ledningens viljeinriktning med brandskyddsarbetet och gäller i hela verksamheten.

Det är ledningen som upprättar och beslutar om en policy och säkerställer att den kommuniceras till alla i organisationen. Det är viktigt att den är relevant i förhållande till verksamheten och bör vara ett åtagande om ständiga förbättringar och förebyggande brandskyddsarbete. Den bör också vara ett åtagande om att följa tillämplig lagstiftning och krav som organisationen berörs av. En brandskyddspolicy ska utgöra grunden till att följa upp målsättningar med brandskyddsarbetet. Policyn ska vara dokumenterad, implementerad och kommunicerad till alla anställda.

Man kan välja själv om man vill upprätta en särskild brandskyddspolicy eller att låta den ingå i en annan befintlig säkerhetspolicy.

Hur kommer jag igång?

  1. Upprätta en brandskyddspolicy
  2. Fastställ policyn genom ett ledningsbeslut
  3. Besluta om hur policyn ska delges till alla anställda

Verksamhets- byggnads- och brandskyddsbeskrivning

För att utomstående och anställda enkelt ska kunna sätta sig in hur riskbilden och brandskyddet ser ut bör det finnas en generell beskrivning av byggnaden, verksamheten och dess risker samt de brandtekniska skyddsåtgärderna.

Byggnadsbeskrivning

En generell beskrivning av byggnaden eller byggnaderna bör beskriva dess läge, utformning, antal våningar och huvudsakligt byggmaterial. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör detta kulturhistoriska värde beskrivas och var eventuella värdefulla inventarier finns placerade.

Verksamhetsbeskrivning

Det bör även finnas en generell beskrivning av den verksamhet som bedrivs och de risker verksamheten medför. Beskrivningen bör i text eller med hjälp av en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det ska kunna vara möjligt att beskriva hur riskerna förändras.

Riskinventering

Det finns flera definitioner av begreppet risk. I samband med systematiskt brandskyddsarbete kan riskkälla definieras som någonting (t ex ett ämne, en aktivitet eller teknisk utrustning) som kan orsaka en brand eller förvärra följderna av en brand. När man identifierat sina riskkällor är det enklare att förebygga dessa med lämpliga åtgärder. För att underlätta riskinventeringen kan följande rubriker vara användbara:

  • Risk för uppkomst av brand
  • Risk för brandspridning
  • Utrymningsproblematik
  • Hantering av brandfarlig och explosiv vara

När riskinventeringen är genomförd och resultatet visar på att åtgärder bör vidtas, är det lämpligt att upprätta en handlingsplan. I handlingsplanen struktureras vad som skall åtgärdas, när det skall ske, vem som skall åtgärda samt en uppföljning på att bristerna faktiskt åtgärdats.

Brandskyddsbeskrivning

En brandskyddsbeskrivning redovisar tekniska brandskyddsåtgärder. Brandskyddsbeskrivningen uppförs i form av en ritning som visar samtliga våningar och deras byggnadstekniska brandskydd och brandskyddsinstallationer. Detta kompletteras med ett dokument som beskriver hur dessa fungerar och samverkar. Här nedan visas exempel över vanliga tekniska brandskyddsåtgärder som bör framgå ur brandskyddsbeskrivningen.

  • Utrymningsvägar
  • Brandceller
  • Nödbelysning
  • Dörrar i brandcellsgräns
  • Dörrar i utrymningsvägar
  • Vägledande markeringar
  • Utrymningsplaner
  • Brand- och utrymningslarm
  • Släcksystem och släckutrustning
  • Brandgasventilation
  • Skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem
  • Räddningsvägar
  • Stigarledningar
  • Brandskydd av bärande stomme
  • Skydd mot brandspridning till närliggande byggnad
  • Brandtätningar
  • Ytskikts brandklass
  • Avstängningsventiler för el/gas/vatten.

Genom att identifiera och inventera verksamhetens brandtekniska installationer och utrustning, erhåller man ett underlag över vad som ska kontrolleras under brandskyddskontrollen. Brandcellsritningar, utrymningsplaner samt beskrivningar över aktivt och passivt brandskydd kan finnas redovisade i brandskyddsdokumentationen. Brandskyddsdokumentationer ska finnas upprättade för alla ny- eller ombyggnationer som tillkommit efter 1994.

Brandskyddsorganisation

Den som är ansvarig för den totala verksamheten, det vill säga VD, chef eller motsvarande, har alltid det yttersta ansvaret för brandskyddet. Den som har det yttersta ansvaret kan dock ta hjälp av sina medarbetare i brandskyddsarbetet genom att skapa en brandskyddsorganisation med tydliga instruktioner över ansvarsområde och arbetsuppgifter. Det som är viktigt är att brandskyddsorganisationen till sin utformning och storlek är anpassad efter verksamheten och upplevs som relevant.

Syftet med att skapa en brandskyddsorganisation är att tydliggöra ansvaret. Brandskyddsorganisationen handlägger, planerar, utför och följer upp verksamhetens brandskyddsarbete. Personerna i brandskyddsorganisationen ska ha tydligt definierade befogenheter och arbetsuppgifter i sin funktion, så att de ska kunna verka utan osäkerhet om vad de har ansvar att utföra. Det är fördelaktigt att välja personer som har ett intresse för uppgiften och som har en lämplig befattning samt att de ges utbildning för att säkerställa att de har rätt kompetens.

Omfattningen på organisationen beror naturligtvis på hur stort företaget är, vilken verksamhet som bedrivs och hur riskbilden ser ut. I en större verksamhet kan det vara fördelaktigt att dela in organisationen i nivåer med en eller flera funktioner/personer med olika arbetsuppgifter. Det som är viktigt är att det finns en namngiven person som är brandskyddsansvarig. I övrigt kan brandskyddsorganisationen utformas och funktionerna benämnas efter egna önskemål. I den lilla verksamheten med få anställda kan det vara fullt tillräckligt att den brandskyddsansvarige utgör hela brandskyddsorganisationen. För en lite större verksamhet kan organisationen kompletteras med brandskyddskontrollanter och för den stora verksamheten med många anställda och flera avdelningar kan det vara nödvändigt att det på varje funktion är flera personer som delar på arbetsuppgifterna eller utövar funktionen på sina respektive avdelningar.

Nedan finner du förslag på roller, ansvarsområden och befogenheter.

Chef, VD eller motsvarande

Är den som antar brandskyddspolicyn och har det yttersta ansvaret för brandskyddet. Denne kan utse en brandskyddsansvarig och delegera ansvar och befogenheter för denna funktion.

Brandskyddsansvarig

Ansvarar för att det som står i brandskyddspolicyn efterlevs. Detta kan innebära att följa upp att utbildningar, regler och rutiner efterlevs. Den brandskyddsansvarige ser till att delegera befogenheter till de övriga i brandskyddsorganisationen så att de har möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter. Brandskyddsansvarige följer även upp tillbudsrapportering och reviderar SBA samt säkerställer att upptäckta brister åtgärdas.

Brandskyddskontrollant

Utför regelbundet egenkontroll av brandskyddet och följer upp att brandtekniska skyddsåtgärder fungerar. Detta kan till exempel gälla utrymningsvägar, brandcellsgränser och släckutrustning. För att strukturera detta arbete kan checklistor som beskriver funktioner och utrustning av denna typ upprättas.

Föreståndare och ställföreträdande föreståndare för brandfarlig vara
Om verksamheten har brandfarlig vara i sådan mängd att tillstånd för denna hantering krävs skall det finnas en utsedd föreståndare och en ställföreträdande föreståndare. Deras ansvar framgår av Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Anläggningsskötare

Om det i verksamheten finns sprinkler-, brandlarms- eller utrymningslarmanläggning och det åligger en särskild funktion att kontrollera denna så ingår även denne anläggningsskötare i brandskyddsorganisationen.

Larmorganisation

Om det i verksamheten finns personer som har en särskild uppgift vid händelse av brand eller annat nödläge bör dessa också framgå i beskrivningen över brandskyddsorganisationen.

Det finns många exempel på hur ovanstående funktioner kan benämnas. Brandskyddssamordnare, brandskyddsombud, avdelningsansvarig, brandskyddsledare, brandskyddschef, säkerhetsansvarig/ledare/chef med mera är alla tänkbara benämningar. Välj de som passar din organisation bäst. Huvudsaken är att det finns en utnämnd brandskyddsansvarig och att brandskyddsorganisationen och dess uppgifter är kända av alla inom verksamheten. Det är inte bara funktionerna/personerna i brandskyddsorganisationen som skall arbeta med brandskyddet, utan alla som finns i verksamheten skall aktivt arbeta för att upprätthålla brandsäkerheten.

Brandskyddsregler, instruktioner och rutiner

Eftersom fastighetsägare och verksamhetsutövare har det yttersta ansvaret för brandskyddet, är det lämpligt att upprätta ett eget regelverk kring brandskyddet. Reglerna klargör vad som är tillåtet och inte tillåtet i verksamheten i syfte att förhindra uppkomst och spridning av brand. Beroende på objekt och verksamhet skiljer sig behovet av interna rutiner och instruktioner för moment som anses som brandrisker. Det är lämpligt att utforma reglerna, rutinerna och instruktionerna baserat på de risker man identifierat vid riskinventeringen.

Brandskyddsregler

Regler som rör brandskyddet är naturligtvis beroende av vilken verksamhet som bedrivs. Reglerna kan ofta uppfattas som självklarheter. Att dokumentera reglerna kan dock vara fördelaktigt eftersom det blir tydligt för såväl nyanställda, tillfällig personal och besökare eller kunder om vad som gäller. Brandskyddsreglerna ska ses som en hjälp för ökad säkerhet och trygghet. De bör formuleras och kommuniceras så att man inte kan göra personliga tolkningar om vad som är tillåtet, både för personal men framför allt för vikarier och besökare. Reglerna kan gälla allt från rökning till heta arbeten. Det kan finnas behov att införa brandskyddsregler kring:

  • Elcentralernas tillgänglighet
  • Kokplattor
  • Släckredskap
  • Avstängning av brandsläckningsinstallationer
  • Avstängning av larm
  • Flambering

Brandskyddsrutiner

Det finns egentligen ingen anledning att särskilja regler från rutiner, välj den benämning som passar din verksamhet bäst! Syftet med att ha rutiner kring brandskyddet är precis som med reglerna att hantera moment som är uppenbara brandrisker på ett säkert sätt. Rutiner kan vara anknutna till moment som återkommer - till exempel saker som ska utföras dagligen som släckning och låsning eller kvartalsvis som brandskyddskontroll. Till höger finner du exempel på vanliga brandskyddsrutiner.

Brandskyddsinstruktioner - nödlägesberedskap

Det ska finnas instruktioner för hur personalen ska agera vid händelse av brand. Instruktionerna bygger ofta på principen rädda - larma - varna - släck, men det kan finnas behov att precisera viktiga moment. Sådana kan vara att ange återsamlingsplats och personalens ansvar över sökområden vid utrymning. Dessa instruktioner benämns ibland "nödlägesberedskap". Med nödlägesberedskap menas att verksamheten i förväg har bestämt vem som skall göra vad i samband med att en olycka inträffat:

  • Vem skall möta upp räddningstjänsten?
  • Vem skall påbörja ett brandsläckningsförsök?
  • Vem skall initiera en utrymning?
  • Vem i verksamhetsledningen skall meddelas om en inträffad olycka?

Det handlar alltså om att göra sig så beredd som möjligt för att kunna agera effektivt om olyckan är framme. En bra nödlägesberedskap är:

  • Dokumenterad - För att kunna informera nyanställd personal och genomföra repetitionsutbildningar med personalen.
  • Väl implementerad bland all personal - När något inträffar är det oftast försent att börja bläddra i dokument.
  • Testad och övad - När man testar nödlägesberedskapen upptäcker man eventuella felplaneringar. Regelbundna övningar är enda sättet att hålla personalen uppdaterad.

Här är några moment som är viktiga att fundera över då nödlägesberedskapen planeras och dokumenteras:

Lokalisering av brand - Kommer branden att upptäckas genom lukt eller synintryck eller via ett automatiskt brandlarm? Om det senare gäller är det bra att ta fram rutiner för vem som kontrollerar centralapparaten och hur man identifierar var det brinner.

Rädda - första åtgärden är naturligtvis att rädda personer som är direkt hotade av branden.

Larma SOS 112 - Tveka aldrig att ringa om minsta osäkerhet råder om branden går att släcka eller ej.

Varna - Tillkalla hjälp om det är möjligt via rop eller interntelefonsystem. Att ha en förutbestämd arbetsfördelning kan vara vettigt. Påbörja utrymning. Bestäm återuppsamlingsplats i förväg.

Släck - Om branden upptäcks tidigt och är liten kan den gå att släcka med tillgängliga brandredskap. Gör en snabb bedömning. Om branden är större är det mycket viktigt att om möjligt stänga dörren till brandrummet. Detta underlättar utrymning avsevärt.

Möt upp räddningstjänsten - Om möjligt är det en stor fördel om någon kan möta upp räddningstjänsten när den anländer. Räddningsledaren har röd eller gul hjälm och vill främst veta: Var brinner det - våning, lägenhet och rum (om möjligt)? Var är bästa (närmaste vägen) in dit? Finns det personer kvar i lägenheten? Finns det några speciella risker – gasflaskor mm ?

I nödlägesberedskapen bör det även finnas en beskrivning över förutsättningarna att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en akut insats i byggnaden eller verksamheten. Läs mer om brandskyddsinstruktioner och nödlägesberedskap till höger.

Brandskyddsinstruktioner kan också handla om drifts- och underhållsinstruktioner av olika brandskyddsåtgärder. Mer om detta under punkten kontrollsystem.

Utbildningsplan

För att uppnå ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete måste alla berörda vara utbildade, övade och ha tillräcklig kunskap om de uppgifter de förväntas utföra. Det kan behövas övningar i utrymning av arbetsplatsen eller specialanpassade utbildningar i brandskydd. Utbildningsplanen anger vilka som skall utbildas/övas, vilken typ av utbildning/övning som krävs och hur ofta dessa skall genomföras. Det är även viktigt att dokumentera genomförda utbildningar och övningar.

Utbildning och övning är en viktig del av det systematiska brandskyddsarbetet. För att kunna arbeta med att förhindra bränder och att begränsa skadorna vid bränder krävs kunskap om brandorsaker, brandskyddsinstallationer, hur man initierar utrymning, hur man hanterar en handbrandsläckare osv.

Möjligheten att utrymma på ett betryggande sätt är avgörande för personskyddet. Generellt gäller att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Detta syftar till att en brand bara ska kunna blockera en av utrymningsvägarna. En annan förutsättning för att en utrymning skall bli lyckosam är att de som normalt befinner sig i byggnaden är medvetna om var och hur de skall ta sig ut. Det ska vara känt för alla var utrymningsvägarna finns, hur utrymningslarmet låter, var återsamlingsplatsen finns etc. För att detta skall fungera krävs återkommande genomgångar och övningar. I verksamheter där utrymningssäkerheten är beroende av personalens agerande i händelse av brand, t ex vårdverksamheter där patienter behöver assistans för att kunna sätta sig i säkerhet, är det särskilt viktigt att personalen har utbildning och rutiner för detta. Ovanstående gäller även vikarier eller personal från andra avdelningar. De bör också informeras om var man fortlöpande kan hitta dokumentationen om brandskyddet eller uppdatera sin egen kunskap.

I brandskyddsdokumenten bör det ingå en inventering av organisationens utbildningsbehov, utbildningsplaner samt en sammanställning av genomförda utbildningar. Inventeringen av utbildningsbehovet bör ta upp vilka som skall genomgå olika typer av utbildningar samt när och hur ofta de skall göra det. Det är ofta nödvändigt att personer med olika uppgifter både har en grundläggande brandskyddsutbildning och specialutbildning för t ex brandlarmsanläggningar, heta arbeten, föreståndare för brandfarlig vara etc.

Kontrollsystem

För att brandskyddet ska hålla en acceptabel nivå måste det regelbundet genomföras kontroller och underhåll. Syftet med kontrollerna och underhållet är att personerna i byggnaden ska kunna utrymma på ett betryggande sätt och att egendomsskadorna begränsas i händelse av brand. För att säkerställa att kontrollerna utförs rätt krävs det drifts- och underhållsinstruktioner för de delar som ska kontrolleras. Med hjälp av brandskyddsritningar, checklistor eller kontrollblad underlättas arbetet med kontrollerna och underhållet.

Vem som kontrollerar och underhåller brandskyddet ska framgå av dokumentationen av brandskyddsorganisationen (punkt 3 i SBA-cirkeln). Denne person behöver instruktioner som beskriver:

  • Vad som ska kontrolleras
  • Hur kontrollen ska utföras
  • Hur eventuella fel ska åtgärdas
  • Hur kontrollen ska redovisas

Det är därför viktigt att upprätta dokument som beskriver detta. Drifts- och underhållsinstruktioner, checklistor/kontrollblad, brandskyddsritningar är alla exempel på hjälpmedel som säkerställer att kontrollerna blir rätt utförda.

Brandskyddsritningen

För att få en bättre överblick och för att se var de enskilda kontrollplatserna är belägna, kan det vara lämpligt att använda sig av brandskyddsritningen som tagits fram under punkt 2 - beskrivningar. Brandskyddsritningen gör att det är lätt att se det inritade brandtekniska brandskyddets förhållande till varandra och de risker som finns i verksamheten.

Checklistor

En checklista som beskriver vilka kontroller som ska utföras och anger intervallet mellan dem bör tas fram. Checklistan fungerar också som registrering av genomförd kontroll och upptäckta brister. Exempel på hur checklistan kan utformas hittar du till höger på denna sida.

Drifts- och underhållsinstruktioner

Instruktioner för kontrollerna och underhållet bör också tas fram. Instruktionen beskriver syftet med kontrollen, funktionen hos det som kontrolleras, kontrollintervallet och kriterier för att funktionen ska bli godkänd. Genom att ha med sig instruktionen vid kontrollronden kan man vid behov få reda på hur kontrollen utförs korrekt. Alla instruktioner måste hela tiden hållas aktuella. Nya kan tillkomma lika väl som att inaktuella instruktioner tas bort. Exempel på hur kontrollinstruktioner för olika funktioner kan se ut finner du till höger på sidan.

Om det vid kontrollronderna framkommer att det finns brister måste det finnas ett rapporteringssystem så att de som har uppdraget att åtgärda bristen får kännedom om detta. På samma sätt måste den brandskyddsansvarige få vetskap om identifierade brister så att denne kan följa upp att bristerna åtgärdas vid lämpligt tillfälle.

Revisionsbesiktningar av t ex brandlarm, sprinkler och släckutrustning utförs oftast av externa experter.

Uppföljning

Ett brandskyddsarbete kan bara anses vara systematiskt om det kontinuerligt följs upp. Uppföljningen innebär att man utvärderar och vid behov förändrar de moment som ingår i brandskyddsarbetet. Tillbudsrapportering är också en form av uppföljning.

Uppföljning av SBA bör ske årligen. Man kontrollerar att man för varje punkt i SBA:t utfört det man skulle göra, man utvärderar det man utfört och vid behov förändrar man de delar som är inaktuella. De moment som är särskilt viktiga att kontrollera är:

  • Brandskyddsorganisationen är aktuell och fungerar.
  • Personalen har genomgått planerad utbildning.
  • Instruktioner och rutiner är fortfarande relevanta.
  • Den tekniska beskrivningen är fortfarande aktuell efter eventuella ombyggnationer och förändringar.
  • Kontroller är genomförda och brister åtgärdade.
  • Tillbudsrapportering är sammanställd.
  • Förnyad riskinventering.

Alla som ingår i brandskyddsorganisationen och har uttalade ansvarsområden bör delta vid uppföljningen. Resultatet av uppföljningen skall redovisas för ledningen. Uppföljningen kan till exempel genomföras i form av ett möte där brandskyddsansvarig, brandskyddskontrollant, ev. skyddsombud, fastighetsskötare och andra som under perioden varit delaktiga i brandskyddsarbetet deltar och går igenom en checklista för årlig revision av brandskyddsarbetet.

Tillbudsrapportering

En viktig del i uppföljningsarbetet är tillbudsrapportering. Ett tillbud är en händelse där något har skett som skulle kunna innebära en fara för brandsäkerheten eller där en brand verkligen uppstod.

Med en fungerande tillbudsrapportering får man statistik över antalet tillbud vilket kan underlätta riskinventeringen. Man får veta vad som skett vid tillbudet och ett underlag för att kunna eliminera orsakerna både där tillbudet skedde och på andra platser där motsvarande skulle kunna inträffa. Att eliminera orsakerna kan man göra genom att förändra regler och rutiner, utrustning eller materielval.

Övriga dokument

Beroende av verksamhet kommer mängden av dokumentation av SBA naturligtvis att variera. Typ av verksamhet avgör också om SBA ska dokumenteras i en pärm eller digitalt. Huvudsaken är att materialet är lätt åtkomligt för alla inom verksamheten. Det kan också finnas ett behov av att arkivera övrig dokumentation som har med brandskyddet att göra, till exempel tillsynsprotokoll, varuinfomationsblad mm.

Här följer några exempel på dokumentation som kan vara av vikt att ta med i dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet.

Brandfarlig vara

Inventera vilka mängder och typ av brandfarlig vara som ni hanterar. Ta fram tillståndet för brandfarlig vara och kontrollera att det fortfarande gäller och överensstämmer med nuvarande hantering, om inte - sök nytt tillstånd! Sammanställ varuinformationsblad och kontrollera att föreståndare och ställföreträdande föreståndare är utsedd. Tillse att hanteringen av brandfarlig vara finns med i den riskinventering som utförts.

Information till besökare

Ta vid behov fram ett informationsblad som riktar sig till hantverkare, besökare, vaktbolag eller liknande.

Lagar

Det kan vara lämpligt att samla valda delar av de lagar och föreskrifter som berör verksamheten, till exempel inom områden som:

  • Lag och föreskrift om skydd mot olyckor
  • Bygglagstiftning
  • Arbetsmiljölagstiftningen
  • Lagen om brandfarliga och explosiva varor
  • Starkströmsföreskrifter

Övriga dokument som:

  • Brandskyddsdokumentation
  • Tillsynsprotokoll
  • Försäkringar
  • Elsäkerhetsföreskrifter
  • Insatsplan
  • Sprinkler/brandlarmsbeskrivningar

Mallar och exempel

Dokumentation är en viktig del av det systematiska brandskyddsarbetet. Eftersom det finns många aspekter som ska inkluderas och det kan vara svårt att komma igång kan du ta hjälp av dessa mallar och exempel för att få inspiration. Det är ju onödigt att uppfinna hjulet flera gånger...

I den utfällbara "boxen" nedan har vi samlat ett antal dokument som går att redigera efter behov. Ladda ner de dokument du vill utgå ifrån.

Högerklicka på länkarna nedan och välj "spara länk som" för att ladda ner dokumenten och redigera dem efter Era behov. Dokumenten är i Word-format.

Brandskyddspolicy

Brandskyddspolicy exempel 1 (22 kB) , 15.8 kB.
Brandskyddspolicy exempel 2 (23 kB) , 23.5 kB.
Brandskyddspolicy exempel 3 (28 kB) , 28 kB.
Brandskyddspolicy exempel 4 (36 kB) , 35.5 kB.
Brandskyddspolicy exempel 5 (21 kB) , 21 kB.

Brandskyddsorganisation

Brandskyddsorganisation liten (25 kB) , 24.5 kB.
Brandskyddsorganisation liten 2 (40 kB) , 25.6 kB.
Brandskyddsorganisation medel (42 kB) , 28 kB.
Brandskyddsorganisation stor (61 kB) , 43.4 kB.

Brandskyddsregler

Levande ljus (38 kB) , 37.5 kB.
Rökning (37 kB) , 36.5 kB.
Heta arbeten (41 kB) , 40.5 kB.
Brandfarlig vara (39 kB) , 38.5 kB.
Uthyrning (41 kB) , 40.5 kB.
Övernattning (41 kB) , 41 kB.
Matlagning (44 kB) , 44 kB.
Avfallshantering (40 kB) , 40 kB.
Containerplacering (41 kB) , 40.5 kB.
Möbler i utrymningsväg (41 kB) , 40.5 kB.
Dörr i brandcellsgräns (42 kB) , 41.5 kB.
Kaffebryggare och vattenkokare (37 kB) , 36.5 kB.
Lampor och lysrör (44 kB) , 44 kB.
Kyl och frys (43 kB) , 42.5 kB.
TV och dator (42 kB) , 41.5 kB.
Tillfälliga uppvärmningsanordningar (37 kB) , 37 kB.
Annan elektrisk utrustning (41 kB) , 40.5 kB.

Brandskyddsrutiner

Brandskyddsrutiner exempel (30 kB) , 13.9 kB.

Nödlägesberedskap

Nödlägesberedskap exempel (70 kB) , 26.6 kB.

Utbildningsplan

Exempel enkel utbildningsplan (41 kB) , 13.9 kB.
Exempel omfattande utbildningsplan (52 kB) , 51.5 kB.
Exempel utbildningsplan utrymningsövning (22 kB) , 13.6 kB.

Kontrollinstruktioner och checklistor

Släckutrustning:
Brandfilt (54 kb) , 53.5 kB.
Inomhusbrandpost (64 kb) , 64 kB.
Handbrandsläckare (61 kb) , 61 kB.

Utrymning:
Utrymningsväg (59 kb) , 59 kB.
Utrymningsskylt (54 kb) , 53.5 kB.
Utrymningsplan (58 kb) , 21 kB.
Utvändig trappa/stege (54 kb) , 53.5 kB.
Nödbelysning (54 kb) , 54 kB.

Brandcellsgränser:
Brandcellsgräns (53 kb) , 53 kB.
Dörr i brandcellsgräns (53 kb) , 52.5 kB.
Dörr i brandcellsgräns - dörrstängare (59 kb) , 59 kB.
Dörr i brandcellsgräns - magnetupphängd (60 kb) , 59.5 kB.

Brandlarm:
Brandlarmknapp (53 kb) , 52.5 kB.
Centralapparat (58 kb) , 58 kB.

Brandrisker:
Ordning & reda (55 kb) , 54.5 kB.
Elektrisk utrustning (56 kb) , 55.5 kB.
Laddningsplats batteri (57 kb) , 57 kB.

Övrigt:
Automatiskt brandlarm (51 kb) , 50.5 kB.
Sprinkleranläggning (51 kb) , 50.5 kB.
Brandgasventilation (57 kb) , 57 kB.

Uppföljning

Agenda årlig uppföljning SBA (67 kB) , 67 kB.
Tillbudsrapport (45 kB) , 19 kB.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad:
Till toppen
0910-73 50 00

Besöksadress: Stadshuset,
Trädgårdsgatan 6, Skellefteå

kundtjanst@skelleftea.se