Samhället, framtiden och ansvaret

– Vad har vi lärt oss av ett decennium av nya ”gröna” industrietableringar?

Dagen syftar till att samla erfarenheter från de senaste årens industriella omvandling i Norra Sverige och skapa gemensam förståelse för vilka konsekvenser och lärdomar den har medfört. Genom tre sessioner diskuteras hur ansvar, risker och vinster bör fördelas mellan stat, kommuner och privata aktörer när stora industrisatsningar genomförs. Särskilt fokus läggs på hur omställningen påverkar människor, arbetsliv och lokalsamhällen, samt på frågor om social rättvisa och långsiktig hållbarhet.

Avslutningsvis riktas blicken mot framtiden med ambitionen att identifiera bättre arbetssätt, stärkt samverkan och mer hållbara vägar framåt.

Partnerskapsdagen är konstnadsfri och öppen för alla som är intresserade. Välkommen att delta i samtalet om vår gemensamma framtid!

Konferens på Campus Skellefteå, 28 maj
Arenan (Hus M), Bockholmsvägen 23

Program för dagen

09:15-09.30 Välkomna – introduktion till dagen

09:30-10:40 Ansvar: vem bär risken i omställningen?

De nya industrisatsningarna i Norra Sverige har satt fokus på svensk industripolitik och därmed statens roll och ansvar i relation till de enskilda kommunernas och privata entreprenörerna och investerarna. Samtidigt som privata entreprenörer och investerare tar affärsmässiga risker förutsätter ofta större industriprojekt att den lokala offentliga sektorn bidrar med trafiklösningar, planerar för bostäder, utökad offentlig service i form av dagisplatser och skolor. Dessutom kan nya riskfyllda industriprojekt av nationell strategisk betydelse initialt behöva statlig uppbackning. Staten å sin sida behöver genom industripolitiken prioritera mellan olika projekt och satsningar och samtidigt väga in regionalpolitiska prioriteringar. Framgångsrika industrisatsningar kan potentiellt ge stor avkastning till samtliga aktörer, i detta fall de privata investerarna, den enskilda kommunen, staten och samhället i stort. Samtidigt kan mindre framgångsrika projekt leda till stora kvarstående kostnader för exempelvis den enskilda kommunen eller staten. Samtalet tar sin utgångspunkt i olika aktörers ansvar och roller vid större industrietableringar. Vad är en rimlig rollfördelning mellan enskilda kommuner och staten när det gäller att attrahera och skapa förutsättningar för nya större industriprojekt? Vilka krav kan de privata entreprenörerna ställa på det offentliga i termer av utbyggd infrastruktur och offentlig service? Vem bär ansvaret och tar kostnader vid mindre framgångsrika industriprojekt? Hur ser en rimlig fördelning ut mellan de privata entreprenörerna, den enskilda kommunen och staten? Vad kan vi lära inför framtiden?

Ann-Kristin Bergqvist, Uppsala universitet. Inledningstalar och ingår i panel.
Patrik Söderholm, Luleå tekniska universitet och Klimatpolitiska rådet.
Stefan Dahlin, Timrå kommun.
Ann-Lie Granljung, Tillväxtverket.
Mattias Näsman, Umeå universitet. Modererar

10:40-11:00 Kaffe

11:00-12:10: Människan i omställningen: Den gröna omställningen och de nya industrisatsningarna i Norrland skapar stora möjligheter, men ställer samtidigt höga krav på de människor och lokalsamhällen som lever och arbetar i dess mitt. I denna panel sätts människan i omställningen i fokus, med särskild betoning på rättvisa och hur snabb industriell tillväxt påverkar olika människors vardagsliv, arbetsvillkor och sociala relationer.
Samtalet belyser hur föreställningar om gröna investeringar och grön omställning skapar framtidstro och hopp om regional utveckling, men samtidigt skymmer de sociala utmaningar som följer i dess spår. Exempelvis, när nya arbetstillfällen i hög grad bemannas av utländska arbetare med begränsade rättigheter får det konsekvenser för trygghet på arbetsmarknaden, familjeliv och möjligheten att etablera sig långsiktigt i regionen. För samiska samhällen och renskötseln innebär den snabba industriella expansionen dessutom ökad markkonkurrens och ytterligare press på redan utsatta livsmiljöer. Samtidigt sätts lokalsamhällen i stort under press genom tillfälliga bostadslösningar, brist på välfärdstjänster och ökade krav på skola, vård och omsorg. Avslutningsvis diskuterar vi hur långsiktig planering och bättre samverkan mellan näringsliv, kommuner, civilsamhälle, samiska företrädare och stat kan bidra till att bygga hållbara lokalsamhällen där arbete, välfärd och social sammanhållning utvecklas tillsammans.

Rikard Eriksson, Umeå universitet, inleder
Åsa Larsson Blind, Samerådet
Anna-Klara Granstrand, Skellefteå kommun
Johan Larsson, Lokal ombudsman IF Metall norra Västerbotten
Madeleine Eriksson, Umeå universitet, modererar

12:10-13:00 LUNCH

13:00-14:10: Och nu då? Om framtida omställningar och utmaningar.

Nyindustralialiseringen och arbetet med den gröna omställningen har redan genererat nya erfarenheter och ny kunskap, inte minst i de kommuner där stora industrietableringar genomförts men även hos regionala och statliga aktörer. I detta samtal fokuserar vi på framtiden. Vad har vi lärt oss? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Hur ser vägarna framåt ut? Vi lyfter upp förutsättningar, utmaningar och lärdomar och ställer till slut frågan om vilken framtid vi vill se.

Nils Börling, Chalmers, inleder och ingår i panel
Kristina Alvendal, Accelerationskontoret
Anja Palm, Näringslivschef Skellefteå kommun
Mats Taaveniku, Kommunalråd Kiruna kommun
Helene Hellmark-Knutsson, Västerbottens landshövding
Malin Rönnblom, Karlstads universitet, modererar

Strategiskt partnerskap

Skellefteå kommun och Umeå universitet ingår i ett strategiskt partnerskap som bygger på bred samverkan inom utbildning, forskning och innovation. Tillsammans arbetar vi för att möta lokala samhällsutmaningar och stärka både kommunens utveckling och universitetets verksamhet. Inom samarbetet bjuder vi nu in till en partnerskapsdag med utgångspunkt i forskningsprojektet Det nya framtidslandet. Under dagen samlar vi forskare, beslutsfattare och samhällsaktörer för att diskutera vad ett decennium av nya industrietableringar har inneburit för Skellefteå och andra kommuner. Fokus ligger på ansvar, sociala konsekvenser och framtida vägar framåt i den fortsatta omställningen.