Del 5. Skellefteå- Framtidssagan

Det som ledde till att Skellefteå stad bildades 1845 var drömmen om ett eget handelsområde och möjligheten att göra gynnsamma affärer.
När vi i dag skriver framtidssagan om Skellefteå fortsätter historien att upprepa sig – återigen rustar vi för en ny epok när Skellefteå ömsar skinn och den nya industrins växtplats tar form.

Egentligen är det inte så konstigt. Närheten till det västerbottniska skogslandet, det vilda havet och till fjällens vidder. Skellefteå har geografiskt sett varit idealiskt placerat ur handelssynpunkt allt sedan medeltiden och början av 1300-talet när Skellefteå socken bildades. Ändå fanns här först ingenting annat än myrmark. Några träspänger att gå på för att inte sjunka ner i dyn blev den första grunden till Skellefteå stad – innan dess visade sig vägen till stadsbildning vara både lång och krokig. Men även krokiga vägar leder framåt.

Vårt eget Mississippi

Den som har läst de andra reseberättelserna om Skellefteå kommun har kunnat färdas i alla väderstreck och ta del av landsbygderna runt Skellefteå älvdal. Byastrukturen i kommunen är på många sätt unik – den fanns faktiskt färdig redan på 1400-talet. Många av Skellefteås byar, med anor tillbaka till medeltiden, är byar som lever och är välmående än i dag.

Ett kännetecken hos många andra norrlandsstäder är att det bor fler människor i centralorten, upp till 75–80 procent. I Skellefteå är det grovt räknat uppdelat i hälften-hälften. På senare tid har det tack vare gruvnäring, järnväg och vattenkraft uppstått livskraftiga samhällen som Boliden, Skelleftehamn, Krångfors, Finnträsk samt Ullbergsträsk, men de allra flesta av våra byar var med innan Skellefteå sockens start. Det finns alltså en alldeles särskild koppling mellan landsbygderna och centralorten här. Kanske har det att göra med att det är byarna längs älvdalen, vårt eget Mississippi, som historiskt försett staden med dess rikedomar?

Det var inte synd om Skellefteå

1732 fick Skellefteå besök av en 25-åring som visade sig sätta stor prägel på Sverige. När Carl von Linné tog in på Sunnanå värdshus och besökte Bonnstan på sin färd vidare norrut beskrev han Skellefteå som ”en artig stad”. Bonnstan är vad många traditionellt känner till som kyrkstaden och är ett välbevarat kulturhistoriskt område med anor från 1600-talet och väl värt ett besök. Än i dag kan man höra berättelser med övernaturlig karaktär ur Bonnstans rika historia. Kyrkstaden fungerade som samlings- och övernattningsplats för människor från byarna runt om Skellefteå.
Här hölls även tingsförhandlingar i närheten av Bonnstan och marknaderna förlades ofta till den livfulla ”stadsdelen”. Under vår, sommar och höst arrangeras olika typer av historiska vandringar i Bonnstan som gör den väl värd ett besök – läs mer om Bonnstan här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Från början låg Skellefteå inom Piteå handelsdistrikt men det uppluckrades något när även Umeås handlare fick rätt att handla med Skellefteå och som vanligt på den tiden, runt 1800-talets början, var alkoholen en viktig handelsvara. Trots att Skellefteå för tiden inte var en stad gick det väldigt bra och vi hade större handel än Piteå trots att man egentligen inte borde tillåtas ha det. Här var bönderna driftiga med sitt jordbruk, det byggdes båtar och klustret av välmående byar drev utvecklingen framåt. Så sent som 1830 säger man faktiskt att ”låt oss slippa det här med stadsbildning, det går så bra för oss ändå”.

För det var inte synd om Skellefteå. Socken var större än både Umeå och Piteå och dåtidens maktdemonstration var att bygga en kyrka som var mäktigare och pampigare än vad som fanns i de båda städerna i norr och söder. Men 1845 skapas ändå den första stadsplanen för Skellefteå och det som har stor betydelse för beslutet är rätten till egna handelsrätter. Handelsrätterna medför bland annat, till Nils Nordlanders glädje, att man kan kontrollera försäljningen av alkohol och därmed till viss del även påverka de sociala följder som den ohämmade handeln med alkohol medfört.

Det fanns lite lösa planer på var staden skulle anläggas. Kåge nämns, även Prästbordet men då skulle man behöva ta mark av prästerskapet och det föll inte i god jord. Istället köps det loss ett hemman i Norrböle som låg lite öde. Från början lades det ut spänger för sankmarken innan det grävdes kanal och vattnet dränerades till Boströmsbäcken – därav namnet Kanalgatan som vi känner det i dag. Som mest fanns det 17 broar över Kanalgatan som egentligen var ett brett dike på 10 meter innan det lades igen och blev esplanad.

Skellefteå kommun är i dag nästan lika stort som hela Skåne till ytan men den geografiska utmaningen till trots så ligger styrkan i den närhet som människorna har till varandra.

88 fotbollsplaner

Vi ska göra en historisk tillbakablick till två platser som kommer att spela en alldeles central roll i det framtida Skellefteå vi snart får lära känna. Bergsbyn och Hedensbyn var två ursprungliga byar i Skellefteå socken som låg på fin mark. De var uppförda i älvdalen, med långa remsor av skog bakom sig hela vägen norrut mot Boviken och fiskelägena. Byamännen hade både rättigheterna i älven som var rik på lax, skogsbruket och fisket mot havet där strömmingen fanns. Det var rika byar med goda förutsättningar.

Den centrala placeringen blir inte sämre när järnvägen dras 1912 och Skelleftebanan mellan Bastuträsk och Kallholmen (Skelleftehamn) blir till. Samma skogsremsor visar sig bli ytterst värdefulla en dag i maj 2017 när Northvolts VD Peter Carlsson är på genomresa i Sverige och Finland och besöker området i jakten på den optimala placeringen för en batterifabrik.
Han konstaterar att placeringen är "jätteintressant".
– Den ligger nära stan och nära hamnen. Dessutom finns bra möjligheter till en fungerande logistik med väg, järnväg och båt samt ett tydligt sätt att knyta an energiförsörjningen, säger Carlsson på en efterföljande presskonferens.

Resultatet av besöket är historia i dag och skogspartiet som täcker en yta stor som 88 fotbollsplaner är numer en enorm byggarbetsplats. 2021 väntas de två första produktionslinorna dra igång.
De direkta jobben i Northvolt Ett väntas uppgå till 2 500 när fabriken är fullt utbyggd. Fler jobb väntas tillkomma i form av leverantörer, logistikföretag, transportföretag med mera. Totalt beräknas etableringen kunna generera 7000–10 000 arbetstillfällen under tio år. Det är hisnande siffror. Cirka 60 miljarder kronor kommer att investeras i kommunen det närmsta årtiondet – varav 35 miljarder kommer från näringslivet, Resterande är investeringar i bostäder samt kommunala och statliga investeringar såsom skolor, infrastruktur, resecentrum, kulturhus med mera.

Skellefteå är mitt uppe i en historiskt spännande tid av utveckling och stadsförvandling.
Här skapas den nya industrins växtplats. Den vilar stabilt på näringslivets innovationskraft inom bland annat förnybar energi, hållbart byggande och förmågan att ta till vara på regionens naturresurser såsom skog, metaller och mineraler. Dessutom skapar besöksnäring, utvecklingen av lokala råvaror, kreativa näringar och en tillverkningsindustri i framkant förutsättningar för en särskilt god plats för framtidens hållbara samhälle. Härär Skellefteå strategiskt placerat mitt i en region som driver innovation framåt.

En annan framträdande bransch i regionen är dataspelsutveckling. I dag pratar man om Skellefteå som nördstan – en plats för digital utveckling. Och vad vore väl nördstan utan en riktig spelfestival? Nordsken lockar årligen tusentals besökare som gillar spel, kultur och kreativitet.
Den starka spelscenen ger också möjligheten att studera till spelutvecklare och spelgrafiker och sedan jobba på något av stadens spelföretag.

På Campus Skellefteå drivs det utbildningar i samarbete med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet som kopplar till det lokala näringslivet. Efterfrågan är hög efter ingenjörer som vill vara med och skapa framtidens samhällsbyggare, både inom den starka och innovativa basindustrin och inom miljöteknikområdet som kokar av idéer, produkter och tjänster. Campus är även navet för trävaruutveckling och forskning, i tätt samarbete med trävaruindustrin. Därför känns det helt naturligt att en av världens högsta träbyggnader uppförs just i Skellefteå. Sara kulturhus Länk till annan webbplats.är på god väg att bli ett nytt landmärke.

Som ett led i att Skellefteå ska växa på alla fronter, har vi återigen bildat allians med grannen Piteå. Nu under gemensamma aktionen ”PS Ses snart” som ska locka tillbaka de personer som en gång i tiden valde att flytta söderut. För det kommer att behövas både hemvändare och nya Skellefteåbor som vill vara med och skriva ny historia.