Norrbotniabanan knyter ihop norra Sverige med världen

Regeringen har fattat ett slutgiltigt beslut om den nationella transportplanen för de kommande tio åren. Det innebär att den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå byggs i ett svep.
– Vi är enormt glada för att bygget äntligen startar. Regeringen ska ha en stor eloge för sitt arbete. Det känns bra att de förstår vikten av att banan byggs, för hela Sverige, säger Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen

I regeringens förslag föreslås att sträckan mellan Umeå och Dåva ska påbörjas 2018. Därefter fortsätter bygget från Dåva norrut mot Skellefteå så fort som det är möjligt. Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB, meddelar att beskedet om en utbyggnad i ett svep upp till Skellefteå är välkommet.
– Enormt glädjande. I förslaget från Trafikverket fanns en risk att projektet skulle stoppas i fyra år för att sedan göra en omstart av banbygget för fjärde gången i projektets historia. Det är nog ingen part intresserad av då det skulle vara ett enormt slöseri med resurser och pengar. Vi fortsätter nu att jobba med lösningar som underlättar för det fortsatta planeringsarbetet, säger Gusten Granström.

Stambanan genom övre Norrland är idag det enda elektrifierade enkelspåret mellan Umeå och Luleå. Här samsas både gods- och persontrafik och kapacitetsbristen är stor. Redan 2012 hade trafiken nått de nivåer som förutsågs år 2020 och i viss mån även prognosen för år 2030.
– För att Sverige ska kunna ta tillvara möjligheterna behövs Norrbotniabanan för att avlasta den överbokade och underdimensionerade stambanan. Malmen, stålet, skogen och vattenkraften är viktiga, inte enbart för de båda norra länen utan också för Sverige och EU, säger Lorents Burman.

Genom att fatta beslut om att Norrbotniabanans första etapp ska byggas påbörjas den största strukturella förändringen i norra Sverige på över 100 år. Banan kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Med utgångspunkt i övre Norrlands platsbundna resurser som mineraler, skog, natur, turism, energi, och rymd, underlättas utvecklingen av nya hållbara industriella lösningar som kan föras ut till en global marknad.
– Näringslivet har varit enormt tydliga i sitt budskap: vi behöver en kapacitetsökning i form av en modern kustjärnväg. Det är enormt viktigt på både kort och medellång sikt. På lite längre sikt behövs också en nordlig öst/västlig järnvägsförbindelse. Detta för att utvecklingen av en storskalig och miljövänlig basindustriutveckling i norra Norge, norra Sverige och norra Finland, ska kunna fortsätta utan hinder, säger Gusten Granström.
– Förståelsen för Norrbotniabanans betydelse växer. Ett kvitto på det är att regeringen begärt att EU ska arbeta för att förlänga en av de nio stomnätskorridorerna, Scanmed. Den slutar i dag i Stockholm men regeringen har begärt att den ska förlängas upp till Haparanda-Torneå och Narvik. Det kommer att påverka byggandet av Norrbotniabanan positivt, säger Lorents Burman.

– Nu fortsätter vi vårt informationsarbete för att hela banan till Luleå ska byggas. Vår största utmaning är den stora okunskapen om norra Sverige. Det är lättare att förstå de långa avstånden i norr när man vet att Norrbottens län är tio gånger större än Skånes län och att Västerbotten är lika stort som Danmark. Då är det självklart att knyta samman kustremsan mellan Umeå och Luleå, Sveriges tredje mest tätbefolkade region utanför storstäderna, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen.