REPORTAGE

Mer än bara en sport

Det är som vilken kväll som helst i en liten sporthall. Någon har stressat från jobbet, det är skratt och svett, en annan äter en baguett innan spelet börjar. Och så kommer 27-årige Vamsi Krishna som flyttade från Indien för att studera för sina föräldrars livsbesparingar. Den här kvällen visar sig cricketen betyda så mycket mer än bara en sport.

Cricket är i mångt och mycket en hyllning till uthållighet, strategi och den engelska konsten att göra en sport av nästan vad som helst. Och för den som undrar, nej vi pratar inte om crocket.

Vid första anblick kan cricket verka som en blandning av baseball och ett brittiskt te-sällskap, matcherna kan nämligen pågå så länge att spelarna behöver ta te-pauser för att orka fortsätta. I sann brittisk anda är det också ansett som gentlemannasporten nummer ett.

Spelet spreds huvudsakligen i länder som tidigare ingått i det brittiska samväldet, såsom England, Australien, Indien och Sydafrika, men även Pakistan är en framstående nation.

Cricket spelas mellan två elvamannalag. Lagen turas om att vara inne- respektive utelag, varje inne-/uteomgång kallas för inning och den som gör flest poäng (runs) vinner.

Så hur kommer det sig att vi står utanför sporthallen på Campusområdet en lördagskväll klockan 20:00 när det är 18 grader minus?

Den här kvällen handlar det inte om slagman mot kastare i en match som kan pågå uppemot fem dagar.

– Det här är kvalitetstid, konstaterar Vamsi Krishna och drar ner den ljusblå kepsen över huvudet.

Faktum är att det har bildats en cricketförening i Skellefteå och det är inga problem att samla ihop spelare, meddelar ordföranden Basit Khan.

– Skellefteå växer hela tiden och med det kommer det hit människor som spelat cricket i sitt hemland och vill fortsätta med den här underbara sporten. Bara ikväll har vi spelare från Indien, Pakistan, Bangladesh och Sri Lanka på planen, säger Basit.

Det är ingen oval plan som sporten spelas på i vanliga fall, men som träning en decemberkväll i Skellefteå duger det gott.

I föreningens Facebookgrupp har Basit samlat över 100 spelare som tar del av inläggen om träning.

– Ibland kommer det över 50 personer, hur gör man då? Vi brukar dela upp olika lag, det blir bara lite mindre cricket men desto mer snack vid sidan om planen och det betyder lika mycket, berättar han.

Anledningen till det ojämna deltagarantalet är att spelarna jobbar skift, de flesta på Northvolt som ingenjörer. Det finns även studenter, men även de jobbar hos den stora batteritillverkaren. Själv jobbar Basit på Max som biträdande restaurangchef och bor för andra gången i sitt liv i Skellefteå.

– Jag hann flytta till Pakistan en vända, men blev lockad hit för att jobba på Max igen och eftersom jag saknade Skellefteå så var valet enkelt. Det jag saknade från Pakistan var cricketen och därför startade jag en Facebookgrupp och det visade sig vara fler som tänkte samma sak. Det kom massor med folk! Målet är att introducera cricket för skellefteåbon – vi vill att alla ska känna sig välkomna, säger Basit.

Därför har han nu fått lära sig hur det svenska föreningslivet fungerar.

Från hantering av föreningsstöd till förståelse för anläggningstider och processen med att skicka bokningsförfrågningar och navigera i systemet för lokalhyror.

– I sommar är planen att spela i division I under Svenska cricketförbundet, vi kommer lätt att klara oss i ettan.

"Här är inställningen att folk är nöjda med vad man redan har"

Norr om Stockholm blir det långväga "derby" mot Märsta och Umeå för Skellefteå Cricket Lovers.

Kamran Ali är gift med en tjej från Skellefteå och har bott här sedan 2017.

– När jag såg att det skulle starta upp ett lag i Skellefteå tänkte bara jag "yessss!". Jag har hittat vänner för livet genom sporten. Det finns ändå något i påståendet att cricket är gentlemannasporten, säger Kamran.

När klockan slår 20:00 så väller det in folk och snart står det några och luftsvingar med var sitt slagträ.

Det gamla engelska uttrycket "not cricket" är en fras som sällan hörs nuförtiden. Det används för att beskriva något orättvist eller ohederligt beteende, så när man säger "it's not cricket" menar man att det inte är rättvist spelat – det strider mot de hedersamma principerna som ofta förknippas med cricket.

Inne i sporthallen är det ingen som hojtar om "it's not cricket" den här kvällen.

Det är högljutt, det är intensivt och det är på fullt allvar men alltid nära till ett skratt.

– Run, run, run, ekar det.

Nu är det Vamsi Krishnas tur att kasta. Han är en fastbowler och det smäller till i käpparna när han tar poäng till laget.

Vamsi har spelat sedan barnsben hemma i södra Indien där han föddes och växte upp tillsammans med sina föräldrar och en bror. Familjen driver ett jordbruk med getter, sockerrör och risodling. Det känns extra bra för Vamsi att spela cricket den här kvällen för att skingra tankarna. En kraftig tsunami har nämligen slagit till mot kuststaden Chennai och landsbygden där han är uppväxt.

– Det är kraftiga översvämningar, alla i familjen mår bra men sjukvården fungerar inte och nu svälter folk. Jag försöker hålla kontakt med de där hemma via sociala medier, säger han och sätter sig på avbytarbänken.

Vamsis bror utmärkte sig inom sport, medan Vamsi själv snabbt visade sig ha ett läshuvud. Därför satsade familjen på hans utbildning och Vamsi visste tidigt att han ville söka sig till Europa.

– Livsstilen i Indien är inte hållbar, alla är arbetsnarkomaner och har ingen balans mellan arbete och fritid. Konkurrensen är också stenhård, alla bedöms efter hur framgångsrik man är och det var ingen livsmiljö som jag ville satsa på, säger han.

Familjen har verkligen satsat på Vamsis studier och han valde med omsorg när han till slut sökte sig till Kungliga tekniska högskolan i Stockholm för att läsa till energiingenjör.

– Studier och uppehälle i Stockholm kostade 16 årslöner för min pappa. Det var ett risktagande att skicka mig hit och jag ville känna mig mogen uppgiften innan jag tog beslutet, men de är verkligen stolta över mig, berättar han.

Efter studierna lockade det med ett ingenjörsjobb på Northvolt så han flyttade de 77 milen norrut. Givetvis en stor kontrast från sitt liv på den indiska landsbygden.

– Att utforska och bidra till ett område som förnybar energi känns verkligen rätt. Här har jag balans i livet. Jag skulle tjäna ungefär samma pengar hemma i Indien men nu har jag mindre ansvar för samma sorts jobb och här är inställningen att folk är nöjda med vad man redan har. Jag känner att jag mår fysiskt och mentalt bra, det är värt hur mycket som helst, säger Vamsi.

För att utforska Norrland gav han sig ut på den kanske svåraste strapatsen man kan tänka sig – en vandring rakt in i Abiskos vilda nationalpark.

– Det gav mig så mycket, jag växte som människa! Den sociala aspekten av att flytta och bo här har gjort mycket för mig på ett personligt plan. Här har jag det riktigt bra – och så får jag spela cricket, säger Vamsi.

Text: Daniel Bergeman

Foto: Patrick Degerman