REPORTAGE

Starka kvinnor som format Skellefteå

I Skellefteå finns en lång historia av kvinnor som brutit ny mark, stått upp för sina rättigheter och bidragit till att forma staden och samhället. På Internationella Kvinnodagen hyllar vi några av dessa pionjärer – kvinnor med driv, mod och en vilja att förändra.

Internationella Kvinnodagen handlar om att uppmärksamma de kvinnor som gått före, de som brutit normer, kämpat för rättigheter och banat väg för kommande generationer. Skellefteå har en stolt historia av kvinnor som med sin handlingskraft satt avtryck. Vissa kämpade för rättvisa löner och bättre arbetsvillkor, andra drev på för politisk förändring, och några var banbrytande inom näringslivet. Gemensamt är att alla deras insatser har format den plats vi lever på idag. Här är några av de kvinnor som skrivit historia:

Anna Margareta Skoog – barnmorskan som vägrade nöja sig

Att vara barnmorska i början av 1800-talet var ingen självklarhet, och det var definitivt inget yrke där kvinnor förväntades ställa krav. Men Anna Margareta Skoog tänkte annorlunda. När hon erbjöds en lön på 33 riksdaler banco per år för sitt arbete i Skellefteå, sa hon helt enkelt nej. Hon hade fått ett bättre erbjudande i Piteå – och hon såg till att sockenmännen i Skellefteå fick veta det. För att behålla henne gick de med på att bekosta hennes utbildning i Stockholm och höjde dessutom lönen till 50 riksdaler. När de försökte få Fattigkassan att betala för hennes arbete med ekonomiskt utsatta kvinnor, satte hon ner foten ännu en gång. Antingen betalade sockenmännen själva – eller så flyttade hon till Piteå. De gav sig och Anna Margareta fick igenom sina krav. En insats som visade att kvinnor kunde stå upp för sitt arbete och sitt värde.

Charlotta Sidén – kämpade för kvinnors rösträtt

Charlotta Sidén var en pionjär i dubbel bemärkelse. Redan 1866 startade hon sin egen affär för modevaror och sybehör – det var inte helt vanligt med kvinnligt företagande den här tiden. Hon blev senare en stark röst för kvinnors rättigheter och var vice ordförande i Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt i Skellefteå. När hon 1911 blev den första kvinnan att väljas in i stadsfullmäktige var det ett stort steg framåt. Vid den tiden hade kvinnor fortfarande inte rösträtt i riksdagsval och bara vissa fick rösta i kommunval. Att en kvinna tog plats vid det främsta beslutsbordet var en kraftfull markering i en tid när samhället nästan uteslutande styrdes av männen. Charlottas insats var en del av en större rörelse som till slut ledde till att kvinnor fick full rösträtt 1919. Hon visade att förändring är möjlig – och att det krävdes mod för att bana väg och ta den första platsen i fullmäktige.

Margareta Lundberg – kvinnan som stod på sig för bygdens bästa

När Bolidenmalmen upptäcktes på Fågelmyran utanför byn Bjurliden var det Margareta Lundberg som ägde marken. Gruvbolaget erbjöd henne två alternativ: en engångssumma på 20 000 kronor eller betalning per ton utvunnet guld. Hon valde 20 000 kronor – men inte utan att ställa krav. Hon ville att byborna skulle få jobb i gruvan, och hennes beslut blev avgörande för att samhället Boliden kunde växa fram. Innan fyndigheten fanns här bara skogs- och myrmark. Istället föddes Sveriges Klondyke och hela bygden hade fått försörjningsmöjligheter. I en intervju med Veckojournalen 1928 kommenterade hon fyndigheten och det faktum att några tyckte att hon sålde marken för billigt. Hennes ödmjuka svar säger allt:

– Ja, jag ägde en guldgruva i 25 år och hade varken glädje eller ett öres nytta av den. Skulle jag då inte vara nöjd, då jag nu på gamla dagar just genom bolaget själv fått det bra och ser hur tusentals andra människor fått det bra, genom att jag sålt den för mig och för vem som helst här uppe värdelösa marken?

Som tack för sin insats fick hon en gata uppkallad efter sig, och hennes hus flyttades till stadens centrum. I dag heter parkområdet i Boliden Margaretaparken, en fin hyllning till kvinnan vars beslut påverkade en hel bygd de kommande 100 åren och längre än så.

Fler kvinnor som gjort avtryck i vår historia

Historien är full av inspirerande Skellefteåkvinnor. Astrid Lindeqvist kämpade för social rättvisa och tog plats i riksdagen, Majorskan von Post drev företag inom handel och bageri i en tid då kvinnor sällan var affärsidkare, och mejerskan Ulrika Eleonora Lindström är för alltid förknippad med ursprungsreceptet på Västerbottensosten. Sara Lidman använde sina ord som vapen och blev en av Sveriges mest inflytelserika författare och debattörer, och Josefina Pahlberg, Skellefteås "biografdrottning", såg till att staden fick en blomstrande filmkultur.

Det här var kvinnor vars insatser lade grunden för det samhälle vi har idag – men arbetet är inte klart, så vem tar nästa steg?

Text: Daniel Bergeman

Foto: Skellefteå museum