REPORTAGE

Följ med på en guidad tur genom myter och minnen

I flera års tid har Visit Skellefteå, tillsammans med lokala aktörer, bjudit in både invånare och besökare till guidade berättarvandringar som håller stadens historia, myter och arv levande. Vi följde med på en vandring där dåtid och nutid möts – mitt bland kvarter som format dagens Skellefteå.

Vad hände med den gamla trästaden? Och vad är egentligen historien bakom Johanna i parken? Frågorna sätter tonen när vi samlas för en stadsvandring som inte bara handlar om byggnader, men också om vår gemensamma identitet.

De årliga berättarvandringarna följer olika, återkommande teman kopplade till stadens utveckling. Den här gången är det arkitekten Andreas Fossland som leder oss genom Skellefteås arkitekturhistoria. För tredje året guidar han gruppen genom stadens lager av tid – varje gång med nya infallsvinklar.

- Skellefteå har funnits längre än vi haft stadsrättigheter. För mig är det viktigt att berätta hur staden kom till, varför människor flyttade hit och varför den ligger just här. Den här gången vill jag särskilt lyfta borgarstaden och de mer moderna inslagen – men alltid med frågan varför som grund, säger Andreas.

Vi rör oss genom stadskärnans äldsta bebyggelse och vidare mot de mer samtida delarna. Andreas visar historiska fotografier som får publiken att luta sig närmare. Ett sus går genom gruppen när bilderna på den gamla brand- och polisstationen dyker upp.

Arvet från den gamla trästaden

Under 1950-talet fick modernismen ett rejält fäste i landet – och med den kom en omfattande rivningsvåg. Ljus och rymd prioriterades framför de trähus som tidigare präglat stadens karaktär. En av de mest omdiskuterade rivningarna var det gamla stadshuset, som revs 1955. Under 1960- och 70-talen fortsatte rivningarna i rask takt, samtidigt som engagerade Skelleftebor kämpade för att bevara det som fanns kvar av trästaden.

När vi står i stadsparken och jämför bilder av det gamla stadshuset med dagens byggnad blir historien påtaglig.

- I min roll vill jag lyfta det positiva. Ja, det har rivits alldeles för mycket – men vi kan alltid utveckla en vackrare och mer levande stad. Det viktigaste är att vi lär oss av historien, säger Andreas.

En detalj många inte känner till är att det nya stadshuset och stadshotellet byggdes runt den äldre vitmålade träbyggnaden innan den revs. Det nya husets ljusa marmorfasad och torgytan som uppstod, piazzan, kan ses som en hyllning till husets långa tjänstgöring för staden. Även de tolv trappstegen upp till stadshuset lever kvar, om än tolkade i 1950-talets formspråk. Det är just i dessa lager av kontinuitet och förändring som berättarvandringen hittar sin nerv. Arkitektur blir inte bara estetik – utan en spegel av sin tid.

En upplevelse som förenar

I gruppen finns både inflyttade, återvändare och nyfikna besökare. Ronny Asplund, Skellefteåfödd och lärare sedan 20 år, är en av deltagarna.

- Det här var riktigt intressant. En perfekt mix mellan lokalhistoria och arkitektur, dessutom presenterat med humor, engagemang och stor kunskap. Man inser att det alltid finns mer att upptäcka om sin hemstad. Jag rekommenderar det varmt.

Just Andreas arkitekturhistoriska berättarvandringar har nu genomförts i tre år – varje gång slutsålt. Han menar att det säger något om behovet av sammanhang.

- Det finns så mycket historia här som få känner till. För mig stärker det kärleken till platsen att utforska den tillsammans med andra. Stämningen är alltid så fin – människor börjar prata med varandra. Oavsett om du är på genomresa eller har bott här hela livet är du välkommen. Kom! 

Text: Sofia Hedenström

Foto: Patrick Dergerman