Ingvar Nilsfelt är en mångsidig konstnär som arbetar med måleri, teckning och grafik. Särskilt har hans träsnitt uppmärksammats eftersom han ofta arbetar efter äldre metoder. Landskap och hav är återkommande motiv i hans bildvärld.

Ingvar Nilsfelt föddes år 1933 i Göteborg. Han studerade vid Slöjdföreningen i Göteborg, samt Grande-Chaumière et Collarossi i Paris. Han finns representerad vid Nationalmuseum, ett tiotal museer runtom i Sverige, samt ett fyrtiotal kommunala konstsamlingar. I Skellefteå kommuns konstsamling finns ett tjugotal konstverk av konstnären.

Arvid Knöppel är kanske mest känd som inkännande och skarpögd djurskildrare, främst genom sina ögonblicksbilder av vilda djur, älg, rådjur, hare, som han fångat i rörelse och rätt miljö, vare sig han arbetat i blyerts, krita eller tusch. Som skulptör i arbete med brons och även rostfritt stål, som han var tidig med, förmedlade han det karakteristiska för djuren, deras uttryck och känslor. Hans mångsidighet som konstnär kom även fram i de porträtt, bokillustrationer, gestaltningar i kyrkor och övriga offentliga byggnader han utförde.

Arvid Knöppel är född i Luleå 1892, senare år av sitt liv bosatt och verksam i Arvika, Värmland. Arvid Knöppel gick bort 1970. Arbetsområden: skulptur, teckning, måleri, grafik. Studier/utbildning: utbildad för skulptören Carl Fagerberg vid Althins målarskola, vid Tekniska skolan, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, samt i München och Italien. Knöppel har gjort ett antal gestaltningar i parker och vid skolor runt om i Sverige t.ex. ”Visentgrupp”, brons, 1955, Hägerstensåsens skola, Stockholm. ”Hjortdjur”, brons, 1948, Marabouparken, Sundbyberg, ”Rådjur”, Kungsparken, Göteborg, (båda gjutna i samma form som ”Rådjuret” i Skellefteå), samt gravmonument och kyrkliga skulpturer bl. a. på Norra Skogskyrkogården, Stockholm.

Lea Ahmed Jussilainen, född 1955 i London och är uppvuxen i Helsingborg och studerade 1973–1977 vid Konstfack i Stockholm. Hon var 1977–1986 medlem av konstnärskollektivet Sapphos döttrar som gemensamt arbetade med offentlig miljö, där de tillsammans – i människors vardag – för alla sorters människor – i alla miljöer – med platsspecifik konst.

Vid första ögonkastet kan Lea Ahmeds blad se ut att vara sammansatt av en hyperrealistisk bild, föreställande höbalar och ingenting annat. Men färgerna och mönsterbildningen lägger en ton över bilderna. Häri ligger det konstnärliga momentet. Färg och form både skiljer och förenar bilderna och sveper in dem i mystik. Mystiken skapas också av att inga människor finns på bilderna. Allt är slutet, tyst, inåtvänt, förborgat i sig självt.

Lennart Olausson arbetar främst med måleri och grafik, och är kanske mest känd för sina fotorealistiska skildringar av interiörer och landskap. Återkommande motiv i hans bildvärld är kustlandskap och åkrar.

Lennart Olausson, född 1944 i Stockholm, utbildad vid Konstfack (1961 -1965), samt kungliga Konsthögskolan (1966 – 1971). Han är representerad på bland annat Nationalmuseum, Moderna Museet i Stockholm, Statens konstråd, och flertalet kommunala samlingar. Han har även utfört ett antal offentliga gestaltningar i Stockholmsområdet.

Lennart Gram född 1910 i Vindeln, Västerbottens län, död 1996. Han studerade för David Ljungdahl på Tekniska skolan, på Otte Skölds målarskola 1929-1930, samt i Paris tillsammans med Curt Clemens vid Académie de la Grande Chaumière. Under 1930-talet arbetade han som tidningstecknare för bland annat Stockholms Tidningen, Dagens Nyheter och Social-Demokraten och från slutet av 40-talet arbetade han även med färglitografier i samarbete med Konstfrämjandet.

Som målare har han i en stram och enkel form skildrat stillsamma heminteriörer med den unga kvinnan i centrum. Hans stil utmärktes av figurativ, formförenklad och koloristisk avvägning. Senare blev landskap och stilleben hans dominerande motiv. Många av hans stillebenmotiv är lekfulla och fyllda med fantasi. I verket ”Flygande svalor” avtecknar sig föremålen mot ett landskap som kan vara hans ateljé sett uppifrån. I förgrunden framträder två vikta papperssvalor, en vilande och en i luften som pekar åt olika håll och riktningar. Bildens mitt delas av en abstrakt blyertsgrå flod eller vind som har en rörelse in eller ut ur bilden. På högra sidan av den svårtydbara formen vilar hans arbetsredskap, penslarna som pekar ut ur motivet. Bilden kan tolkas på flera olika sätt där ett kan vara det växande kravet på medvetenhet. För kunskapsliv och logik, de abstraktioner som kan hota känsloliv och fantasi.

I Evy Låås bildvärld förekommer ofta scener från hemmets lugna vrår. Bilder av detaljrika och harmoniska interiörer alterneras med av somriga trädgårdsmiljöer och stileben med vardagliga objekt.

Förutom att vistas i hemtrakten i Uppland, tillbringade Låås en hel del tid i Bohuslän och i Lappland -platser vars miljöer stod som inspiration till flera av hennes målningar.

I Skellefteå kommuns samling finns närmare trettio verk av Låås. Det grafiska blad som nu går att låna på biblioteken ingår i serien ”Vardagsglädje”.

Evy Låås (1923–1999) är född på Ekerö. Utbildad vid Tekniska skolan i Stockholm (numera konstfack), fortsatte sedan som elev hos konstnärerna Edvin Ollers och Otte sköld. Därefter studier vid Konstakademin mellan 1949–1955. Debututställning på Galleri Blanche i Stockholm 1956. Finns representerad vid Moderna Muséet i Stockholm, Nationalmuseum i Stockholm och i H.M Konungens samling.

Hugo Gunnar Zuhr, född 1895 Forssa, Tavastehus län i Finland och död i Stockholm 1971 där han arbetade som konstnär och professor vid Kungliga konsthögskolan.

Zuhr studerade konst vid Wilhelmsons målarskola i Stockholm 1914-1917 och därefter vid Ernst Goldschmidts målarskola i Köpenhamn. Under sina studieår reste han runt i norra Sverige för att hitta motiv till sina målningar och i slutet på 1910-talet vistades han i Spanien. När Paris konstvärld i början av 1920-talet kom i förgrunden väcktes hans intresse för den franska konsten och vid Maison Watteau blev han elev 1921.

Hugo Zuhr förenade i sin bildkonst en nordisk naturkänsla med klassisk fransk bildtradition. En tredje komponent är det bländande ljuset som omspolar landskapen i hans färglitografier. Zuhr förstod att anpassa sin bildsyn till den nya tekniken. Bilderna byggs upp av flimrande konturer i en gråaktig klang. Accenterna sätts in som väl avstämda ytor i kompositioner som befinner sig i balans

De tidigaste landskapsskildringarna är i dova jordfärger, senare i ljusa flimrande färgschatteringar målade han enkla och rofyllda landskap, särskilt från Grekland och från Norrland. Åren 1962–1970 bodde Zuhr i Vik på Österlen där detta motiv är hämtat från.

Konstnären och arkitekten Pontus Ljungberg (1945-2023), Ljungbergmuseets museichef, arkitekt och grundare, var utbildad på KTH respektive Konsthögskolan i Stockholm 1966-76 och son till konstnären Sven Ljungberg. Det är framför allt hans porträttkonst som fått internationell uppmärksamhet där människorna i hans liv träder fram i de många familje- och vänporträtten på ett nära och intimt sätt. Allt från livfull realism och drömbilder till psykologiska porträtt.

Författaren Lennart Sjögren har beskrivit Ljungbergs måleri på följande sätt ”Personerna och tingen i Pontus Ljungbergs måleri blir till solitärer vare sig det handlar om en biskop, en förbundsordförande inom en idrottskrets eller en enbuske, ett stilleben där ingen människa syns till men där konstnärens egen närvaro känns tydligare.”

Neils Nielsen var en dansk konstnär som levde mellan åren 1917 – 1989. Han utbildade sig till stenhuggare och undervisades senare i teckning av den danske landskapsmålaren Andreas Friis (1890 - 1983). Nielsen skildrade ofta hemtrakternas landskap vid danska Rosklidefjorden, Fredriksund och Skagen. Han var tekniskt skicklig och hade stor känsla för att återge ljuset, något som var fördelaktigt när han skildrade de olika årstiderna. Främst arbetade Nielsen med grafik och teckning.

I Lena Nallos bildvärld förkommer ofta skildningar av landskap, naturmotiv och vilda djur från norra Sverige. Hon är en mångsidig konstnär som arbetar med olika material och tekniker. Hon växlar mellan etsning, akvarell, olja, och textil

Från sjuttiotalet och framåt hade Lena Nallo (f.1942) en betydande roll för utvecklingen av konstlivet i Gällivare och Malmberget. Hon var bl.a. med och initierade konstnärskollektivet Tuoddargruppen, aktivt i Gällivare mellan åren1975 – 2009. Hon har varit verksam konstnär i Stockholm, Norrbotten och Västerbotten, numera bor hon utanför Skellefteå.