Projektet lyssna

I en gemensam läroprocess undersöker Färgfabriken, Virserums konsthall och Skellefteå konsthall hur vi emotionellt upplever och kommunicerar klimatförändringar.

Omställningen till en klimatneutral framtid kräver inte bara strukturella åtgärder utan också en allt mer sammanhängande klimatförståelse där vetenskaplig fakta hänger samman med våra känslor. På så sätt kan vi människor behandla känslan av sorg för det som är förlorat, men framförallt förmår vi att kanalisera våra känslor av hopp till handling. Vi skapar därför ett forum där ungdomar, forskare och konstnärer tillsammans utforskar och skildrar erfarenheter och känslor i relation till klimat och platser. Detta innebär att vi testar vår förmåga att lyssna in och därmed tilltron på oss själva.

Lyssna handlar också om att skapa förutsättningar för en gemensam klimatkommunikation mellan urbana och rurala kontexter. Genom att lyssna på varandras erfarenheter i samklang med forskning strävar projektet efter en gemensam förståelse för konsekvenser av klimatförändringar oavsett var vi befinner oss. Detta görs genom att projektet fördjupar sig och bearbetar relationer och föreställningar om och kring natur, konsumtion och identitet. Vad betyder begreppen i relation till klimatförändringar?

Vi vet att klimatomställningen kräver strukturella samhällsförändringar, men den kräver också radikala omvärderingar där människan avstår från att vara platsens centrum. För vad händer när skogen finns för skogens skull? När älven finns för älvens skull? När flugorna bara är.

Vi lyssnar inte bara på olika sätt, vi har också olika förutsättningar att bli lyssnade på. Sådana skillnader finns mellan olika åldrar och samhällsbakgrunder, men också mellan olika typer av platser såsom landsbygder och städer, norra och södra Sverige. Därför utspelar sig den konstnärliga och samforskande läroprocessen på tre olika platser; Skellefteå, Stockholm och Virserum, där unga, konstnärer och forskare möts.

Medverkande forskare

Isabel Löfgren är en svensk-brasiliansk konstnär, lärare och forskare bosatt i Stockholm. Hon arbetar som lektor i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola med specialisering i kritisk teori och medieproduktion. I sina konstprojekt arbetar hon främst med teman som diaspora, kollektivt minne och staden utifrån olika geografiska kontexter.

Nico Carpentier forskar inom media- och kommuniukaitonssttudier och är professor på Charles University i Prag. Han ansvarar för arbetspaketet för Media och konst inom det stora forskningsprojektet Mistra Environment Communication Research Programme. Länk till annan webbplats. Nico har utifrån sin forskning tagit fram videoserien Silencing/Unsilencing The Nature för Lyssna, ett underlag för workshop och diskussion som går ut på att analysera hur naturen tystas och hur den aktivt kan stängas av. Videoserien har utvecklats inom ramen för Mistra-projektet, som är ett samarbete mellan universiteten Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Uppsala universitet; Lunds universitet, University of the Sunshine Coast (Australien), University of Texas i Austin (USA), Charles University (Tjeckien) samt aktörer från olika delar av samhället, bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, LRF, Greenpeace, samt andra myndigheter, icke-statliga organisationer och företag., forskare i miljöpsykologi, vid institutionen för geografi, Umeå universitet.

Bild på Nico Carpentier

Peter Lang är arkitekt, lärare, författare och medlem i forskningsprojektet Stalker med bas i Rom. 2015 lanserade han R-lab, en öppen forskningsplattform som undersöker urban kultur, arkitektur, konst och design. Peter Lang skapar för projektet en serie illustrationer baserat på Lyssnas teman och frågeställningar samt använder befintlig forskning och estetiska metoder för att tolka kunskap om klimatförändringarna.

Annika Egan Sjölander är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. "Kommunikation för hållbara samhällen i den antropocentriska eran” är namnet på det forskningsprogram hon leder sedan många år. Här studeras journalistik, kommunikation och mediers roll i omställningen till en mer hållbar värld, både lokalt och globalt. Klimatkrisen och världens vattenbrist är två aktuella exempel. Demokratiska beslutsprocesser, digitalisering och social innovation är andra nyckelord arbetar som forskningsassistent i miljökommunikation vid Sveriges lantbruksuniversitet och som kursansvarig vid CEMUS, Uppsala universitet. Hon har bland annat koordinerat kursen "Perspektiv på klimatförändringar: eko-psykologi, konst och narrativ", som sammanfaller med hennes intresse för Lyssna-projektet; Vilka berättelser berättas om klimatförändringar, och hur reproduceras och utmanas de? Hur kan konsten möjliggöra ett annat sätt att förstå deras komplexitet och bearbeta våra känslor inför detta?

Bild på Annika Egan Sjölander

Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi, vid institutionen för geografi, Umeå universitet. Louise forskar om attityder och beteenden med betydelse för miljön, exempelvis privata transporter, skogsskötsel och förvaltningen av vilda fåglar. Hon är intresserad av att förstå hur miljörisker såsom klimatförändringar uppfattas, reaktioner på politiska instrument och beteendeförändringar.

Bild på Annika Egan Sjölander

Charlotte Ponzelar arbetar som forskningsassistent i miljökommunikation vid Sveriges lantbruksuniversitet och som kursansvarig vid CEMUS, Uppsala universitet. Hon har bland annat koordinerat kursen "Perspektiv på klimatförändringar: eko-psykologi, konst och narrativ", som sammanfaller med hennes intresse för Lyssna-projektet; Vilka berättelser berättas om klimatförändringar, och hur reproduceras och utmanas de? Hur kan konsten möjliggöra ett annat sätt att förstå deras komplexitet och bearbeta våra känslor inför detta?

Bild på Annika Egan Sjölander

Mathias Karlsson (f.1983) är forskare i företagsekonomi, vid institutionen för organisation och entreprenörskap, Linnéuniversitetet. Mathias forskar om entreprenörskap som ett samhällsförändrande fenomen. För tillfället intresserar han sig för initiativ och organisationer som uttryckligen vill bidra till en socio-ekologisk omställning. I sin forskning arbetar Mathias både etnografiskt och filosofiskt genom att utforska hur teman såsom frihet, ansvar och rättvisa praktiseras i konkreta kontexter.

Bild på Annika Egan Sjölander

Magnus Joelsson, SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut), är klimatolog som intresserar sig för och arbetar med meteorologi, klimatfrågor, atmosfärskemi, statistik, datahantering och vetenskaplig programmering. Joelsson har en doktorsgrad i atmosfärskemi från Köpenhamns universitet.

Medverkande konstnärer

Sophie Vuković (f.1988) är konstnär och filmskapare som studerat socialantropologi, dokumentärfilm och fri konst. Sophie Vuković långfilmsdebuterade 2017 med filmen Shapeshifters som fick stor uppmärksamhet.

Bild på Annika Egan Sjölander

Jens Evaldsson (f. 1975) är konstnär med lång erfarenhet av samarbetsprojekt. Han har deltagit i utställningar runt om i världen med verk som ofta handlar om människans beteende och sociala interaktioner. Jens arbetssätt är varierat och brett, ofta inom vad som kallas DIY (Do It Yourself) och makerkulturen.

Bild på Annika Egan Sjölander

Sofia Sundberg föddes (1976) i Hultsfred inte långt från Virserums konsthall. Sundberg arbetar ofta mot en plats och ett socialt sammanhang där verket blir ett verktyg för kommunikation och del i ett möte dem emellan. Sundbergs konstnärliga undersökningar har lett henne att undersöka en rad ämnen inklusive minne, miljö, och klimatförändringar. Hon bygger långsiktiga relationer till platser så som Norra udden, en nationalpark (2018-) och Loggbok i Gruvstadsparken i Kiruna (2011-) En park som tecknar minnet av den yta som staden lämnar.

Bild på Annika Egan Sjölander

Erik Mikael Gudrunsson är född 1980 och bor i Skärsätter, Västernorrland. I sitt konstnärskap utforskar han det industriella landskap som tagit form under de senaste århundradena i norra Sverige. Han intresserar sig för hur den omfattande landskapsomvandling som skett och som fortfarande pågår i syfte att skapa industriråvara kan åskådliggöras och förstås, men även hur detta påverkar vår relation till naturen i en vidare mening som inte enbart innefattar icke-mänsklig natur utan även oss själva. Under de senaste åren har Gudrunsson medverkat i utställningar på bland annat: Moderna museet (2018).

Bild på Annika Egan Sjölander
Till toppen