Globala målen på schemat

Ett utbildningspaket för förskola och skola om de globala målen.

I samarbete med Exploratoriet Länk till annan webbplats. har vi samlat lektionstips och länkar till fyra av de globala målen. Se mer under respektive mål.

Exploratoriet logotyp

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla

Vatten är livsviktigt för allt liv på jorden. Rent vatten och sanitet behövs för att vi människor ska kunna hålla oss friska och må bra. En tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till rent vatten, toalett och fungerande avlopp. Vi i Sverige är vana vid rent dricksvatten direkt ur kranen, men vi måste börja använda det mer hållbart och varken slösa med det eller smutsa ner det. 

UR play: Globala mål i sikte mål 6 Länk till annan webbplats.

UR play: Filmen förklarar mål 6 och ger tips på hur vi kan vara mer rädda om vårt vatten. Till filmen finns lärarhandledning med tips på aktiviteter och frågor att diskutera.

Rafiki: Globala målet 6 Länk till annan webbplats.

RAFIKI (Erikshjälpen) –Tillgången på rent vatten och ett fungerande avlopp är viktigt för alla människor, men det ser väldigt olika ut i olika delar av världen. Mål 6 handlar om rent vatten och sanitet för alla människor och därför också om rättvisa.

Exempel på frågor att diskutera efter filmerna:

  • Vad betyder målet rent vatten och sanitet för alla?
  • Varför är det så viktigt att vi har rent vatten?
  • Vad använder du vatten till under en dag?
  • Vad skulle hända om vi inte hade rent vatten i kranen? (Illustrera gärna genom att ställa fram ett glas smutsigt vatten eller stänga av vattnet i kranen en stund.)
  • Hur kan vi göra för att vara rädda om vattnet vi har och inte smutsa ner det?
  • Vad får vi egentligen spola ner i avloppet?
  • Hur kan vi spara vatten?

Mål 7: Hållbar energi för alla

För att vår energianvändning ska bli hållbar behöver mer energi komma från förnybara källor som sol, vind och vatten. Samtidigt behöver vi också minska vår energianvändning. Det kan vara så enkla saker som att släcka lampor när du går ut från ett rum eller att lägga locket på när du kokar potatis. Tillsammans kan vi göra skillnad!

UR play : Globala mål i sikte mål 7 Länk till annan webbplats.

Filmen förklarar mål 7 och ger tips på hur man kan spara på el. Till filmen finns lärarhandledning med tips på aktiviteter och frågor att diskutera.

Rafiki: Globala målet 7 Länk till annan webbplats.

RAFIKI (Erikshjälpen) – Det finns många på jordklotet idag som inte har tillgång till el. Mycket av elen som görs idag kommer från fossila bränslen som inte är bra för livet på Jorden.

Med dessa uppdrag får förskolebarnen fördjupa den personliga relationen med jorden och den livsviktiga energin. Fokus ligger på de globala sammanhangen och vårt gemensamma ansvar att ta hand om vår planet (länkar till bilder och filmer längst ner).

Livet på Jorden

Släck alla lampor och samla barnen i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännu hellre ett bivaxljus. Ni tänder ett ljus för hoppet, för möjligheterna och för framtiden! Titta sen tillsammans på en jordglob. Hur ser det ut på globen, var är det vatten och hur ser det ut där det är land? Var bor vi? Har någon rest till andra länder? Kommer någon av oss från ett annat land och vart ligger det landet?

Vad är energi?

Fråga barnen om de vet vad energi är? Visa bilden ”varför behövs energi” och låt barnen beskriva vad de ser på bilden och vart de tror att det finns energi. Berätta att det som får våra lampor att lysa och det vi laddar våra telefoner och läsplattor med är en form av energi, elektrisk energi. Berätta att många länder saknar tillgång till elektricitet. Säg ordet tillsammans ELEKTRICITET (svårt ord). Berätta att alla vi bor på vår jord och nu har den fått feber eftersom vi använder för mycket energi, i onödan.

Såpbubblan

Blås en såpbubbla. Vad liknar en såpbubbla (kanske ett jordklot)? Jordklotet är stort men ömtåligt. Vi måste vara rädda om planeten så att det inte går sönder. Berätta att när vi blåser såpbubblor blåser vi bland annat in koldioxid in i bubblan, en gas som vi inte kan se, en osynlig gas. Koldioxid är en gas som påverkar klimatförändringarna, som gör att Jorden blir varmare. Berätta att gasen lägger sig som en varm tjocktröja runt Jorden.

Plastpåsen

Ta fram en plastpåse och låt barnen sticka in handen i den. Låt dem beskriva hur det känns. Berätta att detta är precis det som händer med Jorden när vi använder för mycket energi och släpper ut koldioxid, att det blir varmare och svårare för människor, djur och växter att leva här.

Planetskötare

Visa bilden ”Planetskötare”. Ställ frågor till barnen.

  • Vad ser ni på bilden?
  • Vad gör barnen?
  • Vad tror ni att barnen känner?

Det verkar som om de städar och putsar på jorden, men varför?

  • Är jorden smutsig?
  • Lever alla på jorden som vi gör i Sverige?
  • Vad finns det för skillnader?

Berätta att när barn leker har de regler. På samma sätt måste vi ha ”spelregler” för vår planet, vad vi får göra och vad vi inte får göra. Berätta att vi alla behöver vara ”planetskötare” som tar hand om planeten och en sak kan vara att leta energitjuvar.

Fundera tillsammans med barnen om vad ni kan göra på er förskola göra för att jorden ska må lite bättre.

Energitjuvar

Leta energitjuvar på förskolan tillsammans med barnen och prata om varför de är energitjuvar. Sätt gärna upp en bild på en "energitjuv". Med denna övning blir barnen medvetna om att vi alla kan hjälpas åt att spara på jordens resurser genom att spara energi.

Energitjuvar kan vara:

  • onödigt många tända lampor
  • öppna fönster som släpper ut värme
  • en radio som står på stand-by
  • en dator som är på fast ingen använder den
  • en kran som droppar
  • öppna dörrar som släpper ut värme
  • mat som slängs

Utställning

Presentera goda råd som barnen kommer med, på något kreativt sätt. Resultatet kan sedan visas i en utställning för syskon och föräldrar och även för beslutsfattare som t ex rektorer, skolchef och politiker.

Länkar

 

Uppdrag: Stoppa energitjuvarna!

I detta uppdrag får eleverna gå på spaningsuppdrag i skolan. Med miljöglasögon på får de fundera på vad skolan gör bra idag och vad som skulle kunna göra skolan mer miljövänlig.

Moment 1

Visa filmen "Hållbar energi för alla" och prata om energianvändning i vår närhet. Ta hjälp av bilden ”Varför behövs energi? och samtala med eleverna om:

  • vad händer på bilden?
  • vilka områden kräver energi? el, mat, transport, värme)?
  • ser det annorlunda ut på natten? olika årstider?
  • Varför behöver människor och djur mat?

Vi människor är beroende av energi. I Sverige använder vi mer energi än många andra länder. Varför är det så? Diskutera rättvisa.

Moment 2

Tillverka var sitt par glasögon av t ex piprensare eller återvunnet papper/kartong. På med miljöglasögonen! Berätta att de kommer att få spana på sin skola med miljöglasögonen på. Visa bilden ”Varför behövs energi”. Samtala med eleverna om vad de tror skulle kunna förbättras om vi minskar behovet av energi.

Rita ett stort glasögonpar på tavlan, använd gärna grön penna. Skriv in begreppen nedan och prata om var de finns och vad de betyder i skolan. Mat och matsvinn - Källsortering - Elanvändning −Vattenanvändning −Pappersanvändning

Låt barnen gå på spaning i skolan för att se om de kan hitta energitjuvar, sånt som tar energi i onödan. Sätt gärna upp ”energitjuvar” som påminnelse där de finns.

Moment 3 – Fördjupning (hemuppgift)

Låt eleverna ta med miljöglasögonen hem, och fundera på hur de kan spara energi i hemmet och berätta om vad de redan gör idag som är bra. Använd spaningsprotokollet för att fylla i och samtala om vad de hittade hemma. Skriv ut energitjuvar och låt eleverna ta hem dem för att sätta upp som kom-i-håg-tips.

Länkar

Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden, och andelen väntas stiga till 70 procent år 2050. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Så vad kan vi göra? Cykla eller gå, låt bilen stå. Ta han om allmänna platser och engagera dig i ditt närområde. Tillsammans skapar vi hållbara städer.

UR play: Globala mål i sikte mål 11 Länk till annan webbplats.

UR play: Filmen förklarar mål 1. TIll filmen finns lärarhandledning med tips på aktiviteter och frågor att diskutera.

Globala målens skolmaterial Länk till annan webbplats. Här finns massor av material för alla mål.

Hur man bor i andra länder Länk till annan webbplats. -Låt barnen få kunskap om andra kulturer, hur man bor och lever. Här finns lärarhandledning med tips på aktiviteter och frågor att diskutera

Ta hand om jordklotet, RAFIKI (Erikshjälpen) Länk till annan webbplats. – Tips på fler sätt att ta hand om jordklotet, vår gemensamma miljö.
Ett skräp om dagen - Gå på en skräpplockardag och sortera skräpet ni hittar
Ta hand om våra närområden - Välj en plats, en lekpark, en skogsdunge, en bit av en cykelväg eller en annan plast, som er förskola sköter extra mycket om.

Filmserie Uppdrag framtiden URplay Länk till annan webbplats.- Bilfri dag i Höganäs, film om hur man anordnar en bilfri dag. Det finns även fler filmer i serien som kan kopplas till de globala målen.

Uppdrag Framtid Lärarhandelning Länk till annan webbplats.

Arbetet i förskolan kan med fördel kopplas till NTA:s temalåda Teknik och hållbar utveckling Länk till annan webbplats. som finns tillgänglig på flera av förskolorna i Skellefteå. Har ni inte lådan men är intresserade av den så kontakta Exploratoriet Länk till annan webbplats. för information.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion

Vår planet har försett oss med ett överflöd av naturresurser, men vi människor har inte nyttjat det på ett ansvarsfullt sätt och konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Visste du exempelvis att 1/3 av den mat som produceras slängs? Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

Hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa.

Informationssida om mål 12 Länk till annan webbplats.

Syfte: Att få barnen att tänka och förstå hållbarhet

Film: Barr och Pinne räddar världen UR avsnitt 8 Återanvändning (8 minuter) Länk till annan webbplats.

Prata med barnen om vad man kan göra med gamla saker, ge bort, ordna loppis m.m.
Andra länder – har barn lika mycket leksaksaker som barn i Sverige? Fundera och prata om det.

VAR KREATIV: GÖR NÅGOT NYTT AV SKRÄP! Ännu bättre än att sopsortera är faktiskt att försöka göra något nytt av gamla grejer, sk. återbruk. Låt eleverna ta med sig skräp, söndriga saker eller slitna kläder till förskolan. Kanske finns det även trasiga leksaker på förskolan som ni kan samla ihop. Samtala om återbruk. Kan ni göra något nytt av skräpet som de tog med? Börja med att göra en ritning. Använd sax, limpistol, färg, nål och tråd mm för att skapa.

Spara avfall under en vanlig vecka: Spara det avfall som uppstår på förskolan under en vecka. Eller om någon av personalen kan göra det hemmavid. Ta med och prata om källsortering. Varför ska man sopsortera? Vad händer med det man sorterar? Varför blir det så mycket sopor? Skulle man kunna göra något så att det blir mindre sopor?

Film: UR, På återvinningsfabriken Länk till annan webbplats.. Angelina 5 år får besöka en fabrik där man återvinner petflaskor (4 min)

Rita och måla: Låt barnen göra teckningar som visar förpackningar och (om det behövs) skriv vad man ska göra med dessa. Sätt upp i kapprummet så att föräldrarna också kan se och läsa dessa.

 

Gå, om möjligt, tillsammans till en återvinningstation och lämna för återvinning.

LEK: FINN ETT FEL Fyll en påse med blandade sopor och lägg sedan upp några saker åt gången på golvet. En av soporna ska sorteras på ett annat sätt än övriga sopor, t ex att tre av soporna är av plast medan den fjärde är av papper. Låt barnen lista ut vilken som ska bort. Blanda sedan soporna och lägg upp fyra nya sopor där det nu finns ett nytt fel. (Källa Stockholm vatten och avfall)

LEK: VILKEN SOPA FATTAS? Lägg fram några olika förpackningar av olika material. Utse ett barn (eller en grupp av barn) som går ut ur rummet. Låt övriga barn välja en förpackning att ta bort. Låt sedan barnet/gruppen komma tillbaka för att lista ut vilken sorts förpackning som saknas. (Källa Stockholm vatten och avfall)

Tips att jobba vidare:

Anslut er till det pedagogiska programmet Sopsamlarmonster som Hässleholm Miljö AB är upphovsmakare till: https://mittavtryck.se/mitt-avtryck/sopsamlarmonster/forskola.html Länk till annan webbplats.

Prata med föräldrarna om de globala målen och vad går igenom med barnen vad gäller mål 12. Kanske ge några föräldrar i uppdrag att anordna en bytesdag på förskolan med gamla leksaker eller kläder.

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad: