Hållbar mobilitetshub växer fram och banar mark inom flera transportslag

Från elflyg och drönarlogistik till laddning för tunga transporter. I Skellefteå växer nu en helt elektrifierad infrastruktur fram. En central plats i denna omställning är Skellefteå Droneport, en av Europas största stadsnära drönarflygplatser.

Skellefteå har tagit en ledande position som testbädd för elektrisk mobilitet – både på marken och i luften. Skellefteå Droneport blir en central hub för framtidens drö- narsystem och elektrisk luft- fart. Satsningen drivs av Arctic Aviation Hub tillsammans med Skellefteå kommun, Skellefteå Airport, Skellefteå Kraft och Skellefteå Science City.

– Det bästa sättet att utveckla tekniken är att faktiskt flyga — nära staden och nära behoven. Då kan vi lösa utmaningar kring buller, säkerhet och integritet i takt med att tjänsterna växer fram, säger Henrik Littorin, program manager vid Arctic Aviation Hub.

Droneporten erbjuder en stor start- och landningsyta, kontor och inomhushangar. Här kan man testa drönare i verklig stadsmiljö för samhällsnyttiga tjänster som blåljusuppdrag, medicinleveranser, vägövervakning och mycket mer.

Elektrifiering i hela transportsystemet

Arbetet med framtidens luftburna lösningar går hand i hand med markbundna satsningar på elektrifiering: Port of Skellefteå byggs ut för att hantera större logistikflöden, laddinfrastruktur för tunga transporter etableras runt hamnen och elbussar har möjliggjorts genom nya laddlösningar.

– Det gäller att koppla ihop och möjliggöra genom att bygga laddinfrastruktur i rätt takt och rätt mängd för att göra det möjligt med elektrifierade fordon. Annars är det ett vanligt misstag att köpa in fordon först utan att veta om det går att bygga laddinfrastruktur eller hur man ska tanka dom – då blir det ofta panikförfrågningar och man behöver vädja om hjälp, konstaterar Robert Andersson, utvecklingsansvarig mobilitet på Skellefteå Kraft.

Green Flight Academy

Green Flight Academy utbildar kommersiella piloter med hjälp av bland annat elflyg. Dess tre elflygplan har hittills gjort 4 000 flygningar, vilket innebär att man ligger i toppen i världen när det gäller flygningar med elflygplan.

– Vi har fyra forskningsprojekt som handlar om elektrifierad luftfart ihop med LTU, VTI och Uppsala universitet. För elflyg blir det mycket kopplat till hur man ska få fram en fungerande elförsörjning eftersom det är stora effektbehov, det kräver att man bygger upp el-infrastruktur som ska vara ekonomiskt hållbar.

Littorin spår en risk att människor kan störa sig på drönare om man inte är säker på om de är för goda eller dåliga ändamål – här är transparens avgörande för att skapa acceptans.

– Där tror jag på vår drönarflygplats centrala läge – då kan vi få återkoppling på problem. Invånare behöver förstå vad de används till, då kommer acceptansen vara högre, avslutar Henrik Littorin.

Text: Christopher Scott