Så fick 348 gamla glaspartier nytt liv

Inför ombyggnaden av kontorsmiljöerna i stadshuset ville Skellefteå kommun undvika onödigt svinn och i stället undersöka vad som gick att återbruka.
I stället för att skicka fullt fungerande glaspartier till deponi demonterades de varsamt och såldes vidare till allmänheten.

– I våra projekt gör vi numera alltid en inventering för att se vad som går att återbruka. Under inledningen av projekteringen ställde vi oss frågan vad vi faktiskt kunde ta till vara, säger Joakim Lundqvist, projektledare Bygg på Skellefteå kommun.

De äldre enskilda kontorsytorna i stadshuset var avgränsade med glaspartier från golv till tak, med en skjutbar del som fungerade som dörr. Totalt handlade det om 348 partier. För att underlätta för privatpersoner att ta ställning till ett eventuellt köp togs idéskisser fram som visade hur glaspartierna kunde användas i ett nytt sammanhang – till exempel som växthus. Skisserna kompletterades med mått, vikt och annan praktisk information.

– Jag hade själv gjort en idéskiss på ett växthus och bad projektets externa konsulter på Afry ta fram ett förslag. Det blev väldigt bra och hjälpte till att visa på möjligheterna med glaspartierna, säger Joakim.

Försäljningen skedde via Rondellen, kommunens återbruksbutik. Intresseanmälan öppnade via sociala medier och responsen lät inte vänta på sig. Samtliga 348 glaspartier var bokade inom drygt ett dygn. Efter uppföljning stod cirka 250 köpare fast vid sitt intresse och tingade sina partier.
Logistiken löstes genom att glaspartierna mellanlagrades i en tom lokal på Sunnanå där det pågick ett annat kommunalt byggprojekt. Rivningsentreprenören ansvarade för demontering och transport, med optioner som redan fanns i upphandlingen.

– Det enkla hade varit att köra allt till deponi. Men här gick försäljning och deponikostnader i stort sett jämnt upp för oss, och i ett fall var återbruk till och med billigare än att slänga, säger Joakim.

Arbetet med glaspartierna är ett av flera exempel som lyftes under återbrukskonferensen i september, där Skellefteå kommun delade erfarenheter från sitt arbete med cirkulärt byggande. Under de senaste 1,5 åren har kommunen drivit ett utvecklingsprojekt tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, med fokus på hur återbruk kan bli en naturlig del av byggprocessen.

– Ofta är det inte tekniken eller produkten som är den stora utmaningen, utan hur vi tänker. Måste allt verkligen vara helt nytt och se perfekt ut eller räcker det om funktionen finns, och att produkten ser hel och fin ut? När något väl sitter på plats är det sällan små märken eller mindre avvikelser som märks – och efter några månader har ytor ändå fått mindre skönhetsfel. Det enkla hade varit att köra allt till deponi, men det här visar att det finns både intresse och möjligheter om man är beredd att lägga lite extra arbete, säger Joakim.