Skellefteå och trä – en historisk tradition i modern tappning

Skellefteå kommuns satsning på att använda trä i offentliga byggnader, särskilt skolor, har väckt uppmärksamhet både nationellt och internationellt.
Vi har pratat med Rickard Jonsson, hållbarhetsansvarig på Fastighetsavdelningen i Skellefteå kommun, om drivkrafterna bakom satsningen och de erfarenheter som har samlats under resans gång.

Skellefteå och träbyggande har länge varit synonymt, inte minst sedan den tidigare träbyggnadsstrategin tog form 1995 och som numera har utvecklats till ett mer omfattande program för hållbart byggande i trä. Syftet är att minska klimatpåverkan och att utnyttja trä som ett förnybart byggmaterial.

Programmet för hållbart byggande i trä gäller för hela Skellefteå kommunkoncern och omfattar både ny-, till- och ombyggnation. En grundläggande princip är att trä alltid ska prövas som ett alternativ vid kommunala byggnationer, både i konstruktioner och i utomhus- och inomhusmiljöer.

– Det var ett tydligt önskemål från kommunen och politiken att satsa på trä, och vi på fastighetsavdelningen anammade det tidigt, säger Rickard.

Sedan 2017 har kommunen byggt sju förskolor i trä, där Bolidens förskola är den senaste i raden som ska färdigställas 2025.

– Vi har vågat ta klivet och testa, och det har fungerat jättebra. Däremellan byggdes Sara kulturhus som vi på fastighetsavdelningen också hade – det var en utmaning men jag tror ingen är missnöjd med hur det blev, säger Rickard.

Ett av de mest omtalade skolprojekten är Morö Backe skola, som ofta lyfts fram som ett referensobjekt.

– Det var en utmaning med begränsad budget och kort byggtid, men genom ett samverkansprojekt med PEAB och Martinsons som var upphandlad leverantör kunde vi skapa en funktionell och kostnadseffektiv träbyggnad, säger Rickard.

Moröbacke använder konceptet ”Timber on top”, där ventilationen placeras i en påbyggnad av trä. Detta ger en flexibel lösning vid renovering och uppgradering av befintliga fastigheter – inte minst är träets låga vikt en stor fördel.

Utöver skolor jobbar Skellefteå i skrivande stund på Sunnanå friidrottshall som också får trästomme.

– I det här fallet fungerar trä ypperligt även för stora spännvidder, säger Rickard.

Men den största fördelen tillskrivs ändå miljön och det framtidsperspektiv det ger. Trä binder koldioxid och i en träbyggnad sker det så länge byggnaden står kvar. Alltså en betydligt mindre klimatpåverkan än stål och betong.

– Vill vi bygga med låg klimatpåverkan så är trä ett självklart val.

Referensobjekten som visas upp har fått mycket positiv uppmärksamhet från besökare som kommer via Träinnovationsklustrets delegationer och studieresor.

– Många är imponerade och lite avundsjuka på att vi kan bygga så här. Vi får hoppas att de lär sig något och inspireras att göra något med sin lokala träindustri. En del kommer långväga och har väldigt olika förutsättningar så allt är kanske inte överförbart, säger Rikard.

Skellefteå kommun deltar aktivt i flera innovationsprojekt inom träbyggande. Ett av de största pågående träprojekten är ACE-huset vid Campus, där kommunen samarbetar med forskningsinstitutet RISE, LTU och industripartners som Holmen.

– Vi har höga ambitioner för klimatet och ser stor potential i att utveckla cirkulära bygglösningar, bland annat genom återbruk av träfasader.

Träbyggnadsprogrammet knyter an till både Skellefteå kommuns hållbarhetsprogram och de globala Agenda 2030-målen. Skellefteå känner sig trygg i sin strategi.

– Det vi märker externt ibland är frågor om hur vi vågar satsa så mycket på trä, men här i norr har vi byggt upp en kunskapsbas och vana som gör det genomförbart. Det är det perspektiv som vi har iallafall, och ja det kanske är lite unikt, säger Rickard.