Skellefteå växer med nya värden

Programmet för hållbart byggande i trä är ett av de politiska beslut som ska leda Skellefteå kommun mot en grönare framtid. Det är också ett sätt att bygga vidare på den starka tradition av träindustri som finns här och göra hållbarhet synligt i det som planeras och växer fram i vardagen.

Det här är första delen i en artikelserie där vi lyfter fram kommunens strategiska arbete och visar hur olika verksamheter omsätter det politiska beslutet i praktiken.

– Vi ser programmet som en av nycklarna för att bidra till en grönare framtid. Det är ett sätt att visa att hållbarhet inte bara är ord, utan något som ska märkas i vardagen för skellefteåborna – i det som byggs och syns runt omkring oss, säger Annamaria Hedlund, ordförande i Skellefteå kommuns Bygg- och miljönämnd.

2014 fattades beslutet i kommunfullmäktige att lyfta träbyggande till strategisk nivå, vilket gav kommunen mandat att pröva trä i alla byggprojekt – från förskolor och skolor till större landmärken. Träbyggnadsstrategin antogs samma år och har sedan dess följts upp. En översyn av strategin ledde fram till Programmet för hållbart byggande i trä, som antogs i november 2023 och som nu är det styrdokument kommunen arbetar utifrån. Programmet gäller för hela kommunkoncernen och omfattar ny-, till- och ombyggnationer med trästomme. Riktlinjer för hållbart byggande ska också tillämpas vid privat exploatering av mark som kommunen erbjuder till marknaden. Mindre renoveringar, paviljonger och miljöhus omfattas inte, men tillbyggnader och påbyggnader kan räknas in. Programmet följs upp årsvis.

För stadsarkitekt Harriet Wistemar är träbyggandet en del av att utgå från platsens egna förutsättningar.

– Vi har träet här, korta transportsträckor och en stark industri. Vi använder våra resurser på bästa sätt och ser till att rätt material används på rätt plats. Trä är en del av vår identitet, säger hon.

Arkitektur som sätter Skellefteå på kartan

Programmet är utformat för att vara ett praktiskt stöd i planeringen. Det används i kommunens stadsutveckling och är tänkt att vägleda både egna verksamheter och externa aktörer.

– Jag får ibland frågor om Skellefteå kommun i och med detta program dissar andra material, men det gör vi inte. För oss går hållbarheten först, och trä är en del av lösningen då vi har råvaran nära. Programmet hjälper oss att hålla fokus och att välja rätt material på rätt plats, säger Annamaria.

För Harriet är trä också en arkitektonisk möjlighet som gör Skellefteå till en mer igenkännbar stad.

Sara kulturhus är en innovation som fått mycket beröm och visar att trä inte bara är ett hållbart val, utan också ett sätt att skapa spännande arkitektur.

– När vi hade tävlingen om Sara kulturhus kom de flesta av de 58 bidragen in i trä – just för att man vet att vi har en strategi. Även resecentrum planeras att byggas i trä, det stärker bilden av Skellefteå som en trästad, säger hon.

Attraktivitet och framtidstro

För kommunen är träbyggandet en del av samhällsutvecklingen. Bättre inomhusmiljöer, trivsel och lugn är konkreta effekter som bidrar till att Skellefteå blir en mer attraktiv plats att leva på. Det hållbara byggandet skapar miljöer som både främjar möten mellan människor och stimulerar samhällets utveckling. Detta går hand i hand med målet om 90 000 invånare till 2030, samtidigt som hållbarhetsmålen nås.

– Vi lockar hit företag, idéer och människor som vill vara en del av den här utvecklingen. Det är viktigt för framtidens arbetsplatser och för vår bygd. Vi har satt modiga mål och är på god väg mot dem, säger Annamaria.

– Vi har satt oss på kartan som en trästad. Från att ha setts som en industristad är vi nu ett exempel på hur man kan kombinera hållbarhet, innovation och arkitektur, säger Harriet.