Bygglovschefen: Vi har fokus på uppföljning idag

Att följa upp och mäta hur mycket som byggs i trä är en viktig del av Skellefteås program för hållbart byggande. Bygglovsverksamheten har därför tagit fram en modell som gör det möjligt att dokumentera utvecklingen på ett strukturerat sätt.

Detta är den andra delen i en artikelserie där vi visar hur olika delar av Skellefteå kommun omsätter det politiska beslutet om hållbart byggande i trä i praktiken.

– Vi har börjat i år. En- och tvåfamiljshus räknas inte in i siffrorna eftersom de nästan alltid byggs i trä. Men vi mäter alla andra byggnader utifrån om stommen är i trä. Vi följer både antal bostäder och yta som byggs i trä. Det blir en sorts kvalitetssäkring, säger bygglovschef Enar Nordvik.

Han betonar att uppföljningen inte handlar om att tvinga fram något, utan om att följa en utveckling kring träbyggande som redan tagit fart.

– Tidigare behövde vi nästan kvotera in trä. I dag väljer byggherrar det frivilligt. Det är en helt annan situation än för tio år sedan, säger han.

– Och därför är det viktigt att dokumentera och få statistik på hur det faktiskt ser ut, dessutom får vi ett bra verktyg när det kommer till att fånga upp trenderna som råder, menar han.

Det var en tid när osäkerheten var större, men kommunen valde att gå före som beställare. Solbackens Handelsområde var ett projekt som fick positiva följdverkningar.

– Vi visade att det gick att bygga i trä och fick fram projekt som blev referenser. Det gav både hållbarhetsvinster och arbetstillfällen. När miljö och ekonomi går hand i hand är det svårt att säga nej, säger han.

I dag finns ett 50-tal referensbyggnader i Skellefteå, från bostäder till offentliga lokaler. När arkitekttävlingen om Sara Kulturhus utlystes hade träprofilen redan satt sig. Av 55 förslag var 47 i trä – utan att kommunen ens hade förespråkat en fastighet i trä.

På vägen har många fördomar fått mothugg. Frågor om brandrisk, ljud och hållbarhet har bemötts med tekniska lösningar och praktiska exempel. Limträ klarar bränder längre än många tror, bjälklag har utvecklats för bättre ljudisolering, och de hus som byggts står friska.

– Vi har visat att det fungerar. Från att trä sågs som ett material som inte använts i sin fulla potential till att det nu är ett modernt och självklart val. Kommun, akademi och näringsliv har gjort det här tillsammans. Jag vågar säga att vi har löst landets träbyggnadsstrategi, säger Enar.

Offentliga byggnader som skolor och förskolor byggs ofta i trä, men också bostäder.

– Vår linje har varit rätt material på rätt plats. Vi behöver inte vara dogmatiska. Men lite mer trä i alla hus gör stor skillnad. Samtidigt har pressen på hållbarhet fått även betongindustrin att utvecklas, och det är också positivt, säger Enar.

Att bygga i trä är i dag inte längre en fråga som behöver lyftas på samma sätt som förr. Byggherrar väljer det själva – och kommunen följer nu utvecklingen genom sin uppföljningsmodell.

– Det är roligt att vi har gått från att lansera ett program för hållbart byggande till att folk faktiskt vill bygga i trä, säger Enar.