Planeringen ska ge träbyggandet rätt förutsättningar

Planverksamheten bestämmer sällan vilket material en byggnad ska uppföras i.

Däremot kan detaljplanens utformning vara avgörande för om det över huvud taget är möjligt att välja trä.

– Vår roll är att skapa förutsättningar. Vi behöver förstå vad olika byggsystem kräver och se till att våra detaljplaner ger det handlingsutrymme som behövs, säger Helena Maide, planchef vid Skellefteå kommun.

Programmet för hållbart byggande i trä omfattar hela Skellefteå kommunkoncernen. För planverksamhetenn innebär det bland annat att arkitektur och gestaltning kopplat till träbyggande ska finnas med i arbetet. Tillsammans med mark- och exploateringsenheten ska verksamheten också bidra till dialogen med byggherrar och entreprenörer.

Planverksamhetens påverkan sker tidigt. I detaljplanerna regleras bland annat byggnaders placering, höjd och omfattning – förutsättningar som kan få stor betydelse för vilket byggsystem som senare kan användas.

– När vi planerar för ny bebyggelse behöver vi se till att måtten fungerar även för träbyggnadssystem. Vi brukar inte styra direkt mot ett visst material, men planen ska ge möjlighet att välja trä där platsen och projektet lämpar sig för det, säger Helena.

Detaljplanen får inte bli för snäv

En detaljplan ska hålla under lång tid, samtidigt som byggteknik, behov och marknad kan förändras. Därför handlar arbetet om att jobba utifrån platsens förutsättningar utan att begränsa framtida lösningar i onödan.

– Vi bör inte rama in projekten mer än vad som behövs för detaljplanens syfte. Detaljplaner tar tid att ta fram och lagstiftningen sätter gränser för vad vi kan reglera. Vårt viktigaste uppdrag är att väga ihop olika intressen och skapa goda och långsiktiga förutsättningar för hållbara och attraktiva livsmiljöer, säger hon.

I centrala lägen har material och gestaltning en tydligare betydelse. Då utgår planverksamheten från platsens karaktär, den omgivande bebyggelsen och de arkitektoniska värden som samspelar med varandra.

Samtidigt upplever Helena att trä redan har fått en stark ställning i bilden av Skellefteå.

– Genom kommunens långvariga arbete med träbyggande har trä blivit en del av vår självbild. Den identiteten påverkar även nya projekt, utan att vi alltid behöver skriva in ett specifikt material i detaljplanen.

Nya användningar kan ge gamla hus nytt liv

En växande del av planverksamhetens arbete handlar om att skapa möjligheter att använda befintliga byggnader på nya sätt.

Det kan exempelvis vara en äldre skola eller en tidigare kommunal byggnad som inte längre används för sitt ursprungliga ändamål. Genom att tillåta flera möjliga användningar i detaljplanen kan byggnaden få en ny funktion och leva vidare.

– Den mest klimatsmarta byggnaden är ofta den som redan finns. Därför behöver vi vara öppna för en bredd av användningar som passar byggnaden, platsen och omgivningen. Det ger både klimatnytta och ett bättre nyttjande av de resurser som redan har använts, säger Helena.

Det perspektivet har en tydlig koppling till den norrländska träbyggnadstraditionen. Äldre timmerhus byggdes ofta på ett sätt som gjorde det möjligt att plocka isär dem, märka upp delarna och resa huset på en ny plats.

– Att ta vara på material och byggnader är egentligen inget nytt. Det finns i vår historia. Nu ser vi att de tankarna återkommer, och där tror jag att den starka träindustrin i regionen kan få en viktig roll, säger hon.

Dialogen börjar tidigt

När ett kommunalt planprojekt inleds för planverksamheten en tidig dialog med kommunens beställare. Tillsammans undersöker man platsens förutsättningar, behovet bakom projektet och den idé som ska prövas.

Därefter följer den demokratiska planprocessen, där förslaget vägs mot synpunkter från myndigheter och allmänhet samt mot platsens geografiska, ekologiska och miljömässiga förutsättningar.

– Ett framgångsrikt uppdrag tar sin utgångspunkt i kommunens övergripande mål om en hållbar plats för en bättre vardag och skapar en gemensam riktning som planverksamheten kan stå bakom genom hela processen, säger Helena och lägger till:

– Planverksamheten är samtidigt bara en del av en längre kedja. För att programmet för hållbart byggande i trä ska få genomslag krävs samarbete mellan flera kommunala verksamheter och en löpande dialog med byggbranschen.