"rootPage" is not defined.

Sammanfattning av dialoger och deras genomslag i Skellefteå 2030

På uppdrag av Skellefteå kommun har vi fått uppgiften att granska deras nya förslag till lokal utvecklingsstrategi för Skellefteå 2030. Vi har fått granska denna strategi mot tre olika underlag och detta är resultatet av en av dem. Det har varit väldigt lärorikt att ha fått denna chans och hitta olika aspekter av de strategier, mål och synpunkter vi analyserat. Vi är väldigt tacksamma för det stöd vi fått i framtagningen av dessa bilagor och möjligheten vi fått till att få bidra till Skellefteå kommuns fortsatta utvecklingsarbete.

Frida Johansson och Isak Tjärnkvist, Samhällsplanerarstudenter vid Umeå universitet.

Följande bilaga är en analys av samstämmigheten mellan lokal utvecklingsstrategi för Skellefteå 2030 och FN:s globala hållbarhetsmål för Agenda 2030.

Inledning

Agenda 2030 behandlar 17 globala hållbarhetsmål som FN tagit fram för att kunna uppnå hållbar utveckling. Dessa mål är integrerade i varandra och ska tillsammans utgöra grunden för hållbar utveckling genom de tre dimensionerna ekonomisk, social och ekologisk. Denna bilaga behandlar samtliga 17 hållbarhetsmål i kronologisk ordning. För att få en helhetsbild av vad ett huvudmål representerar så redovisas samtliga delmål i denna analys. Vissa av delmålen kan vara mer riktade mot nationella insatser inom Sveriges gränser eller mot utvecklingsländer i stället för mot en lokal utvecklingsstrategi. Analysen av samstämmigheten utgår därför i huvudsak från vad huvudmålet representerar och om det finns övergripande samstämmighet till utvecklingsstrategin utan att fokusera på om alla delmål relaterar till den. Samstämmigheten utgår från informationen och uttrycken i utvecklingsstrategin, inte samstämmigheten till nuläget i Skellefteå.

Analysen av samstämmigheten har utförts utifrån huvudmålens innehåll, en reflektion över vad som gått att återfinna i den lokala strategin och inte, sedan en bedömning av samstämmigheten utifrån hur mycket som har gått att återfinna.

Syfte

Resultatet av analysen har använts som underlag i utveckling av förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi under våren 2022.

Frågor att besvara

  • Hur relaterar innehållet i utvecklingsstrategin för Skellefteå 2030 till innehållet i Agenda 2030:s globala hållbarhetsmål?
  • Var finns samstämmighet och var skiljer de sig åt innehållsmässigt?
  • Reflektioner kring detta?

Resultat

Ingen ekonomisk fattigdom eller fattigdom på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet för någon. Så kallad multidimensionell fattigdom. Målet verkar för att avskaffa fattigdom i alla dess former och att alla människor i världen ska få chans till ett värdigt och tryggt liv.

Delmål

  • Utrota extrem fattigdom.
  • Minska fattigdom med minst 50%.
  • Inför sociala trygghetssystem.
  • Lika rätt till egendom, grundläggande tjänster, teknologi och ekonomiska resurser.
  • Motståndskraft mot ekonomiska, sociala och miljömässiga katastrofer.
  • Resurser till implementering av politik för fattigdomsbekämpning.
  • Skapa policyramverk med fattigdoms- och jämställdhetsperspektiv.

Reflektioner

Agenda 2030:s mål om ingen fattigdom går att urskönja i flera olika sammanhang i utvecklingsstrategin för Skellefteå där andemeningen för det uppsatta målet inte enbart handlar om de ekonomiska faktorerna. Rätten till frihet och inflytande faller i god ton med utvecklingsstrategins mål om ett medskapande samhälle där medborgarna ska kunna påverka både sin vardag och olika framtidsfrågor. Utvecklingsstrategin syftar även till att alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ha rätt till utbildning och en jämställd och jämlik arbets- och bostadsmarknad. De ekonomiska faktorerna samt att verka för en ekonomiskt hållbar framtid för hela samhället faller också in som en viktig del för att uppnå målet om ingen fattigdom. Strategin har genomgått en förändring sedan strategin från 2015 där frågor om bostäder, trygghet, inkludering och tillgänglighet fått en större plats vilket också verkar för målet om ingen fattigdom. Sammanfattningsvis är det snarare målets essens utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv som går att utläsa genom utvecklingsstrategin och som gör att samstämmigheten blir så pass god som den bedöms vara, trots utan direkt adressering av fattigdomsbekämpning.

I strategin

  • Delaktighet och inkludering s. 9.
  • Rättigheter s. 9.
  • Jämställdhet och jämlikhet s. 9
  • Utbildning och skola koncentrerat material på s. 13–16.
  • Hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en god samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. Välfungerande handel, transport och förvaring. Livsmedelssvinn anses vara ett problem.

Delmål

  • Säker och näringsriktig mat för alla.
  • Fördubbla småskaliga livsmedelsproducenters produktivitet och intäkter.
  • Bevara genetiska mångfalden i livsmedelsproduktionen.
  • Förhindra handelsbegränsningar och marknadsstörningar, inklusive genom ett avskaffande av exportsubventioner för jordbruksprodukter.
  • Skapa stabila marknader för jordbruksråvaror och snabb tillgång till marknadsinformation.
  • Investera i infrastruktur på landsbygden, jordbruksforskning, teknikutveckling och genbanker.
  • Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder.
  • Ingen felnäring.

Reflektioner

I utvecklingsstrategin benämns utbyggnad av befintlig infrastruktur som en viktig del för tillväxt. Infrastrukturens kapacitet är grundläggande för att kunna upprätthålla ett transportnätverk av hög klass och således även samhällets livsmedelsförsörjning. Genom att säkerställa detta så får alla medborgare en jämställd och jämlik tillgång till marknaden och dess produkter. Tillväxten i Skellefteå medför även att nya typer av kompetenser, företag och industrier tillkommer. Detta kan underlätta arbetet mot ett mer hållbart samhälle där bland annat livsmedelssvinn, återvinning och återanvändning är faktorer som behöver ses över i omställningen mot hållbar utveckling. Det går att urskönja samstämmighet utifrån faktorer som beskrivits ovan. Denna slutsats grundar sig i några av de delmålen som uppfattats relevanta och applicerbara utifrån Skellefteå som stad och den tillväxtfas staden genomgår. Specifikt om bekämpning av hunger finns dock inte utskrivet, utan det står snarare om ett samhälle där detta inte bör uppstå.

I strategin

  • Industri och industrisatsningar s. 6.
  • Infrastruktur s. 21–23
  • Jämställdhet och jämlikhet s. 9

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en viss samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Säkerställa ett hälsosamt liv för alla, verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar samt stödsystem för äldre. Investeringar i hälso- och sjukvårdssystemet, innebär också tillgång till mat, vatten, ren luft, sanitet, hygien, läkemedel och grundläggande rättigheter.

Delmål

  • Minska mödradödligheten.
  • Förhindra alla dödsfall som hade kunnat förebyggas bland barn under fem år.
  • Bekämpa smittsamma sjukdomar.
  • Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa.
  • Förebygg och behandla drogmissbruk.
  • Minska antalet dödsfall och skador i trafiken.
  • Tillgängliggör reproduktiv hälsovård, familjeplanering och utbildning för alla.
  • Tillgängliggör sjukvård för alla.
  • Minska antalet sjukdoms- och dödsfall till följd av skadliga kemikalier och föroreningar.
  • Genomför WHO:s ramkonvention för tobakskontroll.
  • Stöd forskning, utveckling och tillgängliggör vaccin och läkemedel för alla.
  • Öka finansiering och personal till utvecklingsländers hälso- och sjukvård.
  • Förbättra tidiga varningssystem för globala hälsorisker.

Reflektioner

Tillgång till trivsamma bostäder och livsmiljöer stärker det allmänna välbefinnandet och bidrar till både trivsel och trygghet för medborgarna. Andra faktorer som främjar folkhälsan är ett brett och stort utbud av natur- och aktivitetsmöjligheter som bidrar till ett rikare liv med rörelse och samhörighetskänsla i fokus. Inom dessa områden blir förenings- och kulturlivet viktiga komplement till de redan starka naturtillgångarna som finns i anslutning till Skellefteå. Utbyggnad av infrastrukturen inom kommunen benämns som en prioritet, speciellt med tanke på hur vidsträckt kommunen är. En välfungerande och kvalitetssäkrad infrastruktur är viktigt för att verka för delmålet om att minska skador och dödsfall i trafiken. En god infrastruktur gör också samhället mer tillgängligt. En stark välfärd är någonting som eftersträvas inom utvecklingsstrategin och inom det området ingår även vård och omsorg. Sjukvård och omsorg får dock väldigt lite utrymme i utvecklingsstrategin och benämns inte mer specifikt än att en stark välfärd eftersträvas.

I strategin

  • Stark välfärd s. 6.
  • Delaktighet och inkludering s. 9.
  • Trivsamma bostäder s. 8 och s. 11.
  • Naturmiljöer s. 10 och s. 12.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en viss samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin bortsett från koppling till vårdinstanser.

Säkerställ en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning och utbildningsnivå. Kvalificerade lärare efterfrågas.

Delmål

  • Avgiftsfri- och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet.
  • Lika tillgång till förskola av god kvalitet.
  • Lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning av god kvalitet.
  • Öka antalet personer med färdigheter för ekonomisk trygghet.
  • Utrota diskriminering i utbildning.
  • Alla människor ska kunna läsa, skriva och räkna.
  • Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskap.
  • Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer.
  • Öka antalet stipendier för högre utbildning för utbildningsländer.
  • Öka antalet utbildade lärare i utvecklingsländer.

Reflektioner

En god utbildning för alla är ett område som prioriterats väldigt högt i utvecklingsstrategin med utförliga och välformulerade fokusområden. Mål om god och jämlik utbildning samt ett livslångt lärande oavsett vem man är. Att kvalitetssäkra kompetens gällande lärare och utbildning är ytterligare något som verkar för målet. Det finns övergripande mål om att alla ska kunna läsa, skriva och räkna som både går att relatera och väva samman med målet om en kvalitetssäkrad skola och lärmiljö där alla elever får en jämlik och jämställd skolgång oavsett kultur och bakgrund. En bredd av utbildningsmöjligheter och en vidareutveckling av Campus i Skellefteå kan ge ännu mer spets inom utbildningsområdet som ska kunna möta samhällets och individens behov. Med både spets och bredd kan Skellefteå både behålla och attrahera kompetens utifrån. När Skellefteå växer ökar konkurrensen om kompetens vilket gör det ännu viktigare att kvalificerad arbetskraft kan attraheras till Skellefteå från andra delar av Sverige och världen.

I strategin

  • Jämställdhet och jämlikhet s. 9
  • Utbildning och skola koncentrerat material på s. 13–16.
  • Utbildningsmöjligheter och vidareutveckling av Campus i Skellefteå s. 16.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en hög grad av samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Jämställda rättigheter. Våld mot kvinnor och flickor hindrar detta.

Delmål

  • Utrota diskriminering av kvinnor och flickor.
  • Utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor.
  • Avskaffa tvångsäktenskap och könsstympning.
  • Värdesätt obetalt omsorgsarbete och främja delat ansvar i hushållet.
  • Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande.
  • Allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
  • Lika rätt till ekonomiska resurser och ägande samt tillgång till finansiella tjänster.
  • Stärk kvinnors roll med hjälp av teknik.
  • Skapa lagar och handlingsplaner för jämställdhet.

Reflektioner

Det finns ett övergripande jämställdhetstänk som genomsyrar utvecklingsstrategin som helhet samt en strävan efter ett aktivt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsbegreppet relateras till arbetsmarknaden, skolan och det gemensamma målet för hållbar utveckling där alla människor ska känna rätten att tillhöra platsen och få inflytande över den. Utvecklingsstrategin uppmanar även invånare i samhället att våga ta plats och påverka vilket också är ett sätt att upplysa medborgare att det går att ta ställning i sakfrågor och använda sina demokratiska rättigheter för att ha möjlighet att påverka.

I strategin

  • Jämställdhet och jämlikhet s. 9.
  • Delaktighet och inkludering s. 9.
  • Rättigheter s. 9.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en hög grad av samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Säkerställ tillgång till hållbar vattenförvaltning och sanitet för alla. Rena avlopp från industri och hushåll, hållbar vattenanvändning och restaurering av ekosystemens vattenhållande egenskaper.

Delmål

  • Säkert dricksvatten för alla.
  • Säkra tillgången till sanitet, hygien och toaletter för alla.
  • Förbättra vattenkvalitet och avloppsrening samt öka återanvändning.
  • Effektivisera vattenanvändning och säker vattenförsörjning.
  • Integrerad förvaltning av vattenresurser.
  • Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem.
  • Utöka det vatten- och sanitetsrelaterade stödet till utvecklingsländer.
  • Stöd lokalt engagemang i vatten- och sanitetshantering.

Reflektioner

Det finns kringliggande strukturer i utvecklingsstrategin som går att sammankoppla med målet om rent vatten och sanitet för alla. Det finns dock inga specifika uttalade mål kring detta. Att upprätthålla en ren natur där den biologiska mångfalden och naturmiljöer ska bevaras, nyttjas och främjas hållbart är någonting som relaterar till målet då vatten är en del av naturmiljön. Målet om kvalitetssäkrade bostäder för alla innebär indirekt att rent vatten och sanitet ska hålla efterfrågad kvalitet. För många människor i Sverige kan detta ses som en självklarhet men det är ofrånkomligt att detta är en faktor som verkar för målet om rent vatten och sanitet för alla. Omställningen mot grön industri är någonting som också har en positiv inverkan på miljön vilket i sin tur även har en positiv inverkan på vattenkvaliteten. Ett utvecklat resonemang kring att skydda vattenresurser, hållbar vattenanvändning och en kvalitetssäkring av ekosystemtjänster saknas.

I strategin

  • Trivsamma bostäder s. 8 och s. 11.
  • Biologisk mångfald s. 10.
  • Hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en god övergripande samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad för alla. Förnybar energi och rena bränslen samt omställning från fossil energi.

Delmål

  • Modern energi för alla.
  • Öka andelen förnybar energi i världen.
  • Fördubbla ökningen av energieffektivitet.
  • Tillgängliggör forskning och teknik samt investera i ren energi.
  • Bygg ut och förbättra infrastruktur för energi i utvecklingsländer.

Reflektioner

Grön industri är en viktig del för att sträva mot detta mål. Produktionen av fossilfria energialternativ samt utvecklad kunskap och innovation kommer bli viktigt för omställningen mot ett grönt samhälle. Resurshållning, förnybar energi och hållbart byggande med hänsyn till natur och kulturmiljöer blir viktiga delar i omställningen mot ett grönare samhälle som ska hålla för dagens och kommande generationer. Grön och förnybar energi bemöts tydligt i utvecklingsstrategin. Bränslen adresseras inte och inte heller att kostnaden ska vara överkomlig för alla.

I strategin

  • Industri och industrisatsningar s. 6.
  • Resurshållning och förnybar energi s. 10.
  • Hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en god övergripande samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Dåliga löner och begränsad tillgång till utbildning vill hindras och socialförsäkringar göras tillgängliga. Nya jobb vill skapas samt goda förutsättningar för privat företagande och entreprenörskap.

Delmål

  • Hållbar ekonomisk tillväxt.
  • Främja ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk innovation och uppgradering.
  • Främja politik för nya arbetstillfällen och ökad företagsamhet.
  • Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion.
  • Full sysselsättning och anständiga arbetsvillkor med lika lön för alla.
  • Främja ungas anställning, utbildning och praktik.
  • Utrota tvångsarbete, människohandel och barnarbete.
  • Skydda arbetstagares rättigheter och främja trygg och säker arbetsmiljö för alla.
  • Främja gynnsam och hållbar turism.
  • Tillgång till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla.
  • Öka handledsstödet Aid for Trade för utvecklingsländer.
  • Utarbeta en global strategi för ungdomssysselsättning.

Reflektioner

Det finns väldigt mycket från strategin som är relaterat till detta mål. En trygg, jämlik och jämställd arbetsmarknad är en stor del av detta. Andra delar som relaterar till målet är en ekonomisk hållbarhet, en stark välfärd och en ökad tillväxt av industrier som i sin tur kommer bidra till fler arbetsmöjligheter. För att underhålla denna förväntade tillväxt blir en kvalitetssäkrad skola och utbildningsmöjligheter viktiga faktorer för att kunna möta efterfrågan på arbetstagare och kompetenser. I denna utveckling blir det också viktigt att kunna attrahera kompetens från andra delar av Sverige och världen då konkurrensen om kompetenser ökar under tillväxtfasen som kommunen genomgår. Stödsystem för företagsutveckling och innovation blir viktiga delar för en fortsatt utveckling av industrier och företag samtidigt som det medför en konkurrenskraftighet på global skala. De platsbundna tillgångarna som finns i Skellefteå kommer att vara viktiga faktorer för tillväxten och utvecklingen av samhället. Alla dessa mål knyter an till hållbarhetsperspektivet som genomsyrar utvecklingsstrategins alla delar.

I strategin

  • Industri och industrisatsningar s. 6.
  • Jämställdhet och jämlikhet s. 9.
  • Delaktighet och inkludering s. 9.
  • Utbildning och skola koncentrerat material på s. 13–16.
  • Hållbar och cirkulär ekonomi s. 19.
  • Hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en hög grad av samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Uppbyggnaden av en motståndskraftig infrastruktur, verkande för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främjande av innovation.

Delmål

  • Skapa hållbara, motståndskraftiga och inkluderande infrastrukturer.
  • Främja inkluderande och hållbar industrialisering.
  • Underlätta tillgången till finansiella tjänster och marknader.
  • Uppgradera all industri och infrastruktur för ökad hållbarhet.
  • Öka forskningsinsatser och teknisk kapacitet inom industrisektorn.
  • Främja utveckling av hållbar infrastruktur i utvecklingsländer.
  • Stöd diversifiering och teknikutveckling i inhemsk industri.
  • Tillgång till informations- och kommunikationsteknik för alla.

Reflektioner

Den växande industrin är det som lagt grunden för den förväntade tillväxten i Skellefteå. Att stödja en växande grön industri som är konkurrenskraftig samt bidrar till utveckling och innovation är någonting som får stort fokus i utvecklingsstrategin. För att lyckas krävs det även investeringar inom andra områden där en upprustning och utbyggnad av infrastrukturen också får ett visst utrymme i strategin. Hållbar utveckling ska prägla insatserna som genomförs inom dessa områden. Arbetsmarknaden aktiva arbete för inkludering, jämställdhet och jämlikhet blir också en viktig del som verkar för målet.

I strategin

  • Industri och industrisatsningar s. 6.
  • Jämställdhet och jämlikhet s. 9.
  • Delaktighet och inkludering s. 9.
  • Innovation, forskning och ny teknik s. 16–17 och s. 19–20.
  • Infrastruktur s. 21–23
  • Hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en hög grad av samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Minska ojämlikheten inom och mellan länder. Minska klyftor mellan individer och grupper baserat på kön, ålder, etnicitet samt ekonomisk- och social status. Öka jämlikhet mellan dessa grupper baserat på religion, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och härkomst. Skillnader i tillgång, förutsättningar, resurser och inflytande samt källor till konflikt inom och mellan länder ska minskas.

Delmål

  • Minska inkomstklyftorna.
  • Främja social, ekonomisk och politisk inkludering.
  • Säkerställa rättigheter för alla och utrota diskriminering.
  • Anta skatte- och socialskyddspolitik som främjar jämlikhet.
  • Förbättra regleringen av globala finansmarknader och institut.
  • Stärk utvecklingsländers representation i finansiella institutioner.
  • Främja ansvarsfull och säker migration.
  • Särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer.
  • Uppmuntra utvecklingsbistånd och investeringar i de minst utvecklade länderna.
  • Minska kostnaderna för migranters internationella transaktioner.

Reflektioner

Hållbar utveckling genomsyrar utvecklingsstrategin och innefattar ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv som tillsammans ska lägga grunden för den framtida utvecklingen i Skellefteå. Att minska ojämlikheter i samhället relaterar till alla dessa perspektiv och är därför också en stor del av utvecklingsstrategin. Mål om ett jämlikt, inkluderande och ett tolerant samhälle där alla känner rätt att tillhöra platsen och det offentliga rummet oavsett kön, identitet, religion, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder och socioekonomiska bakgrund är sociala målsättningar som tillsammans ska bidra till minskad ojämlikhet. Att främja social och politisk inkludering nämns också som viktiga delar för att alla ska känna inflytande och en möjlighet att påverka. Jämlika och jämställda förutsättningar på arbetsmarknaden och inom utbildning ger alla medborgare en möjlighet till deltagande och inflytande i samhället. Samhället ska utformas på ett sätt som tar hänsyn till natur och kultur samtidigt som dess design och utformning ska bidra till inkludering i samhället.

I strategin

  • Delaktighet och inkludering s. 9.
  • Rättigheter s. 9.
  • Jämställdhet och jämlikhet s. 9.
  • Hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en hög grad av samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. Sociala klyftor och slumområden vill motverkas. Städernas bidrag till klyftor och påfrestningar på ekosystem vill undanröjas. Bristande tillgång på hälsosamma bostäder, rent vatten, tillfredsställande sanitetslösningar, trygg energiförsörjning och avfallshantering påverkar säkerhet för individer. Hållbart byggande och planering av bostäder, offentliga platser, parker, torg, transporter, återvinning och säker kemikaliehantering vill främjas. Dialog med medborgare och näringsliv ska hjälpa denna utveckling. Hänsyn till barn, äldre och personer med funktionsnedsättning ska också tas.

Delmål

  • Säkra bostäder till överkomlig kostnad.
  • Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla.
  • Inkluderande och hållbar urbanisering.
  • Skydda världens natur- och kulturarv.
  • Mildra de negativa effekterna av naturkatastrofer.
  • Minska städers miljöpåverkan.
  • Skapa säkra och inkluderande grönområden för alla.
  • Främja nationell och regional utvecklingsplanering.
  • Implementera strategier för inkludering, resurseffektivitet och katastrofriskreducering.
  • Bistå de minst utvecklade länderna med hållbar och motståndskraftig byggnation.

Reflektioner

I utvecklingsstrategin är hållbar utveckling någonting som ska utgöra en grund för det framtida utvecklingsarbetet för Skellefteå. Hållbarhet relaterar till ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv genomgående i strategin. Den snabba tillväxten innebär utmaningar för bostadsmarknaden och en snabb tillväxt innebär att fler bostäder måste byggas i takt med befolkningstillväxten. Detta ska hela tiden ta hänsyn till hållbar utveckling och kunna möta bostadsbehovet inom hela kommunen. Bostäderna ska vara av hög kvalitet och en blandad bebyggelse ska motverka segregation samtidigt som det gör bostadsmarknaden mer jämlik. I takt med att samhället växer ska naturelement som grönområden och vatten inte prioriteras bort, de ska snarare bidra till en trivsam och sammanhållen gestaltning som verkar för långsiktig hållbarhet. Även dialog med medborgarna ska tas till hänsyn. Hållbarhetsperspektivet relaterar också till områden inom resurshållning, förnybar energi och grön industri som ska vara en del av samhällsutvecklingen för hållbarhet. Hållbar utveckling utgör grunden inom utvecklingsstrategin och återkommer genomgående i resonemanget kring samhällsutvecklingen för Skellefteå.

I strategin

  • Bostäder, mer koncentrerat på s. 8 och s.11.
  • Segregation s. 11 och s. 14.
  • Miljö- och hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en hög grad av samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster för varor och tjänster. Minska negativ klimatpåverkan och påverkan på miljö och människors hälsa. Effektiv resursanvändning, hänsyn till ekosystemtjänster och minskad påverkan från farliga kemikalier. Grön ekonomi och hållbar utveckling ska främjas. Lättillgänglig information, miljömärkningar, konsumentupplysningar och produktinformation i butiker samt på webben ska underlätta detta.

Delmål

  • Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  • Hållbar förvaltning och användning av naturresurser.
  • Halvera matsvinnet i världen.
  • Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall.
  • Minska mängden avfall markant.
  • Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning.
  • Främja hållbara metoder för offentlig upphandling.
  • Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar.
  • Stärk utvecklingsländers vetenskapliga och tekniska kapacitet för hållbar konsumtion och produktion.
  • Utveckla och implementera verktyg för övervakning av hållbar turism.
  • Eliminera marknadsstörningar som uppmuntrar till slösaktiga konsumtionsmönster.

Reflektioner

För att kunna uppnå en hållbar utveckling inom samhället är hållbar produktion, resursanvändning, återvinning och återanvändning någonting att ta hänsyn till, detta utgör tillsammans gröna värdekedjor vilket bidrar till hållbar tillväxt. Grön industri är också en viktig del för målet om hållbar utveckling där Skellefteå skulle kunna utgöra centrum för den nya industrins omställning i en ledande position. En omställning till cirkulär ekonomi anses ha stor potential att minska resursanvändningen och därmed också begränsa klimat- och miljöpåverkan. Detta skulle även ha positiv inverkan för den ekonomiska hållbarheten. I utvecklingsstrategin nämns inget om konsumtionsmönster av varor och tjänster. Det nämns heller inte någonting kring hanteringen av kemikalier och utsläpp.

I strategin

  • Resurshållning och resursanvändning s. 10 och s. 19.
  • Utvinning, produktion, återvinning s. 19.
  • Hållbar och cirkulär ekonomi s. 19.
  • Miljö- och hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en god samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser. Livsmedelstrygghet, rent vatten samt hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem. Minska risk för och konsekvenserna av naturkatastrofer genom klimatanpassningsarbete. Minska utsläpp för att förhindra global uppvärmning. Uppvärmningen kan leda till naturkatastrofer och allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och med ökad risk för väderrelaterade naturkatastrofer.

Delmål

  • Stärk motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimatrelaterade katastrofer.
  • Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planering.
  • Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar.
  • Implementera FN:s ramkonvention om klimatförändringar.
  • Främja mekanismer för att höja förmågan till klimatrelaterad planering och förvaltning.

Reflektioner

Utvecklingsstrategin vidtar åtgärder inom detta område som ska medföra en långsiktig miljö- och klimatmässig hållbarhet i Skellefteå. För att uppnå detta krävs ett samhälle som tål påfrestningar där medvetna satsningar inom näringsliv och samhälle ska kunna ge positiv effekt för klimatet. Omställning till grön industri blir också en del av satsningarna inom detta område. Att bevara naturmiljöer, biologisk mångfald och hushålla med naturresurser utgör också viktiga delar för att kunna stoppa klimatförändringarna. Delområden som utsläpp, ekosystem och vissa konsekvenser som kan uppstå som följd av klimatförändringar behandlas inte i strategin.

I strategin

  • Biologisk mångfald s. 10.
  • Naturmiljöer s. 10 och s. 12.
  • Miljö- och hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en god övergripande samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin.

Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Överfiske och utfiskning ska motverkas, föroreningar minskas och hotade arter bevaras. Vissa geografiska områden är mer utsatta än andra. Den biologiska mångfalden ska bevaras, mikroplaster reduceras och havsförsurning som resultat av klimatförändringar motverkas.

Delmål

  • Minska föroreningarna i haven.
  • Skydda och återställ ekosystem.
  • Minska havsförsurningen.
  • Främja hållbart fiske.
  • Bevara kust- och havsområden.
  • Avskaffa subventioner som bidrar till överfiske.
  • Öka den ekonomiska nyttan av hållbar hantering av marina resurser.
  • Utöka vetenskaplig kunskap, forskning och teknik som bidrar till friskare hav.
  • Stöd småskalig fiskenäring.
  • Implementera och verkställ den internationella havsrättskonventionen.

Reflektioner

Hav och marina resurser nämns väldigt lite i utvecklingsstrategin. Biologisk mångfald både på land och i vatten är viktiga delar för den hållbara utvecklingen och behandlas i strategin. Strategin nämner vatten som en viktig del för att skapa livsmiljöer som berikar men i övrigt nämns inget som är relaterat till hav, marina resurser, försurning eller fiske. Det går att anta att det övergripande målet om bekämpning av klimatförändringar, hänsyn till naturen under samhällsutvecklingen och hållbarhetsperspektivet som genomsyrar strategin indirekt verkar för flera av dessa mål.

I strategin

  • Biologisk mångfald s. 10.
  • Miljö- och hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten är relativt låg till utvecklingsstrategin.

Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruk av skogar, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. Dricksvatten, vattenrening och -reglering, erosionsskydd och bördighet ska främjas. Klimatförändringar påverkar detta. Avskogning och utsläpp av växthusgaser vill minskas. Mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och förnyelsebara råmaterial utan att negativt påverka biologisk mångfald vill tillgodoses samt hållbart nyttjande av ekosystemtjänsterna.

Delmål

  • Bevara, restaurera och säkerställ hållbart nyttjande av ekosystem på land och i sötvatten.
  • Främja hållbart skogsbruk, stoppa avskogningen och återställ utarmade skogar.
  • Stoppa ökenspridning och återställ förstörd mark.
  • Bevara bergsekosystem.
  • Skydda den biologiska mångfalden och naturliga livsmiljöer.
  • Främja tillträde till och rättvis vinstdelning av genetiska resurser.
  • Stoppa tjuvjakt och illegal handel med skyddade arter.
  • Förhindra invasiva främmande arter i land- och vattensystem.
  • Integrera ekosystem och biologisk mångfald i nationell och lokal förvaltning.
  • Öka de finansiella resurserna för att bevara och hållbart nyttja ekosystem och biologisk mångfald.
  • Finansiera och skapa incitament för hållbart brukande av skog.
  • Bekämpa tjuvjakt och illegal handel.

Reflektioner

Att bevara den biologiska mångfalden på land och i vatten nämns som viktigt för att minska miljöpåverkan och skapa naturmiljöer som håller över tid. Detta är en del av arbetet för att skapa en mer klimatvänlig och hållbar plats. I övrigt nämns väldigt lite om biologisk mångfald i strategin och ekosystem nämns inte överhuvudtaget. Det ska dock betonas att strategin inte motverkar målet på något sätt samtidigt som insatser inom detta område kan genomföras ändå för att uppnå en hållbar utveckling för Skellefteå. Kringliggande mål för god naturmiljö och förhindrande av klimatförändringarnas påverkan finns i strategin.

I strategin

  • Biologisk mångfald s. 10.
  • Miljö- och hållbarhetsperspektivet är genomgående i strategin

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en viss samstämmighet mellan målet och målet om biologisk mångfald. Ekosystem och mindre kringliggande mål belyser strategin inte.

Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. Frihet från våld, konflikt och hot om våld. Transparens i statsförvaltning och rättsprinciper samt korruptionsbekämpning. Alla ska vara lika inför lagen, ha lika tillgång till rättvisa, möjlighet till utövande av inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande. Minska och förebygga våld på individuell och samhällsnivå. Våld raserar mellanmänsklig tillit och social sammanhållning.

Delmål

  • Minska våldet i världen.
  • Skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld.
  • Främja rättssäkerhet och säkerställ tillgång till rättvisa.
  • Bekämpa organiserad brottslighet och olagliga finans- och vapenflöden.
  • Bekämpa korruption och mutor.
  • Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner.
  • Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande.
  • Stärk utvecklingsländers roll i den globala styrningen.
  • Säkerställ juridisk identitet för alla.
  • Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna.
  • Stärk de nationella institutioner som förebygger våld, terrorism och brottslighet.
  • Främja och verkställ icke-diskriminerande politik och lagstiftning.

Reflektioner

Ett inkluderande samhälle med lika rättigheter och en bred delaktighet i samhällsutvecklingen ska främjas i Skellefteå. Kommunen vill göra insatser för att stärka dialogen med medborgarna för att skapa tillit och öka känslan av att känna sig hörd och delaktig. En inkluderande arbetsmarknad, ett aktivt jämställdhetsarbete och insatser som höjer barnens ställning i samhället ska också bidra till en mer inkluderande, jämlik och tolerant plats. Utvecklingsstrategin nämner inget specifikt om fred eller brottsbekämpning utan huvudfokuset ligger i stället på inkludering, delaktighet och lika rättigheter.

I strategin

  • Delaktighet och inkludering s. 9.
  • Rättigheter s. 9.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en god övergripande samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin även om vissa delmål inte adresseras specifikt i strategin.

Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling, vilket är allas ansvar.

Delmål

  • Öka inhemsk kapacitet för skatte- och andra intäkter.
  • Implementera alla åtaganden för utvecklingsbistånd.
  • Mobilisera finansiella resurser till utvecklingsländer.
  • Bistå utvecklingsländer med att uppnå hållbar skuldsättning.
  • Investera i de minst utvecklade länderna.
  • Samarbeta och dela kunskap kring vetenskap, teknik och innovation.
  • Främja hållbar teknologi i utvecklingsländer.
  • Stärka den vetenskapliga, tekniska och innovativa kapaciteten för de minst utvecklade länderna.
  • Öka kapaciteten för implementering av globala målen i utvecklingsländer.
  • Främja ett multilateralt handelssystem inom ramen för Världshandelsorganisationen.
  • Öka utvecklingsländernas export.
  • Avveckla handelshinder för de minst utvecklade länderna.
  • Öka den makroekonomiska stabiliteten i världen.
  • Stärk politisk samstämmighet för hållbar utveckling.
  • Respektera nationellt ledarskap för genomförande av politik för att uppnå globala målen.
  • Stärk det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
  • Uppmuntra effektiva partnerskap.
  • Stöd insamling och spridning av tillförlitliga data.
  • Utveckla nya sätt att mäta framsteg.

Reflektioner

I takt med att Skellefteå växer så kommer också den globala attraktionskraften öka. Att kunna erbjuda utbildningar med både spets och bredd gör att individen både kan utvecklas och erbjuda företagen efterfrågad kompetens. Genom att erbjuda högre utbildningsmöjligheter inom framtida tillväxtbranscher skapas förutsättningar för en global attraktionskraft samtidigt som ett nära samarbete mellan högre utbildning och arbetsgivare är bra för tillväxten inom kommunen. Starka branschöverskridande samarbeten ska kunna skapa innovation och global konkurrenskraft. En vidareutveckling av Campus i Skellefteå anses också som en viktig insats för att ge ytterligare spets för utbildning och för att skapa ett nav av banbrytande innovation, forskning och hållbart lärande som håller i längden. Många av målen kan anses höra till en mer nationell styrning och behandlas troligtvis därför inte i den lokala strategin.

I strategin

  • Innovation, forskning och ny teknik s. 16–17 och s. 19–20.
  • Utbildningsmöjligheter och vidareutveckling av Campus i Skellefteå s. 16.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Det finns en viss samstämmighet mellan målet och utvecklingsstrategin, främst mot globala partnerskap.

Vissa av hållbarhetsmålen går att relatera direkt till vissa områden i utvecklingsstrategin som till exempel skola, utbildning och olika mål kopplade mot hållbarhet. Dessa områden får väldigt stort fokus genomgående i strategin och resulterar därför i stor samstämmighet. För andra mål blir det snarare en fråga om målets essens som speglas i strategin, som målet om ingen fattigdom, där man som läsare kan urskönja områden som indirekt verkar för målet snarare än att det direkt adresseras i strategin.

Det finns områden som strategin inte lägger så stort fokus på. Vård och omsorg får väldigt lite utrymme i strategin samt ekosystem och ekosystemtjänster som utgör en viktig del av mål 15 om ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Ekosystemtjänster bidrar till renare luft och vatten samtidigt som det ger människor en möjlighet till friluftsliv och rekreation, vilket är viktigt för att uppnå hållbar utveckling. Det ska dock betonas att ingen av dessa mål motverkas på något sätt inom strategin utan denna slutsats baseras snarare på att det står väldigt lite eller ingenting om dessa områden i strategin.

Sammanfattningsvis finns det en hög grad av samstämmighet mellan utvecklingsstrategin och Agenda 2030:s hållbarhetsmål. Det är väldigt tydligt att utvecklingsstrategin har en bred grund och täcker in väldigt mycket av riktlinjerna för de globala hållbarhetsmålen. Som läsare bör man ha i åtanke att en utvecklingsstrategi utformas efter varje unik plats. Det blir snarare någonting som måste avvägas noga utifrån platsspecifika möjligheter, utmaningar och målsättningar. Att vissa områden får större plats i en utvecklingsstrategi innebär inte direkt att andra områden motverkas.

Underlag

Sidinformation

Senast uppdaterad:
8 juni 2022