"rootPage" is not defined.

Analys av samstämmighet mellan Skellefteå 2030 och Västerbottens regionala utvecklingsstrategi

På uppdrag av Skellefteå kommun har vi fått uppgiften att granska deras nya förslag till lokal utvecklingsstrategi för Skellefteå 2030. Vi har fått granska denna strategi mot tre olika underlag och detta är resultatet av en av dem. Det har varit väldigt lärorikt att ha fått denna chans och hitta olika aspekter av de strategier, mål och synpunkter vi analyserat. Vi är väldigt tacksamma för det stöd vi fått i framtagningen av dessa bilagor och möjligheten vi fått till att få bidra till Skellefteå kommuns fortsatta utvecklingsarbete.

Frida Johansson och Isak Tjärnkvist, Samhällsplanerarstudenter vid Umeå universitet.

Följande bilaga är en analys av samstämmigheten mellan Skellefteå 2030 - Strategi för hållbar samhällsomvandling och Västerbottens regionala utvecklingsstrategi.

Inledning

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) innehåller två hållbarhetsmål, tre inriktningar och sex prioriteringar som behandlas här. Hållbarhetsmålen presenterar en övergripande målbild för vad regionen ska sträva efter ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Inriktningarna är de perspektiv som regionen ska arbeta utifrån. Prioriteringarna är vad som anses behöver förändras för att hållbarhetsmålen ska nås, och inkluderar även delmål. Analysen av samstämmigheten har utförts utifrån RUS:ens delars innehåll, en reflektion över vad som gått/inte gått att återfinna i den lokala strategin, sedan en bedömning av samstämmigheten utifrån hur mycket som har gått att återfinna.

Syftet med en RUS är att definiera en gemensam tillväxtplan för det regionala utvecklingsarbetet, alltså att ge en samlad bild med riktlinjer som hela regionen ska verka efter. Syftet med en lokal utvecklingsstrategi å andra sidan är att lyfta fram de lokala prioriteringarna för den specifika platsen, även med anknytning till RUS:en. Skillnader i fokus mellan dessa två strategier finns alltså mellan den mer övergripande RUS:en och den mer specifika platsbaserade lokala utvecklingsstrategin. Vissa delar från RUS:en som inte behandlas i den lokala utvecklingsstrategin kan vara av anledningen att de inte anses tillhöra vad Skellefteås platsbaserade utvecklingsstrategi specifikt vill behandla. Detta innebär en lokal anpassning av en regional strategi, alltså inte att RUS:en strids mot vid eventuella utelämnanden. Viktigt att ha i åtanke är att stora delar av RUS:en uttalat utgår från och är kopplad till Agenda 2030.

De två hållbarhetsmålen är En levande plats och En cirkulär plats. De tre inriktningarna är En sammanhållen region, Jämlik och jämställd inkludering samt Föregångare i omställning. De sex prioriteringarna är En nytänkande och smart region, En region med platsbaserad hållbar näringslivsutveckling, En nära tillgänglig region, En region med hållbara livsmiljöer att bo, verka och leva i, En hälsofrämjande region samt En region rik på kompetenser.

Syfte

Resultatet av analysen har använts som underlag i utveckling av förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi under våren 2022.

Frågor att besvara

  • Hur relaterar innehållet i reviderad utvecklingsstrategi 2030 till innehållet i Västerbottens regionala utvecklingsstrategi?
  • Var finns samstämmighet och var skiljer de sig åt innehållsmässigt?
  • Reflektioner kring detta?

Resultat

Två övergripande hållbarhetsmål

En levande plats innebär ett samhälle som människor kan besöka eller spendera sitt liv i. Det ska locka nya invånare, ge ett gott liv till alla oavsett socioekonomisk bakgrund och motverka ekonomisk utsatthet. Det ska inte finnas någon hunger, snarare hållbara näringar, demokrati, allas rättigheter, hälsa och välbefinnande. Stort fokus ligger även på lika utbildning för alla som främjar ett livslångt lärande, goda arbetsvillkor, jämställdhet och jämlikhet. Det ska vara ett motståndskraftigt samhälle som är säkert, inkluderande, hållbart och rättvist med välfungerande institutioner.

Reflektioner

Skellefteås utvecklingsstrategi har tydliga mål för att skapa en levande stad, land och en god plats att leva på. Nya invånare ses som någonting positivt och nödvändigt och social hållbarhet är någonting som eftersträvas. Även hållbara näringar, lika utbildning, jämställdhet och jämlikhet. Det strategin inte inkluderar från detta mål är något direkt fokus på hunger men kringliggande mål ska motverka att någon hamnar där. Lika med ekonomisk utsatthet, behandlas inte specifikt men är tydligt att det ska undvikas genom kringliggande samhällsstrukturer och mål om ekonomisk hållbarhet i samhället. Mål kring allas lika rättigheter, säkerhet genom trygghet, inkludering och hållbarhet finns inkluderade. Demokratin adresseras genom medskapande och välfungerande institutioner kan utläsas genom god skola och annat som ska fungera i ett demokratiskt samhälle. Till sist vill även en god folkhälsa främjas.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten bedöms väldigt god, de flesta delarna i denna övergripande målbild finns med. De flesta delar kan åtminstone i någon mån indirekt utläsas eller förstås att de stöds i den lokala strategin.

En cirkulär plats innebär att platsen är ekonomiskt och ekologiskt hållbart, där man arbetar med klimatomställning, värnar om naturresurser och ekosystem för framtida generationer. Platsen ska förvalta vattentillgångar och möjligheter till sanitet samt motverka klimatförändringarna. Det innebär även hållbar ekonomisk tillväxt och näringsliv, hållbar energi som alla har råd med, god infrastruktur, hållbara industrier och innovation. Hållbara, säkra och inkluderande städer och bosättningar samt hållbar produktion och konsumtion ska också eftersträvas.

Reflektioner

I strategiförslaget behandlas både ekonomisk och ekologisk hållbarhet och en cirkulär ekonomi. Klimatomställningsarbete, ekologisk hållbarhet, hushållning med naturresurser, tillväxt ur olika aspekter och näringslivsutveckling behandlas med. Även infrastruktur, hållbar energi, industrier, innovation och i någon viss mening produktions- och konsumtionsmönster. Hållbara, säkra och inkluderande städer och bostäder med. Mindre luckor finns genom att ekosystem inte benämns, inte heller sanitet eller specifikt allas tillgång till vatten. Att alla ska ha råd med den hållbara energin som produceras behandlas inte heller direkt men i samhället som eftersträvas bör de flesta kunna ha det.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten är hög, mindre luckor speciellt angående ekosystemen finns, men utöver det finns det övergripande inkluderat i strategin.

Tre inriktningar

Regionens delar ska komplettera varandra, skapa närhet trots avstånden samt skapa utveckling av städer, landsbygder och glesbygder.

Reflektioner

Mål om regionala samarbeten finns utskrivet samt överbryggande av avstånd på olika vis, exempelvis genom digitala lösningar. Utveckling av både stad och land finns även som centrala mål, bland annat genom kollektivtrafik som också verkar för att minska avstånden.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten till denna inriktning är komplett.

Alla ska ha likvärdiga möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det handlar om allas lika möjligheter, rättigheter, skyldigheter, möjlighet till inflytande, deltagande och ekonomiska möjligheter.

Reflektioner

Allas lika rättigheter baserat på att de olika kriterierna finns inkluderade, även skyldigheter och allas lika möjlighet till medskapande och deltagande står med i strategin. Allas ekonomiska möjligheter står inte utskrivet som så men kan utläsas genom kringliggande möjligheter till utbildning, jobb, vidareutbildning och plats på arbetsmarknaden med mera.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten är mycket stor.

En omställning till minskad klimat- och miljöpåverkan, värnande om naturresurser, förnybara energikällor, forskning, kunskap och ett drivet näringsliv. Civilsamhället och invånare ska motverka klimatförändringarna för att kunna bli ett cirkulärt samhälle med mindre klimatutsläpp och bevarande av biologisk mångfald.

Reflektioner

Mål för hållbarhet, minskad klimatpåverkan, värnande om naturresurser, förnybar energi, forskning och näringsliv finns i strategiförslaget. Även ett hållbart samhälle, hållbarhetens del i livsstilen genom allas ansvar samt bevarande av biologisk mångfald behandlas. Utsläpp adresseras inte specifikt men kan ingå i kringliggande mål för miljön.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten är mycket stor.

Sex prioriteringar

Utveckling av områden som regionen redan är starka i, som exempelvis skog, energiproduktion, mineraler, bioekonomi och natur. Målet är att bidra till mer innovationer, lösningar och konkurrenskraft genom bland annat digitalisering men även genom välfärdstjänster och kultur. För att nå detta måste alla kunna ta del av det digitala samt att hela näringslivet tas tillvara, även mindre företag utanför tätorterna.

Delmål

  • Digitalisering och nya lösningar.
  • Utveckling av innovationer.

Reflektioner

Det finns tydliga mål för innovationer, lösningar och konkurrenskraft i strategin. Även områden som digitalisering, välfärd och kultur behandlas så väl som näringsliv och företags utrymme och etablering även utanför tätorter. Mer specifikt behandlas även bioekonomi och naturen som resurs.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten är mycket stor.

Naturresurser, utbildade, forskare och näringsliv ska tas tillvara, både i stad och på land. Specialiseringar och tillgångar ska hjälpa utvecklingen av näringslivet till att bli hållbart och konkurrenskraftigt. Både hållbara lösningar, glesbygdsutmaningar och investeringar i inlandet inkluderas i detta. Alla grupper ska inkluderas, samisk kultur och hållbara traditioner, samt utvecklande av kultur och kreativa näringar. Nyetableringar eftertraktas samt modeller för affärsutveckling mot det cirkulära, internationella, digitala och socialt hållbara.

Delmål

  • Växande, starkare företag och nya livskraftiga företag.

Reflektioner

Naturresurser, utbildning, forskning, kvalificerad arbetskraft och näringsliv både i och utanför tätorterna behandlas i någon utsträckning i den lokala strategin. Även hållbarhet, nya lösningar, konkurrenskraft samt landsbygden och glesbygders fortsatta levnad. Nyetableringar och affärsmodeller ur ett cirkulärt, internationellt, digitalt och socialt hållbart perspektiv är också inkluderat. Även kultur och olika gruppers del i detta.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Mycket stor samstämmighet finns.

Tillgängligheten rör till samhällsservice, vård och omsorg. Till post, dagligvaror, aktiviteter och utbildning. Transport och digitala lösningar kan underlätta detta. Målet är att Västerbotten ska vara en del av den globala marknaden. Vidare ska även tillgänglighet till naturresurser, olika näringar, företag, transportsystem och stödsystemen runt fungerande transporter finnas. Stad, land och omvärlden ska kunna tillgå varandra, och på ett hållbart sätt ur alla hållbarhetsaspekter. Tillgängligheten avser både avstånd, tid, frekvens och säkerhet samt allas möjlighet till användning. Detta mål inkluderar även minskade bullerstörningar, utsläpp, olycksrisk samt digital infrastruktur för alla.

Delmål

  • Investeringar i hållbara transportsystem.
  • Hållbar mobilitet.
  • Investeringar i digital infrastruktur.

Reflektioner

Tillgång till samhällsservice nämns, även aktiviteter och mycket om utbildning. Digitalisering är även väl etablerat, allas tillgång till det och inkludering av det. Behoven av infrastruktur och transport adresseras samt om att bli del av den globala marknaden. Även de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekonomiskt och ekologiskt finns med i strategin. Tillgången vård och omsorg benämns också, näringar, naturresurser och företags plats samt en sammankoppling från Skellefteå till det regionala, nationella och internationella. Mer detaljerade mål om tillgång till post och dagligvaror samt reducering av buller, utsläpp och olycksrisk är inte inkluderade i strategin.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten anses god, vissa detaljer från målet finns inte utskrivna.

Fokus på Västerbottens natur- och kulturarv från stad till land. Alla områden ska ha möjlighet till näringsverksamheter, föreningar, fritidsaktiviteter, kultur, friluftsliv och handel. Alla områden ska med andra ord vara levande. Miljö- och klimatbelastningen ska minskas genom hållbarare levnadsmönster, digitalisering ska skapa möjlighet för distansarbete och alla grupper ska ha möjlighet till att framföra sina behov. De utpekade utmaningarna i detta mål är hållbarhet, klimatet, integration, social välfärd, avstånden, förändringar i demografin, digitalisering, globalisering och en åldrande befolkning. Tillgången till välfärds- och kommersiella tjänster, höga underhålls- och investeringskostnader samt konsumtions- och produktionsmönster anses också vara utmaningar. Andra mål inkluderar trygghet, säkerhet, goda och bevarande av livsmiljöer, rörelse, samers fortsatta näringsverksamhet, grön infrastruktur och hållbar turism. Vidare ska även ekosystemtjänsterna tas till hänsyn, attraktiva boenden, god hälsa, krisberedskap, kulturskolan och kultur samt möjligheten till att kunna göra miljömedvetna val ska främjas.

Delmål

  • Utveckla och förvalta naturarv, livsmiljöer och en aktiv fritid.
  • Utveckla kultur och kulturarv.
  • Hållbar konsumtion, inklusive energianvändning.

Reflektioner

Natur och kulturarv beaktas i strategin. Även alla områdens möjligheter till olika form av verksamheter och aktiviteter. Både stad och land ska vara levande. Begränsad miljöpåverkan som del av livsstilen, digitalisering och alla gruppers möjlighet till deltagande likaså. Motverkande av segregation, avstånden och utmaningen med en åldrande befolkning med. Strategin strävar efter en balanserad demografi, stark välfärd och god produktion. Goda konsumtionsmönster kan utläsas med andra ord. Trygghet, goda livsmiljöer och rörelse finns inkluderat. Även mål om goda bostäder, viss krisberedskap och tillgång till kultur behandlas. Inget specifikt står om handel, globalisering, underhålls- och investeringskostnader, dock om investeringar allmänt. Samers näringsverksamheter, kulturskolan, turism och ekosystemtjänsterna finns inte heller inkluderade. Infrastruktur är behandlad ur aspekten att den ska vara långsiktig och folkhälsan ska främjas.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten bedöms som god men med några mindre luckor.

Det ska finnas god, jämlik och jämställd hälsa. Minskade hälsoklyftor mellan grupper, på alla platser, inkluderande både fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande. Omständigheter som hot, trakasserier och våld ska motverkas. Samer och andra nationella minoriteters utsatthet ska motverkas. Folkhälsofrämjande levnadsvanor ska prioriteras. För detta krävs samarbete mellan många förvaltningar och överbryggande av de långa avstånden. Alla ska ha rätt till ett likvärdigt bemötande, friluftsliv och föreningsaktiviteter. Mobbning och diskriminering ska motverkas medan glesbygdsmedicin och e-hälsa ska utvecklas. Utmaningar finns med ökande andel äldre, högre försörjningskvot och större omsorgsbehov. Våld i nära relationer ska motverkas samt att kroniskt sjuka och de som lider av psykisk ohälsa ska tas hand om.

Delmål

  • Hälsosamma levnadsvanor.
  • Hälsosamma arbets- och verksamhetsmiljöer.
  • Trygg vård och social omsorg, särskilt för barn, unga och sårbara grupper.

Reflektioner

Hälsa finns utskrivet som folkhälsa och rörelseglädje, även tillgång till natur och goda livsmiljöer finns med. Hälsoklyftor är inte inkluderade men allas lika plats i samhället är det. Psykisk hälsa, hot, trakasserier och våld är inte behandlat i strategin. Samer och andra minoriteters utsatthet samt motverkande mot diskriminering behandlas inte som så utan genom att alla grupper ska ha lika rättigheter i samhället. Hälsofrämjande vanor behandlas och likaså överbryggande av avstånd och olika samarbeten. Friluftsliv och föreningsliv är inkluderat och utmaningar med en åldrande befolkning. Även omsorg och lika bemötande genom tillgång till samma vård oavsett vem man är finns med. Vidare obehandlade frågor är mobbning, glesbygdshälsa och e-hälsa, våld i nära relationer, kroniskt sjuka och psykisk ohälsa.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten till denna prioritering är varierande, mycket övergripande går att utläsa, utöver det saknas mer specifika formuleringar och mål.

Kompetenser ska bidra till konkurrenskraft. Utanförskapet på arbetsmarknaden för utlandsfödda, de utan gymnasieexamen, funktionsnedsatta och sjuka ska motverkas. Utmaningar som finns är stora försörjningskvoter och en könssegregerad arbetsmarknad. Integration på arbetsmarknaden ska eftersträvas genom bland annat utbildning samt samarbete mellan näringslivet och samhället. Resurser som finns är teknologi, distansutbildning och kompetensutveckling på arbetsplatser. Utbildningssystemet ska ge alla barn lika förutsättningar och välmående. Förändringar på arbetsmarknaden ska kunna bemötas och saknade specialistkunskaper fyllas. Även här vill digitalt utanförskap motverkas.

Delmål

  • Likvärdigt deltagande i arbets- och samhällsliv, särskilt genom utbildning.
  • Kompetensförsörjning i företag och verksamheter.

Reflektioner

Kompetenser och konkurrenskraft är välbehandlade frågor. Även allas inkludering på arbetsmarknaden och en jämställd arbetsmarknad. Utmaningen med försörjningskvoter behandlas med andra ord. Samarbete mellan näringsliv och samhälle skrivs inte ut men liknande tendenser kan utläsas. Teknologi står inte ordagrant men om digitalisering och digitalt stöd inom utbildning. Arbetsgivares samverkan med utbildningsaktörer, likvärdig utbildning och möjlighet för att hitta rätt kompetenser samt ombildning senare i livet finns med. Även tillgång till spetskunskaper och kompetensförsörjning, dock inte specifikt om digitalt utanförskap.

Samstämmighet med utvecklingsstrategin

Samstämmigheten anses mycket stor.

Alla delar från RUS:en är väldigt helomfattande och inkluderar många aspekter med ett allmänt språk för breda utvecklingsområden. Som utvecklingsstrategier visar de två liknande målsättningar och visioner. Alla delar anses ha väldigt hög till total samstämmighet. Den femte prioriteringen “Västerbotten - en hälsofrämjande region” är det mål med mest varierande samstämmighet.

De områden den lokala utvecklingsstrategin har större fokus på än RUS:en är själva tillväxten. Båda har mål om tillväxt men den lokala strategin har tillväxten som grundstommen för platsen. Vidare på tillväxten är även områden som utveckling genom företagsetableringar, industrier, bostäder och konkurrenskraftighet stora i den lokala strategin. RUS:en har fokus på en sammanhållen region medan den lokala strategin både har fokus på platsens utveckling, samarbeten med närliggande områden samt internationella samarbeten och en global attraktionskraft.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
8 juni 2022

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.