Att med teknikens möjlighet stötta individer så att de kan leva sitt liv i trygghet och självständighet. Det är det övergripande syftet med projektet Internet of Things inom vård och omsorg, där individer får smarta hem.

– Det känns väldigt tryggt både för mig och för mina anhöriga, säger Villy Marklund, Skellefteå, som är med i projektet och har fått rörelsesensorer installerade i sin lägenhet.

När Villy Marklund, Skellefteå, vaknar är det början på en uppkopplad vardag. Runt om i bostaden finns nämligen rörelsesensorer som skickar aviseringar till hans dotter, något som skänker trygghet hos både Villy och hans anhöriga.

När jag vaknar på morgonen och slänger av mig täcket så blinkar bollen på väggen, och när jag går ut ur rummet så blinkar den som att den säger hejdå

”Bollen” Villy pratar om är en av de rörelsesensorer som monterats in i hans lägenhet genom IoT-projektet. Förutom rörelsesensorer på väggarna har han även sensorer kopplade till ytterdörren, balkongdörren samt till kaffebryggaren, mikrovågsugnen och tv:n.

– Det är nästan detsamma vad jag gör så skickas det signaler, berättar Villy.

I projektet IoT inom Vård och omsorg har man undersökt och testat flera olika nya lösningar kopplade till IoT-enheter i äldres hem. Målet är att kunna använda resurser inom omsorgen på ett mer effektivt sätt och skapa bättre tjänster för äldre. Projektet drivs av Skellefteå kommun, Kiruna kommun och Uppsala kommun, med stöd från IoT Sverige, ett program inom Vinnova som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt över hela landet.

– Vi ser det som det första steget på en lång och viktig resa, säger Henrik Näslund, projektledare på Skellefteå kommun.

Villy Marklund i sitt kök

– När jag går in i köket och slår på kaffebryggaren så börjar den lysa i en annan färg, berättar Villy.

Rätt stöd på rätt plats

I Skellefteå finns, precis som i många delar Sverige, utmaningen med en åldrande befolkning och långa avstånd att åka till de som har behov av stödinsatser. Vård- och omsorgens arbete planeras i förväg, med hjälp av scheman och uppskattning av behoven. Då händelser i vardagen kan förändras oförutsägbart för individer som har ett behov av stöd, där till exempel tillsyn behövs krävs metoder för att identifiera dessa. Där såg Skellefteå kommun en möjlighet att skapa smartare och mer effektiva lösningar.

– Vi såg två möjliga användargrupper som vi kunde underlätta för med teknikens hjälp. Dels den kommunala vård- och omsorgen, men också anhöriga som ger stöttning till de äldre. Där hade vi en samhällsutmaning som vi kunde ge oss på, säger Christer Åhlund, professor i Distribuerade datorsystem, som har lett arbetet med den tekniska forskningen och utvecklingen i projektet.

Rätt teknik

Arbetet i projektet bygger vidare på resultat från tidigare studier med fokus på det smarta hemmet. Mycket av arbetet handlade i början om att hitta rätt teknik att använda, och att bygga upp en plattform för att hantera och tolka data från flera olika system. Under projektets gång har man byggt upp en tjänsteplattform, placerat ut sensorer ute hos ett antal äldre och arbetat med att samla in och analysera datan.

Upptäcker det oväntade

Att upptäcka när något går fel är en viktig sak som tekniken kan bidra med. Dagens system bygger på att man aktivt ska larma eller berätta vad man har behov av. Men det är inte alltid den äldre kan göra det själv. Via sensorer har kommunen nu möjlighet att avgöra vad som är normalt beteende och upptäcka när det händer något oväntat. Då går det att skicka en beställning till exempelvis en hemtjänstgrupp eller någon annan som kan stötta den äldre.

Komplext

Projektledaren Henrik Näslund menar att det finns frågor som behöver klargöras innan tekniken kan användas brett.

Det finns en stor potential med Internet of Things inom Vård och omsorg


– Men det är samtidigt ett komplext område, och vi måste vara säkra på att vi använder informationen på ett rättssäkert och etiskt sätt.

”Känns tryggt”

Villy Marklund uppskattar projektet och hoppas att fler får ta del av det.

– Åldringsvården ser ju ut så i dag att vi får finna oss i att bo hemma och då känns det tryggt att anhöriga kan få signaler om det händer något, säger han.

Fortsätt utforska

Fortsätt utforska