Innovationsprojektet FraViVo skulle undersöka hur sensorer kan användas för att skapa trygghet för äldre i Skellefteå kommun. Från början var tanken att använda sensorer hos personer med kognitiv svikt. Men ändrad tolkning av juridiken har gjort det omöjligt.
Ändå ser projektgruppen arbetet som lärorikt för framtiden.
– Vi ser att den här tekniken verkligen kan göra skillnad och skapa en bättre vardag för individen, säger Emmy Hedström Kuosmonen, projektledare på Skellefteå kommun.
FraViVo står för framtidens välfärdsteknik med Internet of Things inom vård- och omsorg. Internet of Things, eller sakernas internet, är ett samlingsnamn för de tekniker som gör att enheter med inbyggd elektronik och internetuppkoppling kan styras eller utbyta data över ett nätverk, ofta med hjälp av sensorer.
Sensorer går att likna vid en digital och helt objektiv variant av våra sinnen – syn, hörsel eller lukt. FraViVo-projektet ville undersöka hur sensorer kan användas hos äldre individer på särskilda boenden för att göra vardagen bättre.
– Vårt mål i projektet har varit att kartlägga livsmönster över tid och utifrån det identifiera avvikelser eller trender, säger Emmy.
Förhoppningen är att i framtiden kunna använda sådant underlag, alltså data som sensorerna samlar in, som ett komplement till subjektiv bedömning.
– Det kan till exempel vara en individ som har stor risk för att falla. Då vill vi se om vi kan förebygga det fallet med hjälp av AI. Om vi ser en avvikelse i hur individen rör sig i sitt rum eller lägenhet kan vi larma personal innan personen ramlat. Det gör att vi kan minimera benbrott och inläggningar på sjukhus, säger Emmy.
%20webb_emmy_isak.webp)
Isak Burman, Enhetschef vård och omsorg, Emmy Hedström Kuosmonen, Projektledare, support och lokaler
Under projektets gång har tolkningarna av både tekniken och juridiken förändrats. Bland annat har projektet ändrat sin tolkning av att den sensor som skulle användas i stället bör klassas som en klarbildskamera. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har i sin tur ändrat sin tolkning i hur den tekniken får användas.
– Vi får inte längre använda klarbildskameror hos personer som har kognitiv svikt. De får bara användas när personen kan lämna samtycke. Så det vi ville leverera från början kan vi inte leverera, säger Isak Burman.
Han arbetar som boendechef på vård- och omsorgsboendet Sunnanäng i Skellefteå. Sedan januari 2023 har han jobbat heltid med FraViVo. I projektet har man tittat på flera etiska frågor. Det handlar om individens integritet och hur tekniken får användas. Och där finns det flera viktiga frågor att ta ställning till.
– Man kan fråga sig: Hur etiskt är det att personer med kognitiv svikt inte får ta del av den här tekniken? Tekniken kan aldrig ersätta medarbetarna vi har, men den kan ge ett viktigt komplement. Man kan anse att det nästan är oetiskt att inte använda oss av tekniken, för att den ger oss en klarare bild av en persons vårdbehov, säger Isak.
Från start har projektgruppen också lagt stort fokus på de juridiska frågorna.
– Vi har tittat mycket på vilken data vi får samla in och hur vi ska förhålla oss till det. Vi ansvarar för den data som samlas in och hur den hanteras. Vi vet att det är många kommuner som står inför den här frågan, säger Emmy.
Isak tror att det kommer att komma ny lagstiftning, och att blir möjligt att jobba med kameror i framtiden.
– Det är min uppfattning, men det beror helt på vad regering och riksdag vill.
Han sammanfattar projektet som ”haltande, men väldigt lärorikt”.
– Vi har lärt oss mycket. Och det kommer komma följdprojekt. Vi får inte släppa den här bollen, för det finns jättemycket spännande att utforska på det här området, säger han.
FraViVo görs tillsammans med Umeå och Luleå universitet och är en fortsättning på ett tidigare projekt om Internet of Things inom vård och omsorg som Skellefteå kommun har drivit – hälsoprojektet IVO. Projektet pågår fram till december 2024.