Sedan 2021 har Skellefteå kommun haft badtemperaturtjänsten som snabbt blev en nyttjad tjänst för badsugna invånare. Internet of Things, IoT, eller Sakernas internet som det heter på svenska, bygger på att sensorer samlar in olika data, det kan vara fukt, ljudnivå, positionering eller som i det här fallet olika temperaturgivare i vattnet som är trådlöst uppkopplade. Tack vare Skellefteå Krafts trådlösa nät, ett så kallat LoRa-nät, kan datan samlas in och göras synlig för invånarna via en karttjänst.

Tjänsten marknadsfördes på kommunens hemsida och via sociala medier.

– Pilotprojektet vi hade med ett antal sensorer utplacerade blev väldigt lyckat. Vi kunde se på statistiken hur välbesökt tjänsten var, tyvärr hade vi lite strul med tekniken under 2022 men det ska vara åtgärdat och nu gör vi det till en permanent service. Inte minst på våra havsbad där det kan vara stora variationer i temperaturen beroende på vindarna så har det varit populärt att kunna läsa av hur varmt det är i vattnet, säger Victoria.

Sommaren 2023 utrustas dessa kommunala badstränder med sensorer: Mobackabadet, Danielsten, Sidtjärn, Bovikens havsbad, Byske havsbad, Kyrkholmen i Burträsk, Falkträsket, Sjöbottsand och Klössand.

Under vinterhalvåret testade Kultur- och fritidskontoret även att placera ut spårsändare, så kallade trackers, på pistmaskinerna som jobbar på Vitberget med gott resultat.

– På baksidan av Vitberget finns det ställen med sämre mobiltäckning, så skulle pistmaskinen stanna är det jättesvårt att veta vilket spår den står på. Här har vi kunnat följa den som en grön prick. Det har inte varit tänkt som en del av någon räddningsutrustning utan mer som ett test för att se vad vi kan göra, säger Victoria.

Det placerades även en sensor på en släpvagn som lånas ut mellan avdelningar för att veta var den är placerad, så att man kan minska ledtiden.

IoT-projektet har väckt andra idéer också – Tony Söderlund, enhetschef Kultur- och fritidskontoret, har initierat ett pilotprojekt där några intresserade fiskevårdsområden kommer att ingå, i första hand vildlaxälvarna Kågeälven och Byskeälven. Temperatursensorer skulle bli ett viktigt stöd i deras aktiva arbete med hur de förvaltar sina älvar.

– När chansen om pilotprojektet dök upp kändes det passande att testa, både kommunen och fiskevårdsområdena kan dra nytta av det. Deras främsta mål är att utveckla laxbestånden till hållbara fiskevatten över tid. Höga vattentemperaturer har dock ställt till det och medfört att fiskarna tar stryk när de drillas, säger Tony.

Det kommer vara upp till respektive fiskevårdsområde att besluta vilka åtgärder man vill ta när vattnet är för varmt. Byskeälven är till exempel uppdelad i fem olika zoner där man skulle kunna styra sportfisket till de ställen där vattnet är som kallast.

– Det finns ett intresse att livesända temperaturen och då skulle man även kunna visa medeltemperaturen bakåt i tiden för att styra fisket och göra det enklare för sportfiskarna att ta beslut om var de ska fiska, menar Tony.

Ett annat användningsområde han ser nytta med en IoT-sensor är utifrån en arbetsmiljösynpunkt. Ett konkret exempel är kustfisketillsyn då han är ensam i en båt på havet.

– Vi vill testa att placera en tracker i båten, då vet vi var den befinner sig om det skulle hända något. Vi jobbar också mycket ute i skog och mark där det inte passerar folk så en tracker i ryggsäcken skulle säkra upp arbetsmiljön ytterligare. Det känns väldigt positivt med alla möjligheter som dyker upp med tekniken, säger Tony.

Badtemperaturen visas ut via kommunens kartsystem