Sammanfattning av dialoger och deras genomslag i Skellefteå 2030

Detta dokument innehåller en sammanfattning av inkomna svar från de olika dialoger som genomförs inom ramen för revideringen av utvecklingsstrategi Skellefteå 2030. Nedan följer även korta reflektioner kring samstämmighet mellan svaren och strategin, samt i vilken mån kommentarer inom olika områden påverkat strategin.

Dialogsvaren är indelade i tre grupper: Invånardialog 2021, Invånardialog 2022 och Remissyttranden 2022. Dialogen 2021 utfördes som en digital enkät med fokus på vad Skellefteborna tyckte var mest prioriterat när Skellefteå växer. Drygt 1500 personer svarade. Dialogen 2022 var också till stor del digital. Den utformades i huvudsak med syfte att samla in kommentarer på ett förslag till reviderad strategi som presenterades på webb, i kommunens bibliotek samt i Skellefteå kommuns stadshus. Den innehöll även specifika dialoger riktade till olika grupper för att komplettera dialogen från 2021: studenter på SFI, elever på fritidshem och ungdomsfullmäktige samt Nordan - en grupp som träffas på fritiden för unga vuxna med funktionsvariationer. På webb, biblioteken, Nordan, fritidshem och SFI var antalet svarandet totalt 140 stycken. Antal svarande från ungdomsfullmäktige är 534. För redovisning av alla svar se bilaga 5, 6 och 7 till strategin Skellefteå 2030.

Under remissrundan riktad till privata, offentliga och civila aktörer inkom 33 svar; Rådet för förebyggande av funktionshinder (RÅFF), Trafikverket, Nationella minoriteter, Jörns samhälls- och evenemangsservice (JESS), Handlare och fastighetsägare i city, Coompanion Västerbotten, Arbetsförmedlingen, Skellefteå Airport, Röda Korset Skellefteå, grupp med fokus på säkerhet och trygghet med deltagare från Skellefteå kommun och Polisen i Skellefteå, Skellefteå Museum, Hela Sverige ska leva, Umeå Kommun, Go Business, Bodens Kommun, Luleå tekniska universitet, Nämnden för support och lokaler, Samhällsbyggnadsnämnden, Företagarna i Skellefteå, Barnrättsgruppen, FRIS, Socialnämnden, Kommunala pensionärsrådet, Umeå Universitet, Bygg- och miljönämnden, Gymnasienämndens arbetsutskott, Folkhälsorådet- Region Västerbotten, Burträskbygdens utveckling (BBU), Studieförbunden, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten samt För- och grundskolenämnden.

Samtliga svar har tematiseras i enlighet med de fyra strategiområdena i förslag till reviderad strategi Skellefteå 2030; Bo och leva, Utbildning och kompetens, Arbetsliv och tillväxt samt Resor, transporter och uppkoppling. Följt av dessa kommer ett sista tema för allmänna svar, alltså svar som inte ansetts kunnat tematiseras in i någon av de ovanstående målområdena.

Invånardialog 2022

De övergripande synpunkter som inkommit på området “Bo och leva” från enkäter och övriga dialoger rör områden som boendeformer, att hela kommunen ska växa samt bevarande av natur, grönområden, samt ny växtlighet. Vidare även gällande fritidsaktiviteter, kultur, rekreation och frågan om förtätning eller inte. Boende för unga och äldre, bevarande av byggnader samt “Skellefteåkänslan” uppkommer även. Fler skolor efterfrågas, mötesplatser för äldre och önskan om ökad attraktionskraft i hela kommunen. Segregation vill motverkas, tillgången till ekonomiskt överkomliga bostäder och även hur ny bebyggelse bör se ut. Andra frågor som berörs är parkeringsmöjligheter, blandad bebyggelse, jämlikhet och tillgång till bibliotek, fler affärer, restauranger och evenemang. Konkreta vägar att nå de mål som sätts vill ses, som exempelvis gällande eventuella brister på resurser och klimatanpassningsarbete. Gällande vård och omsorg finns en oro för äldreomsorgen, kvaliteten på vården och den ökande belastningen.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Det som nämns i denna dialog fanns med i strategin sedan tidigare men förtydligades och gavs större utrymme. Skrivningar kring vård, omsorg och stöd förtydligades bland annat. Dialogen stärkte den SWOT som gjordes inom samma fas och där liknande företeelser identifierades. Strategin belyser tydligare vikten av att skapa intressanta livsmiljöer där gröna områden, bebyggelse och vägar vävs samman. Bostäder för olika tider i livet på olika platser i kommunen belyses också i strategin.

Remiss 2022

Inom detta område finns det ett stort fokus på frågor rörande identitet, inkludering, delaktighet i samhället. För att uppnå detta blir de kulturella näringarna viktiga. Minoriteter ska också kunna få chansen att vara delaktiga och uttrycka sig på ett naturligt sätt. Universell utformning av samhället nämns som en viktig faktor för att kunna fånga upp minoriteter som har det svårt i ett tidigt skede. Gällande trygghetsfrågor så fanns det åsikter om att Skellefteå kan bli mer otryggt när kommunen växer. Det blir lättare att vara anonym i ett samhälle som växer och den tillfälliga arbetskraften som kommer för industrietableringar nämns som faktorer som kan minska tryggheten. Brottsbekämpning och beredskapsfrågor tas upp som områden som kan behöva stärkas upp under Skellefteås tillväxt för att verka för trygghet.

Tillgångar till bostäder både centralt och på landsbygden samt en god samhällsservice anses vara viktigt för tillväxten i Skellefteå och något som bör prioriteras.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Hela strategin har ett tydligare fokus på inkludering och delaktighet.

Den tydligaste förändringen utifrån remissvaren blev att utmaningarna med samhällsomvandling och en snabb befolkningstillväxt lyftes fram, exempelvis brottsförebyggande arbete och tillgänglighet till ett aktivt liv mellan husen.

Invånardialog 2021

Den stora och snabba tillväxten som ska ske i Skellefteå medför en viss oro för att skelleftebornas självbild och igenkänningsfaktor kan försvinna men över lag är medborgarna ändå positiva. Tillväxten kommer medföra byggstök men också ge möjligheter till ett bredare utbud i framtiden. Det finns en oro i byarna att tillväxten inte kommer genomföras i hela kommunen och framför allt på landsbygden. På landsbygden vill man därför betona vikten av att hela kommunen ska leva. Trygghet och tillit i samhället var prioriterade frågor och anses kunna bidra till delaktighet, trivsel och även en attraktion för inflyttning av nya medborgare. Många Skelleftebor är positiva till att välkomna resten av världen. En ökad mångfald anses som en styrka och bidrar med kompetens och utbyte av erfarenheter. Blandad bebyggelse anses kunna verka för att möten mellan individer sker på ett naturligt sätt. En god stadsplanering av god kvalitet ska minska segregation samt bidra till byggande i både stad och land för att kunna erbjuda olika livsstilar och förutsättningar. En annan målbild för en god stadsplanering blir att kunna erbjuda ett brett utbud för alla olika årstider i olika miljöer genom skogar, bergstoppar, parker och runt sjöar. Utformningen av friluftslivet ska ge genom användarna och ska finnas tillgängliga för att finna ro, vila och återhämtning. Omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer ska utformas med naturelement för hållbarhet som håller i längden. Något annat som prioriteras högt bland invånarna är en grundläggande samhällsservice både i stad och på landsbygd. Orosmoln som pekas ut bland medborgarna är en ökad kriminalitet kopplat till snabb tillväxt och skenande bostadspriser.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Trycker på Skellefteås gemensamma identitet för att minska “vi och de”-känslan. Stärkt skrivningar som handlar om vårt kulturarv och spännande gestaltning av utomhusmiljöer. Skrivningar om att utveckling ska ske i stad och land.

Begreppet civilsamhälle lades till i skrivningar och även universell utformning (en princip som handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början).

Sammanfattande kommentar

På en övergripande nivå så antyder de flesta dialog, enkät och remissvar att vi träffat av rätt områden. Många vill dock ge mer utrymme för sina frågor, utveckla beskrivningen och betona de många möjligheter och utmaningar som finns inom området. För att strategin inte ska bli alltför lång så leder dessa ofta långa kommentarer, med många bra synpunkter, dock enbart till ändring av enstaka ord eller ett tillägg på kanske en mening.

Det är även många grupper som skulle önska att de nämndes mer explicit. Att gång på gång nämna alla grupper explicit skulle dock ta alldeles för mycket plats. Vid enstaka tillfällen nämner vi enskilda grupper, men oftast refererar vi dock till oss alla – eller “vi”. Vad detta “vi” innebär har även förtydligats i strategins inledning.

Dialogerna har stärkt andemeningen i strategin som visar på delaktighet och inkludering. Den tydligaste förändringen utifrån remissvaren är att utmaningarna med samhällsomvandling och en snabb befolkningstillväxt lyfts fram, exempelvis brottsförebyggande arbete och tillgänglighet till ett aktivt liv mellan husen. Återkommande i strategin nämner vi värdet av trygghet och tillit, detta är även återkommande i många av kommentarerna på strategin.

Invånardialog 2022

De övergripande synpunkter som inkommit på området “Utbildning och kompetens” från enkäter och övriga dialoger handlar om olika former av vidareutbildning och universitet, förskolor, yrkesutbildningar, gymnasieplatser samt insatser för barn med svårigheter och de som inte kan svenska. Vidare tas även skolmat, hjälpmedel för att lära i skolan, renovering av skolor, wifi och utbudet av gymnasielinjer upp. Även vad som lärs ut i skolan, ungas mående, distansundervisning och byaskolor berörs. En oro uttrycks för stora barngrupper och utbildning mot bristyrken efterfrågas. Ur synpunkten vidareutbildning vill även mer platsförlagda utbildningar och utbildningar på halvfart ses. Annat som efterfrågas är klockor i skolan, datorer, skolböcker och tillgång till att lära sig fler språk. Ett behov av renovering ses även i vissa skolor, fler högstadieskolor och fler kompetenser inom skolan som skolsjuksköterskor och kuratorer. Ytterligare nämns även tillgång till att utveckla specialintressen, mellanmål, rörelse i skolan samt utveckling av de skolor som finns.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Tydlig samstämmighet att lärande sker hela livet och att det kan ske genom olika typer av utbildningsanordnare. Stor samstämmighet i att alla ska omfattas, dvs även i hög grad barn med svårigheter och barn som inte kan svenska. Att olika hjälpmedel ska användas för att kompensera för en hög grad av likvärdighet är centralt. Viktigt fokus i strategin är kvalitet i undervisningen, något som relaterar till barngruppers storlek, vidareutbildning, utbildningar på halvfart, utrustning på skolorna, att skolor ska renoveras och liknande.

Remiss 2022

Att minska utflyttningen av framför allt unga och kvinnor är något som många har belyst som viktigt i remissvaren. Viktiga faktorer för detta är bland annat att kunna erbjuda hög utbildning på plats samt kunna erbjuda bostäder till ett skäligt pris. Det livslånga lärandet och omskolning även senare i livet är viktigt och något som strategin betonar. Detta är något som anses väldigt positivt inom detta område. Positiv respons finns även på att strategin lyfter fram vikten av en välfungerande för- och grundskola där likvärdighet prioriteras. Det är bra att barns ställning i samhället betonas. Stärka relationerna mellan Campus i Skellefteå och universiteten i Umeå och Luleå blir en viktig faktor för att säkra framtida kompetenser som efterfrågas. Att skolor på landsbygden ska få finnas kvar nämns också bland remissvaren samt att en utveckling av digitaliseringen för dessa bör prioriteras.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

I hela strategin betonas hela familjen och vikten av jämställdhet, ett annat sätt att beskriva vikten av unga och kvinnor. Bostäder tas upp i ett annat strategiområde, men att utbildning är centralt visas att det är ett av de fyra strategiområdena. Likvärdighet, det livslånga lärandet och barnens ställning i samhället är som det beskrivs centrala utgångspunkter i hela strategin. Campus Skellefteå lyfts särskilt i strategin. Skolor på landsbygden har inte lyfts fram, istället är kvalitet i undervisningen (bland annat med stöd av digitala hjälpmedel) det centrala som ska ge alla oavsett geografi en god utbildning.

Invånardialog 2021

I medborgardialogen väckte skolfrågan stort engagemang. Fokus låg på skolmiljön, inlärning och en skolgång där barnen sätts i första hand. Elevers olika behov lyftes och vikten att tidigt kunna hjälpa de som har det svårt i skolan för fortsatt lärande. Oro väcktes kring växande barngrupper och situationen i de allt större skolorna. Inom högre utbildning ville även satsningar ses, bland annat för att fler unga ska stanna kvar. Utbildning för vuxna och möjligheten till ombildning vill breddas genom flera kanaler som kan erbjuda detta. Utbildning ses som en nyckel till anställning.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Strategin betonar kvalitet i utbildningen, till skillnad från kommentarer om tex barngruppers storlek, skolors storlek, skolmiljön och liknande. Tanken är att om kvalitet i utbildningen finns på plats spelar de andra saker ingen roll. Tydlig samstämmighet finns att lärande sker hela livet och att det är viktigt att utbildningsanordnare finns för omställning genom hela livet.

Sammanfattande kommentar

Andemeningen i de olika kommentarerna finns i hög grad i strategin. Det kan dock uttryckas på olika sätt. Genomgående i strategin beskrivs att kvaliteten i utbildningen är viktigast och att den ska nå alla barn och elever genom att kompensera för skillnader i förutsättningar. I kommentarerna påpekas istället sådant som barngruppers storlek, skolors storlek, förskolor och skolor på landsbygden. Men finns kvalitet i utbildningen bör inte de kommentarerna vara aktuella.

Invånardialog 2022

De övergripande synpunkter som inkommit på området “Arbetsliv och tillväxt” från enkäter och övriga dialoger rör företagsetableringar på landsbygden, tillgång till jobb och sommarjobb för alla samt ung företagsamhet. Fler typer av jobb efterfrågas samt fler tjänstemän även utanför tätorten Skellefteå. Unga efterfrågar specifikt att det ska finnas fler möjligheter till ett första jobb eller sommarjobb samt att dessa ska ha högre löner.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

God samstämmighet mellan strategin och enkätsvaren. Strategin pekar tydligt på vikten av en diversifierad näringslivsstruktur, förutsättningar för befintligt näringsliv att växa i hela kommunen och betydelsen av en inkluderande arbetsmarknad. En jämställd och inkluderande arbetsmarknad med god arbetsmiljö lyfts fram som särskilt viktigt för ett välfungerande näringsliv och en arbetsmarknad för alla.

Remiss 2022

Samarbeten på alla nivåer från internationellt till kommunalt och lokalt är något som efterfrågas inom området. Viktigt att bryta könsnormer inom arbetsmarknaden och få fler unga kvinnor att vilja stanna kvar i Skellefteå. Att utveckla och bibehålla mångfald samt upprätthålla dialogen med inblandade parter inom näringslivet betonas också som en viktig del. Det efterfrågas också en mer riktad strategi för hur det befintliga näringslivet ska kunna växa men också involveras mer i tillväxtfasen. Mer riktade strategier, visioner och genomförandeplaner efterfrågas för att man som läsare ska få en tydligare bild av hur näringslivet i Skellefteå ska växa.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Det finns en god samstämmighet mellan remissvaren och strategin. En diversifierad näringslivsstruktur, bredd av olika branscher och samarbeten både inåt och utåt är förutsättningar för ett växande Skellefteå. Bredd av branscher och företag är centralt utifrån ett jämställdhetsperspektiv, och för att attrahera och behålla både människor och företag.

Jämfört med den tidigare strategin betonas vikten av hållbarhet, cirkularitet och grön omställning snarare än att den peka ut särskilda branscher såsom tidigare. Näringslivet spelar en central roll för omställningen och strategin lyfter vikten av rätt förutsättningar för att näringslivet ska kunna ta tillvara på nya lösningar och erhålla stöd inte bara för innovation och nytänkande utan också för att ta dem till marknaden. Det finns goda förutsättningar för att ta denna del av strategin till en tydligare handlingsplan, där näringslivets aktörer tydligt kan bidra till dess genomförande.

Invånardialog 2021

Enligt medborgardialogen bör utbildning omformas i samband med vad arbetsmarknaden efterfrågar, då detta kan vara en nyckel till anställning. Genom kontakt med omvärlden kan nya samarbeten och idéer uppstå. Det anser kunna bidra till fler kompetenser och utbyten av olika slag som kan vara utvecklande för kommunen. Företag på landsbygden ses som en möjlighet, etableringar både i och utanför centralorten. Den övergripande inställningen till tillväxt var positiv, speciellt gällande nya arbetstillfällen. De existerande företagen vill bevaras samtidigt som nya ska kunna etableras. Näringslivet anses som en nyckelaktör för utveckling. I övrigt vill fler branscher och en bredare arbetsmarknad ses.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

God samstämmighet med strategin. Globala och nytänkande samarbeten lyfts fram som centrala, och strategin betonar just den internationella arenan mer tydligt än den tidigare, vad gäller såväl näringslivssamverkan som i utbildningsfrågor och för kompetensattraktion. Samtidigt som strategin vågar lyfta fram vikten av nya etableringar som stärker regionens hållbara profil och Skellefteås näringsliv som tillväxtmotor för grön utveckling, är det vårt befintliga näringsliv och bredden av företag det som skapar robusthet och dynamik och ett Skellefteå som växer både i tätort och på landsbygd.

Sammanfattande kommentar

Överlag väldigt god samstämmighet och där kommentarerna inte direkt lett till en förändring i strategin, men att vi tydligare betonat vissa delar för att tydliggöra dess betydelse. Vikten av diversifierat näringsliv, jämställdhet och att befintligt näringsliv är exempel på sådant.

Invånardialog 2022

De övergripande synpunkter som inkommit på området “Resor, transporter och uppkoppling” från enkäter och övriga dialoger behandlar önskan om fler tågförbindelser, omdragning av E4an från centrum, utökade gång- och cykelmöjligheter samt bättre reseplanerare i appen. Bussförbindelser var även en stor fråga, speciellt utanför de centrala delarna där avgångarna anses få och förbindelserna bristfälliga, men även förbindelser till centrum och högre turtäthet i lokaltrafiken vill ses. Det finns en oro för att trängsel i trafiken kommer öka, bilfria vägar vill ses, kollektivtrafikstråk och en längtan efter Norrbotniabanan. Fler busshållplatser efterfrågas för ökad tillgång och busskurer där det inte finns då vädret kan vara dåligt, även där skolbussar trafikerar. Ur aspekten skolbussar vill möjligheterna ökas. Gratis eller billigare kollektivtrafik vill ses för unga och studerande. Unga vill även se fler betalalternativ i lokaltrafiken. Annat som efterfrågas är fler övergångsställen, bättre belysning, upprustning av vägar och rondeller i stället för trafikljus. Hastighetsbegränsningar vill både höjas, sänkas eller ses till att de hålls ur olikas perspektiv. Information kring kollektivtrafiken, förseningar och så vidare vill finnas mer lättillgängligt även i busskurer då alla kanske inte har tillgång till dator, smartphone eller annat. Miljöaspekten tas även upp ur ett bilperspektiv och önskan om minskad miljöpåverkan. Vidare framkommer även synpunkter kring grussopning, plogning och parkeringsmöjligheter.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

På övergripande nivå är strategin utformad för att möta dessa kommentarer. Utveckling av buss, Norrbotinabanan, möjligheter för gång och cykel samt utformning av vägnätet för enkla och säkra bilresor med minskad miljöpåverkan är samtliga prioriterade i strategin och prioriterade områden för kommunens planering av mobilitet, resor och transporter. Samtidigt skiljer sig detaljeringsgraden åt mellan en del av kommentarerna och strategin, inte minst vad gäller kollektivtrafik med buss. I strategin görs försök att möta mera detaljerade önskningar om utformning av busshållplatser, app, turtäthet mm genom skrivningar om vikten av att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och underlätta för vardagspendling kopplat till boende, arbete och studier i hela kommunen.

Remiss 2022

Den stora frågan inom detta område är kollektivtrafiken och tågtrafiken. Att kunna utveckla dessa är viktigt. Norrbotniabanan blir en viktig del för tågtrafiken och kan bidra med godstransport och tillväxt på arbetsmarknaden med större möjlighet till pendling. Kollektivtrafiken blir viktig för att knyta samman hela kommunen oavsett var man bor och underlättar även för människor att kunna ta del av Skellefteås utbud oavsett ålder, socioekonomisk bakgrund eller fysisk förutsättning.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Utveckling av buss och Norrbotinabanan är prioriterade i strategin. Kommentarerna mötes med skrivningar om vikten av att ”kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och underlätta för vardagspendling kopplat till boende, arbete och studier i hela kommunen” samt att ”Effektiva järnvägstransporter är en nödvändighet för att möjliggöra en större region, vardagspendling och för säkerställa näringslivets behov av hållbara godstransporter”.

Invånardialog 2021

Busstrafiken ses som en nyckel till att hela kommunen ska kunna leva enligt medborgardialogen. Detta kan bidra till att hålla samman stad och land samt bidra till landsbygdens fortsatta utveckling. Fler avgångar vill ses i omlandet för att lättare kunna pendla till jobb och skola. Tågtrafiken var dock den högst prioriterade frågan inom transportområdet både för resor och gods. En stor punkt var Norrbotniabanan och de möjligheter detta kan tillföra med ökad närhet till andra orter. Tåg och kollektivtrafik ses som en möjlighet för mer miljövänligt resande. Vägnäten anses bristande och i behov av underhåll, speciellt på bilvägar. Även gång- och cykeltrafiken lyftes som god för hälsa och miljö. Flygtrafik ansågs viktigt för näringsliv och företagsetableringar.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

På övergripande nivå är strategin utformad för att möta dessa kommentarer. Utveckling av buss, Norrbotinabanan, möjligheter för gång och cykel, utformning av vägnätet för enkla och säkra bilresor med minskad miljöpåverkan samt att skellefteå ska vara ett nav för hållbar flygtrafik är samtliga prioriterade i strategin. Samtidigt skiljer sig detaljeringsgraden åt mellan en del av kommentarerna och strategin, inte minst vad gäller kollektivtrafik med buss. I strategin görs försök att möta mera detaljerade önskningar om utformning av busshållplatser, app, turtäthet mm genom skrivningar om vikten av att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och underlätta för vardagspendling kopplat till boende, arbete och studier i hela kommunen.

Sammanfattande kommentar

Strategin bedöms ligga i linje med andemeningen i de kommentarer som kommit in via invånardialoger och remissrunda. Många av kommentarerna har berört buss och varit av mera detaljerad karaktär än skrivningarna i strategin. Men de bedöms rymmas inom de områden som lyfts i utvecklingsstrategin. För att möta dessa har även texter om buss lagts tidigare i dokumentet för att få större genomslag.

Invånardialog 2022

De övergripande synpunkter som inkommit av mer allmän karaktär från enkäter och övriga dialoger handlar om avloppsrening, aktiviteter för äldre, utbud av service och aktiviteter, frisk natur, återvinning, demokrati, byars inkludering och inkludering av de som inte kan svenska. Vidare behandlas även ungas möjligheter till gym, upprustning av sporthallar, ungas mående, mindre utsläpp och trygghet. Även frågor som kommunalt vatten, bevarande av sjöar, fler skridskoisar och fler odlingsmöjligheter i stan. I byar och på landsbygden efterfrågas det även att kommunen tar mer ansvar för det som behöver ordnas där. Fler affärer och restauranger efterfrågas samt även mer gratis evenemang. På sommaren vill fler bryggor och badstegar i älven ses. Lättare tillgång till hjälp vid skador och en ökad gemenskap i samhället. Bättre återvinning för miljöns skull, stabil eltillförsel och fler poliser och brandmän vill has. Att marknadsföring sker lika väl även utanför internet, med ett språk anpassat för alla samt direkta dialoger med invånarna på plats efterfrågas. Intresse visades även för att skapa strategier för fler orter än bara Skellefteå och kommunen som helhet. Andra synpunkter som framkom var angående ett enhetligare asylarbete, mer information på engelska, en fritidsbank och äventyrsbad. Vidare behandlas även frågor som fler soptunnor, större bredd i aktiviteter, mer lokalproducerad mat, att riva förfallna hus och mer belysning.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Strategin bedöms möta andemening kring service, aktiviteter, inkludering och delaktighet, demokrati, utsläpp, samt frågor om landsbygdsutveckling. Samtidigt är många av frågorna mera detaljerade till sin natur än strategin, flertalet innehåller även konkreta förslag på insatser eller aktiviteter. Dessa finns inte uttryckligen med i strategin men berörda kommunala aktörer har fått information om dem. Frågor om fler brandmän och poliser behandlas inte i strategin.

Remiss 2022

Den övergripande bilden av remissvaren är att många ser positivt på strategin och att den kopplats samman med Agenda 2030 och målen om hållbar utveckling. Några övriga frågor som lyfts är kopplat till att lyfta fram rennäringen, vikten av att tydliggöra och betona säkerhetsfrågor, förnybar energi, ett utvecklat resonemang kring social hållbarhet samt indikatorer för uppföljning av strategin. Finns även en viss kritik av valet att använda SWOT-analysen i utvecklingsstrategin.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Som ett resultat av remissen förtydligas att Skellefteå utgör en del av Sápmi, och en plats som är stolt över sina minoriteter, samt en plats med ett rikt och varierat kulturarv. Även säkerhetsfrågor, förnybar energi och hållbara energisystem lyfts in. Efter resonemang kring hur stort utrymme som bör ges i strategin till beskrivande och reflekterande texter beslutades att inte lägga in resonemang kring social hållbarhet. Jobbet med att sätta indikatorer för uppföljning av strategin startar när den reviderade strategin antas.

Invånardialog 2021

På ett mer allmänt plan ses ett aktivt jämställdhetsarbete som en grundförutsättning för den fortsatta utvecklingen i medborgardialogen. Digitalisering anses också vara en faktor som kan utnyttjas för utvecklingen i samhället. Ett starkt ledarskap och större inflytande efterfrågas av invånarna. Föreningslivet och ett rikt kulturutbud samt nöjes- och fritidsaktiviteter är alla viktiga delar för att skapa gemenskap, trivsel och en framtida tillväxt inom kommunen. Kreativa och kulturella näringar kan locka människor från hela världen och sedan vara med för att forma ett gott samhälle som berikar dess invånare. Det finns en önskan från medborgarna att Skellefteå ska kunna vara en föregångskommun gällande låg klimatpåverkan och man hoppas att möjligheter för detta ska skapas genom tillväxten. Bevarande av naturtillgångarna blir viktiga gällande detta.

Samstämmighet mellan inkomna kommentarer och Skellefteå 2030

Andemeningen i kommentarerna bedöms till stor del mötas av strategin. Som ett resultat av dialogerna har utformning av och tillgänglighet till digital service och tjänster getts större utrymme. Strategin möter även klimatpåverkan, kultur-, nöjes- och fritidsutbud samt visar på kulturella och kreativa näringars viktiga roll i samhällsutvecklingen.

Strategin möter inte frågor kopplade till starkt kommunalt ledarskap men kan ses som ett led i att stärka invånares inflytande över den lokala utvecklingen.

Sammanfattande kommentar

Dialogerna har spelat en central roll i utformandet av strategin och på ett övergripande plan bedöms strategin spegla dessa. Men detaljeringsnivån skiljer sig många gånger åt och kommentarerna är ofta mera konkreta än strategins skrivningar.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
8 juni 2022

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.