Analys av samstämmighet mellan Skellefteå 2030 och Västerbottens regionala utvecklingsstrategi

Rådet för förebyggande av funktionshinder (RÅFF) anser att funktionsrättsfrågorna i stort saknas i strategin. Nästan var femte person som bor i Sverige har någon form av funktionsnedsättning som påverkar deras vardag. En del funktionsnedsättningar är synliga, men många syns inte alls. Det är också viktigt att komma ihåg att en människas funktionalitet varierar och förändras genom livets olika skeden och från dag till dag. Samhällets utformning och attityderna hos de som bor där skapar förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att delta i och bidra till samhällsgemenskapen och utvecklingen.

Mycket i utvecklingsstrategin handlar om näringslivets förutsättningar och utbildningsfrågor. Mer borde handla om de mjuka frågorna som en bra fungerande samhällsservice som vård, skola och omsorg. Ett annat perspektiv som RÅFF önskar lyfta in är principen om universell utformning.

Principen om universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderar vi fler och slipper göra anpassningar i efterhand.

Många lösningar är utformade efter den norm som råder i samhället. Dessa lösningar fungerar bra för en begränsad grupp, samtidigt som de utgör hinder för andra. Inom universell utformning är utgångspunkten istället att människor är olika med olika behov och förutsättningar. Genom att utgå från mångfalden i samhället kan vi skapa lösningar som fungerar för fler.

En process som utgår ifrån universell utformning leder i slutändan till mer tillgängliga lösningar. Framförallt leder det till att generella lösningar fungerar för fler och behovet av individuella lösningar riktade till personer med funktionsnedsättning minskar.

Att arbeta för fler tillgängliga generella lösningar ger tydliga samhällsvinster. Genom att göra rätt från början minskar behovet av individuella lösningar och dyra åtgärder för anpassningar i efterhand minskar.

Med universell utformning skapar vi ett samhälle där fler kan inkluderas och vara delaktiga.

Hej

Svar på begäran om yttrande gällande TRV 2022/12266, Remiss gällande reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030, Skellefteå kommun, Västerbottens län.

Trafikverket ser positivt på att det lyfts fram hur de utpekade inriktningarna ska uppnås i några punkter efter varje område vilka vi tänker oss är prioriterade områden för aktivitet. I avsnittet om genomförande och uppföljning beskrivs att man ska ta fram indikatorer som ska mäta om man utvecklas i enlighet med strategin. Val av indikatorer behöver göras med omsorg, så att de fyller sin funktion.

Det blir viktigt att kommunicera strategin så att den kan tas hänsyn till och fylla en vägledande funktion för olika verksamheter och i kommande planarbeten.

Trafikverket saknar en text om hur dokumentet relaterar till andra dokument (ÖP, RUS mm.)

Samråd för nationella minoriteter- judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Generellt om strategin, kommentarer:

Samrådet för nationella minoriteter ser gärna att det i strategin tydligt framgår att nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och dessa grupper har en långvarig närvaro i Skellefteå. Samerna är också Europas enda urbefolkning och Skellefteå är en del av Sápmi och här har samer alltid funnits.

Skellefteå ska sträva efter att ligga i framkant avseende att ha goda relationer mellan de nationella minoriteterna och majoritetssamhället och inkludera dessa grupper i utvecklingen av Skellefteå. Detta är också en viktig del i att behålla känslan av trygghet i Skellefteå, både när det gäller personlig säkerhet och social trygghet. När det gäller trygghet kan nationella minoriteter vara särskilt utsatta i form av antisemitism och antiziganism, vardagsrasism, diskriminering och hatbrott.

Nationella minoriteterna är med sitt språk, kultur- och näringsliv en viktig del i Skellefteås historia och framtid. Dessa grupper bidrar till att bygga ett starkt mångkulturellt och inkluderande Skellefteå.

Utveckling av såväl individer, samhällen som näringsliv ska särskilt uppmärksamma de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter och stödja deras kultur, språk och näringar.

Sida 6:

Visionen kan beskrivas så här: En hållbar plats Skellefteå är en hållbar plats som tar ansvar för framtida generationer. Här finns en drivkraft och vilja att ständigt utvecklas och vi gör det med respekt för vår miljö, våra människor och våra tillgångar. Skellefteå växer med nya kompetenser, företag och industrier som säkrar framtidens jobb och välfärd. Vårt samhälle är inkluderande och tar tillvara alla individers olikheter. Tillsammans skapar vi en attraktiv plats.

Helhetsperspektiv på hållbar utveckling Strategin guidar oss i arbetet att skapa en utveckling som är hållbar utifrån både sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Inget perspektiv är överordnat – vilket gör att vägningen av perspektiv mot varandra kan innebära målkonflikter.

Kommentar: Här bör samernas intressen lyftas, och förutsättningar för samebyar att fortsätta bedriva rennäring i en växande Skellefteå. Samiska intressen ska vägas in i utvecklingsarbetet.

Sida 9:

Samhällsutveckling genom krafttag för inkludering. En bred delaktighet i samhällsutvecklingen och hög tillit bidrar till att människor kan, vågar och vill ta plats. Samhället är inkluderande, jämlikt och tolerant och vågar investera i förebyggande insatser som ger resultat på längre sikt. Här formar trygga människor i alla åldrar sina liv utifrån egna förutsättningar och behov.

Detta ska uppnås genom:

• Dialoger som ökar förståelsen. Tillit växer när människor känner sig hörda och delaktiga. Vi ska skapa förutsättningar för dialoger där vi lyssnar på varandra, hittar kompromisser och skapar samförstånd.

• Samhälle som stärker barnens ställning. Barnens ställning i samhället stärks genom gemensam hänsyn till deras behov, men även genom att de själva görs mer delaktiga och får sina röster hörda.

Kommentar: Det finns särskilt utsatta barngrupper som har svårt att få sina rättigheter tillgodosedda, till exempel barn som tillhör nationella minoriteter. Det finns också ett särskilt ansvar att ge barn tillhörande nationella minoriteter och urfolk möjlighet till delaktighet och inflytande.

Sida 14:

Likvärdig utbildning för varje barn

Likvärdigheten är det mest avgörande för utbildning ur ett barnrättsligt perspektiv. Den är också en stark drivkraft för social och ekonomisk hållbarhet i hela samhället. Utbildningen ska nå alla, oavsett kultur eller bakgrund. I ett växande Skellefteå hanteras utmaningen med nya verktyg och nya kompetenser. Det skapar möjligheter för var och en att bidra med sin nyfikenhet och kreativitet.

Kommentar: Barns flerspråkighet (oavsett språk) och olika kulturella bakgrund är en stor styrka för Skellefteå. Den ska tas tillvara på och det är viktigt att barn får stöd i att utveckla flerspråkigheten och ges möjlighet att bevara och utveckla sin kulturella identitet genom hela utbildningskedjan. Här har barn tillhörande de nationella minoriteterna också en lagstadgad särställning i samhället (både när det gäller språk och utvecklandet av en kulturell identitet).

Sida 14 och 15: Kommentar: Invånarnas flerspråkighet, kompetens i nationella minoritetsspråk och kulturell kompetens är resurser som stärker utvecklingen av Skellefteå och bidrar till nytänkande. Utbildningskedjan ska stärka flerspråkigheten som i längden också kommer att bidra till Skellefteås attraktionskraft, stärker konkurrenskraften och bidrar till ökade möjligheter till gränsöverskridande samarbeten. För social hållbarhet är det viktigt att nationella minoriteter ges möjligheter att upprätthålla och utveckla sin kultur och språk i Skellefteå.

Jörn JESS 2022-03-04

Kommentarer på Skellefteå 2030

• Kultur
• Att kunna bibehålla seniorboenden, kunna bo runt om i hela kommunen
• Järnväg – önskar ökad användning av järnvägsstationen i Jörn, rikta resande hit. Och lyft i strategin/SWOT att vi har järnväg till Jörn.

Arrangör: Visit Skellefteå

Datum: 2022-03-09

Kommentarer på förslag till strategi – vad är viktigast för Skellefteås utveckling närmaste åren?

• Skyltning – idag är det svårt för besökare och nyinflyttade från Sverige och andra länder att hitta med hjälp av skyltar, både formella vägskyltar (som E4 skyltar som endast visar riktning Haparanda eller Sundsvall, inte syd eller nord, eller skylt i backen ned mot stan från brandstationen – P Solbacken. Tolkas som parkering för Solbackens handelsområde!)
• Identitet – att vi Skellefteåbor ska kunna känna igen vår plats och fortfarande vara ”Skelleftebor” – vårda identitet
• Att bibehålla och utveckla mångfald i näringslivet – både ta hand om befintliga och stötta nya företag.
• Gör det enklare att åka buss! Bättre app för bussåkare där du kan skriva in start och slutdestination och sen få förslag på bussar och tider, även på engelska. Och gör det enklare att pendla med buss från landsbygden.
• Bostäder centralt! Inte minst så att unga kan flytta hemifrån
• Bra att nya lokaler för service byggs i stan, men säkerställ att de äldre också utvecklas och förbättras och kan hålla samma standard. T.ex. kopplat till tillgänglighet. Väldigt komplicerat och tidskrävande att lösa i vissa lokaler idag. (verkar omöjligt i vissa?)

Remissvar Utvecklingsstrategin Skellefteå 2030

Coompanion Västerbotten

I allt väsentligt tycker vi att utvecklingsstrategin är bra och fångar de flesta områden som är centrala för utveckling. När man nämnder hållbarhet så förknippar många det med miljömässig sådan. Vi vill hävda att den miljömässiga och ekonomiska hållbarheten är tätt förknippat, för att inte säga beroende, av den sociala hållbarheten. Coompanion har sina främsta styrkor inom social hållbarhet, platsutveckling och samhällsentreprenörskap och vi väljer därför att kommentera på dessa områden.

Inom strategiområdet ”Bo och leva” nämner ni människors möjlighet till dialog och inflytande. Det är bra. Ni skriver också i förhållningssättet att medskapande, samarbete och förändringsförmåga är nödvändigt. Sverige har genom åren ofta beskrivits som ”föreningssverige” där föreningar och den idéburna sektorn varit förutsättningarna för såväl tillväxt som byggande av socialt kapital och tillit. Vi anser att den idéburna sektorns roll för den sociala hållbarheten och möjlighet till medborgardialog inte tillräckligt lyfts fram i Utvecklingsstrategin.

Vi tror att den idéburna sektorn med befintliga och nya sammanslutningar är beredd att ta ett större ansvar för den lokala utvecklingen i närområdet. Härigenom kan legitimiteten för fattade beslut öka, informationskanaler för medborgare möjliggöras och ibland också genomförandeansvaret tilldelas för vissa beslut. Att gå från föreningens egenintresse till ett lokalt anpassat allmänintresse på låt säga på Anderstorp eller Morö Backe vore ett intressant sätt att utmana den idéburna sektorn. Detta för att bland annat minska hotet om sociala slitningar och utanförskap och i stället främja delaktighet och demokrati. Att ge förutsättningar för ett ökat situtationsanpassat brukarinflytande med ”föreningar av föreningar” vore verkligen en möjlighet att visa vägen för andra orter som växer men vill möta den växande orten med stöd av den idéburna sektorns uppbyggnad och infrastruktur. Det här är i sig inget nytt då skolor, daghem och exempelvis bibliotekens framväxt bygger på liknande sociala innovation.

I den undersökning som ni tidigare gjorde framkommer bland annat att bilden av Skellefteå som enbart en industristad behöver kompletteras. Coompanion har ett uppdrag från Tillväxtverket att bland annat verka för ett entreprenörskap som kombinerar affärsnytta med samhällsnytta. Vi skulle därför vilja att det hållbara småskaliga (samhälls)entreprenörskapet lyfts fram som ett komplement till de stora industrisatsningarna som nu görs. Sträva efter att de mindre entreprenörerna inom den sociala ekonomin lyfts fram som nya vägar till innovativa välfärdslösningar. Det ”goda” samhällsentreprenörskapet växer runt om i Europa och vi hoppas att det också kan växa i Skellefteå.

Sammanfattning remissvar avseende Utvecklingsstrategi Skellefteå 2030.

Coompanion Västerbotten anser att:

den idéburna sektorns roll för den sociala hållbarheten och möjlighet till medborgardialog inte tillräckligt lyfts fram i Utvecklingsstrategin.

det småskaliga entreprenörskapet och den sociala ekonomin framhålls som en väg till innovativa välfärdslösningar.

Hej!

Vi har läst igenom den lokala utvecklingsstrategin och medföljande analyser. Upplevs välskriven och genomarbetad. Arbetsförmedlingen har inga invändningar i övrigt.

Rubriken är

Effektiva och hållbara godstransporter

Men sedan står det

Offensivt nav för hållbar flygtrafik

Skellefteå ska vara en innovativ ledare och agera som testbädd för framtidens flygtrafik.

Förslag

Rubrik

Effektiva och hållbara godstransporter

Skellefteå flygplats hanterar idag väldigt lite gods och är ej certifierad som fraktflygplats (än)

Offensivt nav för hållbar flygtrafik

Skellefteå ska vara en innovativ ledare inom hållbar flygtrafik och agera som testbädd för framtidens flygtrafik.

Remissvar, Skellefteå 2030, Strategi för hållbar utveckling

Röda Korset i Skellefteå har tagit del av förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030 och vill lämna nedanstående synpunkter.

Sammanfattningsvis läser vi en människonära strategi med ambitionen att ha ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling. Bland det vi särskilt vill lyfta fram som positivt finns:

- Mycket bra att strategin lyfter ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling (sida 6): Strategin guidar oss i arbetet att skapa en utveckling som är hållbar utifrån både sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Inget perspektiv är överordnat – vilket gör att vägningen av perspektiv mot varandra kan innebära målkonflikter.

- Positivt att strategin berör vikten av såväl bebyggelse som placering av skolor och förskolor för att bryta segregation (sidorna 11 och 14).

- Vi uppskattar att föreningslivets roll i utvecklingen lyfts (sida 12).

- En bra förflyttning har gjorts avseende utbildning och kompetens där vi särskilt tycker det är bra att likvärdig utbildning för alla barn lyfts (sida 14).

- Det är bra att analysen leder fram till att det finns en god samstämmighet med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, även om vi tycker att en uttrycklig referens till hållbarhetsmålen hade varit på sin plats i strategin.

Som remissinstans har vi förståelse för att en utvecklingsstrategi behöver hålla en övergripande nivå som ett underlag för mer detaljerade handlingsplaner för praktiskt arbete. Vi vill dock i vårt svar lyfta ett antal perspektiv eller områden som vi anser borde utforskas något djupare än i liggande förslag. Bland det vi särskilt vill lyfta fram som utvecklingsområden för strategin finns:

- Vi saknar en insiktsfull analys kring socialt kapital, tillit och trygghet i en växande stad och tror inte det går att utesluta en diskussion om polarisering och utanförskap i en strategi som skrivs i nutid. Att ”skapa förutsättningar för dialoger där vi lyssnar på varandra, hittar kompromisser och skapar samförstånd” (sida 9) är viktigt men det behövs en skarpare skrivning som lägger grunden för långsiktigt arbete för att motverka segregation och destruktivt utanförskap.

- Vi saknar en skrivning om behovet av samverkan mellan olika aktörer så som offentlig sektor och föreningsliv för att komma åt komplexa problem, exempelvis segregation. Vår bedömning är att en tydlig skrivning kring sektorsöverskridande arbetssätt är ett viktigt ställningstagande och kan bli en katalysator för strukturerad samverkan

- I strategin omnämns inte samhällets resiliens, krishantering och krisberedskap. Effekten av klimatförändringar omnämns, men vi skulle önska en tydligare koppling till hur utvecklingsstrategin avser bemöta de potentiella humanitära effekterna av klimatförändringar, t ex extremväder och klimatflyktingar (med förbehåll för att det bedöms som en mer långsiktig utmaning som inte faller inom spannet till 2030).

- Vi önskar en tydligare hållning kring området social hållbarhet. Här saknar vi bl a en analys av hur ökad psykisk ohälsa och en åldrande befolkning påverkar och påverkas av utvecklingsstrategin. Vi läser in frågan i någon mån avseende kompetensförsörjning men ser ett behov av tydliggörande. Om sådana perspektiv inte tas med finns det risk för att strategin, och därmed Skellefteås utveckling, misslyckas med att få stöd hos och gynna alla grupper.

- Kollektivtrafikens del i strategiarbetet behöver utvecklas, inte minst med koppling till frågor som berör segregation, socioekonomi och stad kontra landsbygd.

- Vi hoppas avslutningsvis att konstaterandet ”Detta innebär att resultatet av denna medborgardialog har en viss underrepresentation av bland annat unga, nyinflyttade och utrikesfödda vilket kan vara bra att ha i åtanke.” inte stannar vid ett konstaterande, utan leder till fördjupade försök att nå representation från dessa grupper. Detta då det rör sig om grupper som vi uppfattar att nämns som centrala för Skellefteås utveckling men vars livsvillkor i viss mån förbises i utvecklingsstrategin (se tidigare punkt om segregation och utanförskap). Vår tolkning är att det inte bara är en utmaning i strategiarbetet utan visar på en generell svårighet att nå vissa grupper (t ex språksvaga utrikesfödda men också svenskfödda socioekonomiskt utsatta grupper), vilket i sig visar på behovet av ett långsiktigt arbete med inkludering och likvärdig samhällsinformation och -service.

Remissyttrande

Skellefteå 2030 - Strategi för en hållbar samhällsomvandling.

Strategin är utgående från kommunens vision att Skellefteå ska vara ”En hållbar plats för en bättre vardag”, samt det politiskt antagna befolkningsmålet på 90 000 invånare 2030. Utvecklingen har redan påbörjats och förväntas göra stora avtryck på staden, älvslandskapet, omlandet, serviceorterna, men även på invånarna. För invånarna är det främst två stora utmaningar att hantera vid en så här snabb samhällsomvandling.

1. Hur ska alla nyinflyttade Skelleftebor förstå vilken plats de har kommit till? Hur ska man hitta en förankring i tillvaron och en möjlighet att i alla fall börja identifiera sig med platsen.
2. Hur ska alla gamla Skelleftebor känna att detta fortfarande är deras hemstad, trots samhällsomvandling, byggprojekt, bostadsområden och alla nyinflyttade.

Här spelar kulturen och kulturarvet en avgörande roll, som inte har lyfts fram tillräckligt i dokumentet. Betydelsen av kultur nämns, men inte i tillräcklig grad betydelsen av att få utöva kultur. Plats, rum, möjligheter för ungdoms- och gräsrotskultur är avgörande pusselbitar för att det nya Skellefteå ska växa ihop och homogeniseras.

Kulturmiljöns roll i en hållbar samhällsomvandling nämns inte i strategin. Museets arbete med kulturmiljö handlar om platser med minnen och historia. Det handlar om byggnader och miljöer som betyder saker och som kan berätta. I en tid när mycket måste byggas ska mark exploateras och även äldre byggnader rivas. Då är det viktigare än någonsin tidigare att seriösa antikvariska bedömningar görs. Bedömningar av vad som kan rivas och vad som måste sparas, för att bygga upp den kunskap om vår plats på jorden som behövs. Viktigt är också att hela kommunorganisationen är medvetna om detta behov så de professionella urvalen respekteras.

Något som inte heller nämns är kulturarvet. Här har Skellefteå museum en nyckelroll. Med utställningar och programverksamhet kan kunskaper om Norra Västerbottens historiska bakgrund, ge kunskap och förståelse till alla mer och mindre nyinflyttade Skelleftebor. En förståelse som med tiden kan bidra till både identitet och hemkänsla. Den nya basutställningen som öppnar våren 2022 blir en viktig källa för många nya och gamla Skelleftebor att förstå var man befinner sig.

Norra Västerbotten har en lång historia av rörelsemönster mellan platser och folkgrupper. Från förhistorisk tid fram till industrialismen förändrade spelplanen, var samexistens snarare än konkurrens verklighet. Av arkeologiska och historiska källor kan konstateras att t ex samiska, finska och svenska befolkningsgrupper under långa tider har interagerat och exempelvis bedrivit handel. Detta har påverkat den plats vi befinner oss på idag. Den platsen kommer att förändras även i framtiden och med den våra kulturarv.

En hållbar samhällsomvandling måste vara rotad i Norra Västerbottens mylla av kulturarv och kulturmiljö och inkludera både nya och gamla Skelleftebor. En vision för den hållbara omvandlingsstrategin, skulle lämpligtvis kunna vara att: år 2030 får vi höra den nya gruppen Wannabes (med den nya generationens ungdomar), med entusiasm framföra - This is my hometown.

Spontana reflektioner:

Strategin tar ett omtag och blickar framåt.

Viktigt sen med vilka aktiviteter som görs under respektive område för att ta nästa steg.

Spontant positivt.

Vad är de största utmaningarna och styrkorna kopplat till säkerhet och styrkor mot 2030?

Skellefteå ändrar skepnad. Stark social kontroll, att ex snabbt kunna identifiera människor har tidigare varit en styrka. Nu kommer vi kanske inte ha denna kontroll vilket blir en utmaning. Skapar otrygghet.

Styrka med korta pendlingsavstånd. Mindre orter kan växa med rätt förutsättningar.

Anonymitet i form av personer som kommer i korta perioder och jobbar, risk för att brottslighet ökar i och med anonymitet.

Stort fokus måste ligga på inkludering, vad behöver vi skapa för de som inte vill bli inkluderade?

Viktigt med föreningslivet, det har varit svagt.

Nätverk kommer korsas, även de som är på glid. Måste få in ungdomar i bra sammanhang, ex föreningar. Hjälpa inflyttare att bygga bra sociala nätverk.

Finns känslan av att man inte rotat sig här utan ens hemort är någon annanstans så engagerar man sig inte. Vi måste få de som flyttar hit att känna engagemang. Lyfta tryggheten, närheten mm.

Många förfrågningar av nyetableringar av restauranger, krogar mm. Viktigt vara noggrann att kontrollera vilka dessa aktörer är, är de seriösa, vilka är det?

Ökad servicenivå: våldsutsatta

Gemensamma lokaler för att söka hjälp, förenkla för våldsutsatta att söka hjälp. Kan öka chanserna att ses som en attraktiv bostadsort.

Bygga upp en enhet för mänskliga rättigheter för att visa att vi värnar dessa ökar chanserna att ses som en attraktiv bostadsort.

Utmaning för trygghet: undersökning visar att tendensen för flickor är att känslan av otrygghet ökar.

När ett samhälle ökar sin anonymitet blir den upplevda tryggheten ofta lägre.

Vad har vi för underlag för att vi är tryggare än andra städer i liknande storlek?

Måste vi notera att det finns vissa grupper som känner sig mindre trygga? Ska vi bemöta det? Har vi underskattat känslan av otrygghet?

Jämn könsfördelning viktigt för att få en mer likartad trygghetskänsla. Måste attrahera fler kvinnor, få fler unga kvinnor att stanna kvar. Mansdominerade yrken, hur gör vi dem attraktiva för kvinnor?

Det okända läskigt. Viktigt att komma nära.

Enkelhet i att hitta vart man ska, är också en del i den upplevda tryggheten.

Ev större tonvikt på snabb inkludering. Minska anonymiteten, behålla en hög social kontroll.

Strategiområdena täcker in det mesta.

En stor utmaning som kommunen står inför är att soc står inför stora besparingar. Olyckligt att spara in på de förebyggande insatserna. Utmaning att påvisa för politikerna att det inte ska tummas på det förebyggande arbetet utan det behövs större budget.

Få fram vikten av allas engagemang.

Konkretisera vad som kommer hända, lägga fram tänkbara och troliga scenarios.

Styrka: Dialog och samarbete.

Utmaning: Hur kan vi föra dialogen ännu mer mot näringslivet? För att få nya (och gamla) aktörer att ta ansvar för mänskliga rättigheter.

Bostäder till unga och familjer, bebyggelse där unga känner sig trygga (gäller inte bara boende utan resecentrum och ungdomshus eller liknande)

Våga investera i förebyggande insatser, och alla har ett ansvar.

HBTQAI uttrycker otrygghet, viktigt få med dem.

Trygghet i skolan viktigt, vanligt med mobbing i unga åldrar.

Förebyggande förebyggande förebyggande, spetsa till det ännu mer!

Agera direkt, inte avvakta. Det kräver mycket mer jobb att ta igen när det gått för långt, agera tidigt.

Gasa i uppförsbacke.

Viktigt att paketera strategin med något som engagerar, visa på tillsammanskapet.

Anteckningar från möte med Hela Sverige ska leva om förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi 17/3 2022

Synpunkter på förslag till reviderad strategi

• Bra att strategin lyfter bostadsfrågan och levande landsbygd. Viktigt med underifrånperspektivet som strategin bygger på, en styrka för strategin.

Hela Sveriges viktigaste frågor:

• Bostadsfrågan viktig för landsbygden. Enligt statistik är det ingen bostadsbrist på landsbygden. Här måste det räknas annorlunda. Uppvaktar kommunerna kring detta. Lånevillkoren måste bli bättre för att bygga nytt på landsbygden. De äldre behöver någonstans att flytta för att kunna sälja sina hus. Man vill gärna bo kvar i bygden, inte flytta till serviceort.
• Tryggheten är viktig och ska värnas om även om vi blir fler.
• Små skolor, byaskolor, viktiga. Digital utveckling på dessa.

Svar på remiss av förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030

Beslut

Planeringsutskottet beslutar

att avge yttrande enligt tjänsteskrivelsen.

Ärendebeskrivning

Umeå kommun har fått förslaget till reviderad lokal utvecklingsstrategi 2030 för yttrande från Skellefteå kommun.

Yttrande

Precis som konstateras i inledningen av strategin står Skellefteå inför stora utmaningar – men här finns också oanade möjligheter. Umeå kommun anser att förslaget till strategi är inspirerande och att det har potential att utgöra en bra språngbräda för de utmaningar man nu står inför. Vi ser med tillförsikt på Skellefteås utveckling i linje med den föreslagna strategin, och vill understryka att Skellefteås utveckling också påverkar Umeås utveckling i en positiv riktning. Några övergripande synpunkter ges nedan:

Förslaget till utvecklingsstrategi upplevs som ett mycket bra och tydligt dokument som Skellefteå bör ha stor nytta av och samlas kring i den fortsatta utvecklingen. Visionen och de förhållningssätt som lyfts fram (medskapande, förändringsförmåga och samarbete) fungerar som en bra bas och ger förståelse för den riktning man vill ta. Vi vill särskilt betona samarbete som en framgångsfaktor - i ett nationellt och europeiskt perspektiv så är det de städer och regioner som samarbetar som lyckas bäst med att locka till sig människor, innovationer, investeringar och företag. Umeå kommun vill gärna samarbeta och stötta Skellefteå så mycket som möjligt i den pågående och kommande utvecklingen. Umeå har idag gemensam arbetsmarknadsregion med Örnsköldsvik och ett nära samarbete kring olika utvecklingsfrågor. Vi hoppas att samarbetet med Skellefteå går i samma riktning.

Vi vill också särskilt lyfta fram delen som handlar om att utveckla bilden av regionen. ”Genom en nyanserad och progressiv bild av norra Sverige ökar vår globala attraktionskraft och skapar möjligheter för regionalt näringsliv att utvecklas och växa”. För Umeå kommun är det angeläget att vi jobbar tillsammans i detta. Här är olika regionala samarbeten, inte minst N6-initiativet, men också andra arenor och nätverk viktiga forum för informations- och erfarenhetsutbyte och gemensam kraftsamling i frågor som rör hela norra Sverige.

Arbetsliv och tillväxt I en växande stad som Skellefteå behöver vikten av diversifieringen av näringslivet belysas, där alla ska vara välkomna och där gräns- och branschöverskridande samarbeten är av stor vikt. Det behövs innovationskraft och en bredd i näringslivet för ett levande samhälle som attraherar alla och därmed gör det möjligt att tillgodose kompetensförsörjningsbehovet även utanför de stora växande industrierna. 4/5 arbetstillfällen finns i de mindre företagen och för att Skellefteå ska vara en attraktiv plats för alla människor att vilja leva och bo på, så behöver Kreativa och kulturella näringar få ta plats och utvecklas på gynnsamma villkor

Utbildning Skellefteå kommun har en utmaning med att unga och kvinnor väljer att flytta i stor utsträckning, vilket skulle kunna ses i korrelation med det smala utbudet av utbildningar på högre nivå som finns att tillgå, framför allt som lockar kvinnor. I strävan mot att ta fram utbildningar som spetsas efter behov, behöver också en större bredd av utbildningar och branscher tas i beaktning för att passa fler och minska utflyttningen av unga och kvinnor. På så vis ökar också försörjningsmöjligheterna för inflyttade. Universitetsutbildningar behöver finnas som tilltalar och möjliggör för alla människor som kommer till och vill bo i Skellefteå, vilket på sikt kommer göra Skellefteå mer jämställt. Kvinnor utgör en stor del av kulturella och kreativa näringar och dess höga värde för Skellefteå som expanderande stad har nämnts ovan.

Skellefteå 2030 - Strategi för hållbar samhällsomvandling

Beskrivning av ärendet

Lokal utvecklingsstrategi för Skellefteå kommun är ute på remiss till 25 mars. Skellefteå 2030 syftar till att ena aktörer och invånare inom Skellefteå kommuns gränser kring de stora dragen i hur platsen behöver utvecklas fram till 2030. Avsikten med förslaget är att Skellefteå ska närma sig visionen om en hållbar plats för en bättre vardag, och befolkningsmålet på 90 000 invånare.

Bodens kommunes synpunkter

I och med de samhällsomställningarna som pågår i våra kommuner är samarbete av stor vikt. Vi är tillsammans med övriga kommuner i expansion fönstret till den gröna omställning som nu sker i Norrbottens län och Västerbottens län. Tillsammans kan vi öka intresset och attraktiviteten för våra båda län för att locka fler aktörer och investerare. Vi har en unik möjlighet att attrahera kompetens och talanger till länen. Bodens kommun anser att den lokala utvecklingsstrategin är väl genomarbetad och ser framemot fortsatt samarbete och samtal hur vi gemensamt kan hjälpas åt med de utmaningar vi står inför.

Luleå tekniska universitet lämnar härmed följande synpunkter på Lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030:

En bra förskola och grundskola ligger till grund för all kommande utbildning, inkludering i samhället och livslångt lärande. Skellefteå har identifierat relativt låg utbildningsnivå och kompetensförsörjning som svagheter och satsningar på hela skolsystemet behöver göras för att bemöta detta. Vidare nämns oförmåga att bryta könsnormer på arbetsmarknaden som ett hot. Universitetet arbetar med jämställdhetsintegrering i vår verksamhet samt med en stor strategisk satsning på jämställdhet i samverkan med omgivande samhälle, näringsliv, kommuner och organisationer. I denna fråga ser universitetet gärna en dialog med Skellefteå kommun kring hur vi med gemensamma krafter kan möta denna utmaning.

För att främja inflyttning och minska utflyttning är utbudet av studentbostäder såväl som små och billiga bostäder av stor vikt. Vidare vill universitetet lyfta att vår forskning i Skellefteå inom träteknik, distribuerade datorsystem, elkraftteknik och satsningen på Arctic Center of Energy, ACE, kraftigt bidrar till Skellefteås utveckling, attraktionskraft och möjliggör en global hållbar framtid.

Nämnden för support och lokalers beslut Översända nämnden för Support och lokalers svar till Projektgruppen för revidering av Skellefteå 2030 Sammanfattning Nämnden för Support och lokaler har bjudits in att lämna synpunkter på förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030. Skellefteå 2030 syftar till att aktörer och invånare inom Skellefteå kommuns gränser behöver utvecklas fram till 2030. Avsikten med revideringsförslaget är att Skellefteå ska närma sig visionen om en hållbar plats för en bättre vardag, och befolkningsmålet på 90?000 invånare.

Trots att både vision, befolkningsmål och nuläge har uppdaterats i förslaget till reviderad strategi så visar arbetet att stora delar av utvecklingsstrategin från 2015 fortfarande är relevant. Skellefteå är på många sätt inne på den väg som där pekades ut. Men vissa förändringar föreslås.

I jämförelse med den utvecklingsstrategi som antogs 2015 lyfter förslaget bland annat fram olika aspekter av hållbarhet tydligare. De fyra strategiområdena kvarstår i stort men utvecklas. Inte minst genom att delvis se bortom samhällsstrukturer och lägga större fokus på en hållbar vardag för dagens och morgondagens Skelleftebor.

Nämnden för Support och lokaler har inget att erinra mot förslaget.

Godkänner tjänsteskrivelsens yttrande om förslag till reviderade lokala utvecklingsstrategi Skellefteå 2030.

Ytterligare synpunkter till tjänsteskrivelsens yttrande:

a) mobilitet läggs till rubriken Resor, transporter och uppkoppling

b) planera infrastruktur för 15 minuters staden läggs till under rubriken Bostäder för varje läge i livet

c) koldioxidbudget tas fram läggs under rubriken Livsmiljöer som berikar

d) parker och annan växtlighet är en viktig faktor för bevarande av gröna stråk läggs till under Livsmiljöer berikar

e) jämställd utemiljö och jämställd infrastruktur läggs till under rubriken Resor, transporter och uppkoppling.

Sammanfattning

Samhällsbyggnadsnämnden har ombetts lämna synpunkter på förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030.

Revideringen av strategin ger en bra bild av de utmaningar som kommunen, likväl regionen står inför och presenterar relevanta områden och inriktningar. För den fortsatta detaljplaneringen och översiktsplaneringen kommer strategin att fungera som ett avstamp i teori till avtryck i vår fysiska miljö.

Det är positivt att hållbarhetsfrågorna genomsyrar strategin i högre utsträckning än sin föregångare. Det anses även positivt att behovet av en omställning till fossilfria resor och transporter betonas och att godstransporterna lyfts tydligare.

I remissyttrandet ställs dock frågan om diskrepansen mellan strategins höga miljöambitioner och beskrivningar av begreppet trygghet är för stort sett till medborgardialogens resultat, och om detta behöver hanteras i strategin.

Remissyttrandet föreslår också att strategin förstärks genom att även belysa den befintliga infrastrukturens roll samt skapa korskopplingar mellan områden för att skapa en tydlig gemensam riktning där så är möjligt.

Vidare föreslår remissyttrandet att utveckla avsnitt om säkerhetsfrågor kopplat till digitaliseringen samt att utvecklingsstrategin med fördel skulle kunna utvecklas språkligt för att inte blir för ”generell” med samtliga viktiga värdeord.

Beskrivning av ärendet

Samhällsbyggnadsnämnden har ombetts lämna synpunkter på förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030. Förvaltningen har samarbetat i remissarbetet och lämnar ett gemensamt yttrande från båda nämnderna.

Om Strategin

Skellefteå 2030 syftar till att ena aktörer och invånare inom Skellefteå kommuns gränser kring de stora dragen i hur platsen behöver utvecklas fram till 2030. Avsikten med revideringsförslaget är att Skellefteå ska närma sig visionen om en hållbar plats för en bättre vardag, och befolkningsmålet på 90 000 invånare. 2015 antogs den första versionen av strategin. Den var bland annat ett resultat av en av Sveriges mest omfattande invånardialoger. Ambitionen är att även revideringen ska baseras på en bred dialog om önskad utveckling runt om i samhället. Bifogat förslag har utarbetats av tjänstepersoner på Skellefteå kommun och baseras på en digital invånardialog sommaren 2021 med drygt 1500 deltagare, samtal inom kommunala förvaltningar och bolag, utvärdering av utvecklingsstrategin från 2015, scenarioanalys av Skellefteås framtida utvecklingspotential, Skellefteås nya vision och det uppdaterade befolkningsmålet. Revideringen styrs av representanter från samtliga politiska partier i kommunstyrelsen i Skellefteå. Parallellt med denna remissrunda bjuds även allmänheten in till dialog om förslaget.

Allmänna kommentarer samt kring språk och form.

Revideringen av strategin ger en bra bild av de utmaningar som kommunen, likväl regionen står inför. Strategin riktar sig till hela Skellefteå och alla som vill vara en del i samhällsomvandlingen. För den fortsatta detaljplaneringen och översiktsplaneringen kommer strategin att fungera som ett avstamp i teori till avtryck i vår fysiska miljö. Som ett underlag för planeringen är strategin väl utförd och en positiv utveckling från föregångaren är att hållbarhets- och miljöfrågor lyfts fram mer. I Skellefteå ska det vara självklart att planera för resurshushållning, förnybar energi och hållbart byggande med hänsyn till natur och kulturmiljöer för dagens generation och de som kommer. Strategin tydliggör också att transportsystemet ska ses som en helhet där olika trafikslag ska samspela och stärka varandra. Det är även positivt att behovet av en omställning till fossilfria resor och transporter betonas.

Med dess fortsatta generella karaktär målar strategin upp en vision med förhållningssätt och strategiområden. Alla strategiområden spänner mer eller mindre över den fysiska planeringen. Den generella karaktären av förhållningssätt och strategiområden ger tolkningsutrymme för praktiska lösningar vilket gör strategin hållbar över tid samtidigt som den lägger stort ansvar på strategins bärare vid implementering och tolkning. För den fysiska planeringen kan tolkningsutrymmet vara en fördel. Ingen plats är den andra lik och det måste finnas utrymme för olika lösningar utifrån varje plats unika förutsättningar. Samtidigt ger strategiområdena en tydlig riktning för prioriteringar för fortsatt planering. Det är positivt.

I strategin finns en sammanfattning av en SWOT-analys, ett begrepp som med fördel skulle kunna förklaras lite mer i text. Hela analysen lyfts inte fram i strategidokumentet. Det skulle kunna tolkas som att de delar som lyfts fram i sammanfattningen är viktigare än de som finns i bilagan. Förtydliganden kring detta skulle också kunna göras.

Ytterligare en Hot som på något sätt borde belysas i analysen är tidsfaktorn då allt ska ske. Man kan tänka att det kommer att göras flera fel som kan påverka negativt i flera nivåer men kanske kan några av dom undanröjas om man lyfter det som ett Hot som det sen kan kopplas åtgärder till. Att allt ska ske väldigt fort och att det innebär utmaningar är inte på något sätt en nyhet.

Trygghet lyfts på flera ställen vilket är positivt men kanske kan begreppet beskrivs utifrån både den upplevda och faktiska tryggheten/säkerheten. Den upplevda tryggheten påverkas tex inte om man inte får veta att det sker olyckor i verksamheter med farliga ämnen men den faktiska säkerheten då kan ifrågasättas eller omvänt att man hör om social oro på platser i Sverige vilket leder till motsvarande otrygghet i Skellefteå trots att den faktiska tryggheten kanske är betydligt bättre. Här behöver utvecklingsstrategin en tydligare förankring utifrån medborgardialogen om insatsområden och definitioner för att nå framgång. Där medborgardialogen exempelvis tar upp oro i nationell debatt och brott som inte specifikt adresseras i utvecklingsstrategin.

Strategins förhållningsätt beskrivs i tre rubriker. Medskapande, Förändringsförmåga och samarbete. Inriktningarna ”Medskapande” och ”Samarbete” kan uppfattas förvillande lika och föreslås justeras så att förhållningssättet blir tydligare att relatera till. De beskrivande texterna till förhållningsättet anses bra avvägda och väl formulerade. Kanske kan rubriken ”medskapande” justeras/förstärkas till att det handlar om tillit, demokrati och förtroende i rubriken.

Strategins har på sina ställen, för att inte missa ett viktigt område, väl långa meningar. De påståenden och önskade lägen som framförs, blir en aning akademiska. Det blir mycket av viktiga värdeord som ”tillsammans, medskapande, samarbete, tillit, dialog, grönt, delaktighet, samförstånd, hela kommunen, biologisk mångfald, bevaras, främjas, nyttjas hållbart, osv.”. Vilket inte är ett problem i sig. Detta är viktigt. Utmaningen blir kommunikationen – att inte från sida 1 till sida 24, möta varianter och synonymer på samma sak. Det skulle kunna vara en bra idé att se över den slutlig texten utifrån bland annat ovanstående. Hur får man utvecklingsstrategin att tala till människorna i Skellefteå? Är den möjlig att koncentrera?

Kommentarer på avsnitt ”Bo och leva”

Förvaltningen saknar någon skrivning om den viktiga utvecklingen som behöver ske i redan befintlig samhällsinfrastruktur, från gator & parker, via energisektor, till vatten & avfall. Från akut avhjälpande arbetssätt till framsynt och förebyggande underhåll. Som en grund för ett väl fungerande samhälle. Som en grund för den övriga utvecklingsstrategin 2030. Utveckling kan och måste även ske i redan befintlig infrastruktur. På samma sätt i redan befintliga bostadsområden, park & naturområden osv. Föreslår att skrivningarna utvecklas, för att på ett bra sätt får med den befintliga samhällsinfrastrukturen, befintliga bostadsområden, osv, och att det inte bara är det nya som står för utvecklingen.

Strategin har höga mål gällande miljö, hållbarhet och klimat. Kanske högre än sina invånare? Kan strategin på något sätt utvecklas för att öka kunskap och handlingskraft i dessa frågor kopplat till delaktighet, medskapande och samarbete? Behövs inriktningarna omfatta en högre grad av kompetensutveckling och beteendepåverkan?

På några ställen under ”En plats att trivas på” skulle resonemanget och prioriteringarna kunna korsbefruktas med andra områden i strategin, som prioriterats, för att få tydligare riktning. Man vill undvika att olika områden blir olika discipliners ansvar och i stället skapa förutsättningar för att flera perspektiv arbetar i samma riktning.

• Exempelvis på sidan 9 beskrivs inriktningen ”Dialoger som ökar förståelsen” och vidare beskrivs ”Samhälle som stärker barnens ställning”. Inom ramen för detta kan även demokratiaspekten och ett tidigt involverande av våra barn och unga föreslås vara en viktigt del. Att tidigt utveckla förhållningsätten som önskas i vårt samhälle. Detta skulle kunna ha korskoppling till strategiområdet för Utbildning och kompetens.
• Likaså på sidan 10 beskrivs ”Mer liv mellan husen” och ”Det offentliga rummet är till för alla. Här skapas och utvecklas mötesplatser som kännetecknas av trygga och tillgängliga livsmiljöer”. Detta är också mycket besläktat till kultur- och föreningsliv som finns resonerat om i annat strategiområde.
• På sidan 11 om ”Bostadsplanering som motverkar segregation” och sidan 12 om föreningslivet, kan dessa synkroniseras bättre med varandra för att skapa delaktighet i samhället? Även området för kompetens för omställning och nytänkande (sidan 15).

Kommentarer på avsnitt ”Utbildning och kompetens: Kunskap och kreativitet för hela livet ” Se kommentar under Bo och leva

Kommentarer på avsnitt Arbetsliv och tillväxt

På sidan 19 beskrivs inriktningen ”Utveckling av kunskapsledare inom hållbarhet” och ” Aktiviteter som ökar kunskaper om kring och utveckling av hållbara, digitala, cirkulära och effektiva affärs- och arbetsmodeller i både näringsliv och offentlighet” Kanske inte bara och utan också mellan näringsliv och offentlighet?

Kommentarer på avsnitt Resor, transporter och uppkoppling

Det är bra och välkommet att utvecklingsstrategin har tydligare fokus än sin föregångare, på hantering av godstransporter och hållbara sådana. I frågan om utvecklingen av resor och transporter finns viss samstämmighet mellan utvecklingsstrategin och medborgardialogen. Arbete med beteendeförändringarna som denna omställning kräver är inte försumbara och bör belysas tydligare i utvecklingsstrategin. Vidare bör också utvecklingen av den fossiloberoende infrastrukturen tydliggöras i strategin. Omställningen kommer att kräva investeringar i elladdning, vätgas och andra fossilfria energislags infrastruktur som behöver synliggöras i utvecklingsstrategin.

På sidan 23 under rubriken ”Digital infrastruktur som förenklar vardagen”: Detta avsnitt bör på något sätt också belysa delaktigheten hanteras när samhället blir mer och mer blir digitalt, samt hur säkerhetsfrågor kopplat till ett mer uppkopplat samhälle ska hanteras. Behövs ytterligare ett inriktningsområde som tydligt hanterar ”baksidorna” med ökad digitalisering, dvs att människor riskerar att hamna utanför viktiga samhällsfunktioner och att människor och verksamheters sårbarhet kopplat till digitaliseringen ökar om det inte genomförs ansvarsfullt?

Kommentarer på avsnitt Genomförande och uppföljning

Utvecklingsstrategin stora fokus på tillväxt, som till viss del inte överensstämmer med den Regionala utvecklingsstrategin, bör hanteras för att förhållningsättet om samarbete och gränsöverskridande arbete ska fungera och att utvecklingsarbetet ska kunna få den hävstångseffekt som behövs.

Det finns i dagsläget inga framtagna indikatorer för uppföljning. Dessa ska konkretiseras under 2022. I strategin från 2015 var mål, mått och uppföljningsmetoderna något otydliga. Kommunen lever i en unik tid av utveckling där det planeras och byggs som aldrig förr. Därför är det viktigt med relevanta indikatorer som kan ge vägledning för att säkerställa att det skapas en god bebyggd miljö för nuvarande och kommande generationer. Ett förslag är att nämnderna själva utifrån tolkningsutrymmet får ge förslag på indikatorer samt göra uppföljning till kommunfullmäktige i lämplig tidsintervall.

För en effektiv förvaltning och en tydlighet, i kommunorganisationens del av förverkligandet av utvecklingsstrategins intentioner, är det väsentligt att det finns tydliga kopplingar mellan utvecklingsstrategins indikatorer och mål och den kommunala styrmodellen.

Bakgrund

Företagarna i Skellefteå är Skellefteås enda organisation för små och medelstora företag i staden, ca 215 företagare är idag medlemmar. Företagarna Skellefteå ingår i rikstäckande organisationen Företagarna som är Sveriges största organisation för små och medelstora företag med över 60 000 medlemsföretag.

Företagarna i Skellefteå har sedan ett antal år ett nära samarbete med Skellefteå kommun (Skellefteå), dess näringslivskontor, politiska gruppledare och kommunledning. Med detta som bakgrund har Företagarna tillfrågats att ge synpunkter på den strategiplan som Skellefteå förväntas anta mot 2030.

Företagarna i Skellefteå har inför detta haft ett antal möten för att ta tillvara medlemmarnas tankar och synpunkter. Utifrån detta har styrelsen för Företagarna Skellefteå utsett en arbetsgrupp att djupare penetrera den skrivning som finns.

Nuläge

I stort så kan vi instämma med de tankar som finns i skrivelsen, den känns visionär, samtidigt som den med omtanke behandlar de utmaningar som vi alla i staden vet finns. Vi har av de fyra strategiområden som berörts djupare valt att fokusera på de som vår spetskompetens finns inom nämligen Utbildning och kompetens och Arbetsliv och tillväxt.

När det gäller utbildning och kompentens kan vi hålla med om mycket i skrivelsen, och tycker att det skulle vara önskvärt att man formulerar sig ex. ” Skellefteå skall genom att på ett klokt sätt ta tillvara befintligt näringslivs kompetentes inom områden som t.ex. lärlingspraktiker och klustersamarbeten, för att säkerställa befintligt näringslivs kompetensförsörjning.”

Men när det kommer till arbetsliv och tillväxt, där saknar vi tydliga visioner, strategier och genomförandeplaner för hur man skall få Skellefteås befintliga näringsliv att växa. För att nämna ett exempel skriver man under punkten ”En inkluderande arbetsmarknad” att tillvägagångssättet för att nå målsättningarna är att ”man tar tillvara på den kompetens som finns och stödjer människor att utvecklas och nå sin fulla potential”, men det framgår ingenting konkret i strategin kring hur detta ska ske i praktiken. Detta är återkommande i samtliga punkter kring hur strategin för arbetsliv och tillväxt ska uppnås.

I skrivelsen lämnas det befintliga näringslivet på perrongen till förmån för nyetableringar. Denna uppfattning finns också i den medborgardialog som finns som underlag till strategidokumentet. Med den ranking som kommunen fått i undersökningar genom åren i minnet så vore det klädsamt med en involvering av det lokala näringslivet, ett samspel om man så vill mellan olika offentliga aktörer inom utbildning och kompetensförsörjning, som tillsammans hittar kontaktvägar där företagare lättare kommer fram att lösa sina behov.

Vidare på ämnet så saknar vi även hur man tänker sig att befintligt näringsliv skall ta del av framtida tillväxt i form av upphandlingar, klustersamverkan, mm. Här finns det idag intressanta initiativ från kommunen där man innan upphandling hämtar in åsikter på ett framtida underlag innan det blir en skarp upphandling. Vi ser gärna mer av sådana initiaitiv. Det kan bl a hjälpa till att bättre se direkta fördelar i att vara företagare i Skellefteå, i den föreslagna visionen/strategin.

Framtid

Vi bör vara helt transparanta och verkligen lyssna på företagarna i Skellefteå. Sedan mer än 10 år så har Skellefteå varit i bottenskiktet av Sveriges kommuner vid den årliga rankingen som görs av svensk Näringsliv. De frågeställningar som där finns berör många av de kärnfrågor som måste förändras i den strategi som nu formas till 2030. Det går inte att blunda för mätningarna, det är så här företagarna tycker och upplever det. Vi önskar därför att det i strategin formas en mycket tydlig vision och strategi som arbetar för att förändra detta. Löser vi det som kommer Skellefteå att få flera stora företag genom organisk tillväxt. För en sak är helt säker ”Alla stora företag har varit små”.

Vi förutsätter att vi alla är överens om att företagandet i vår region är viktigt för välfärden, bygdens utveckling och fortlevnad. Och vi känner att frågor som exempelvis nystart och succession är överordnade nyetableringar, även om det naturligtvis välkomnas det med. Vi gläds över ert initiativ att kontakta oss i ärendet och välkomnar en fortsatt och fördjupad dialog.

Strategin samstämmer i mycket gällande ”Barnrättsgruppens ”syfte, vilket är att barn ska ha goda, trygga uppväxtvillkor. Trygghet betonas i strategin vilket är bra, men det kommer att bli en utmaning att bibehålla tryggheten i ett växande Skellefteå. Med ökad inflyttning så är det rimligt att anta anonymiteten kan öka vilket kan påverka tilliten mellan människor och samhället.

Ett sätt att tydliggöra ”Barnrättsgruppens” uppdrag i strategin är att skriva in barnrättsperspektivet (vilket omfamnar barnets goda, trygga uppväxtvillkor, och sätter dialog, samverkan, och identifikation av utsatta barn i fokus), för de som har svårare att få sina rättigheter tillgodosedda, tex nationella minoriteter. (judar, romer, samer, sverigefinnar, tornedalingar) Vi ska alltid ha ett kritiskt förhållningssätt över vad som är det enskilda barnets bästa.

Strategin samstämmer i mycket gällande FRIS uppdrag, vilket är att barn/unga ska ha goda, trygga uppväxtvillkor. Trygghet betonas i strategin vilket är bra, men det kommer att bli en utmaning att bibehålla tryggheten i ett växande Skellefteå. Med ökad inflyttning så är det rimligt att anta anonymiteten kan öka vilket kan påverka tilliten mellan människor och samhället.

Trygghet

Strategin borde tydliggöra definitionen av trygghet, för begreppet trygghet kan ha olika definitioner, tex:

• I fysisk planering och samhällsutveckling
• Minska brott
• Förebygga drogmissbruk
• Förebygga våld
• Motverka mobbing
• M.fl.

Ett sätt att tydliggöra FRIS uppdrag i strategin är att skriva in barnrättsperspektivet vilket omfamnar barn/ungas goda, trygga uppväxtvillkor, och sätter dialog, samverkan, och identifikation av utsatta barn/unga i fokus, de som har svårare att få sina rättigheter tillgodosedda. Vi ska alltid ha ett kritiskt förhållningssätt över vad som är det enskilda barnets bästa.

Socialnämnden tycker att det är bra att den reviderade strategin tydligare lyfter mjukare värden och social hållbarhet. Den nya Utvecklingsstrategin är, jämfört med den tidigare, mer relevant för socialnämndens verksamhet och ansvarsområden. Socialnämnden vill poängtera att utvecklingsstrategis målsättningar gäller för alla – oavsett ålder, kön, etnicitet, inkomst, civilstånd eller huruvida personen har exempelvis funktionsnedsättningar. Socialkontorets ståndpunkt har under framtagandet av strategin varit att socialnämndens särskilda målgrupper inte behöver, och inte heller bör, lyftas separat – utan att samma målsättningar gäller för dem som för alla andra. Även om målen är desamma så behövs det dock ofta särskilda åtgärder för att målen ska uppfyllas för dessa grupper – och det är viktigt att detta uppmärksammas vid implementering av målsättningarna och/eller planering och framtagande av aktivitetsplaner eller liknande.

Några kommentarer avseende det nuvarande innehållet:

1. Bo och leva. Sida 12. Skulle vara önskvärt med en tydlig riktning att evenemang och föreningsliv ska vara tillgängliga och skapa mötesplatser för människor i olika åldrar, med olika erfarenheter och förutsättningar. Vi vet idag att personer med funktionsnedsättning i mindre grad är föreningsaktiva.
2. Utbildning och kompetens. Sida 16. Här saknas helt socialkontorets stora framtidsfråga- att attrahera och behålla kompetens inte bara handlar om kvalificerad arbetskraft. Ett stort hot idag är den kompetensbrist som finns på medarbetare med gymnasial utbildning inom både socialkontorets verksamheter och andra verksamheter som är avgörande för ett fungerande samhälle. I utvecklingsstrategin bör man även lyfta vikten av att attrahera människor att vilka flytta till Skellefteå och vara en viktig samhällsbyggare.
3. Arbetsliv och tillväxt. Saknar tydlighet i strategin kring kommunens interna förväntan på utveckling av tjänster och utbud med användaren i fokus. Ex. Offentlig verksamhet är en föregångare kring att bjuda in invånare med funktionsnedsättningar att medskapa till nya tjänster. Det sätter Skellefteå på kartan som en stad som tar tillvara invånare med olika förutsättningar och möjliggör för dem att bidra med sina resurser och vara delaktiga i samhället för en hållbar och inkluderande stad.

Pensionärsföreningarnas representanter i KPR, har tagit del av utkastet ”Utvecklingsstrategi för dialog 2022” samt analyser om samstämmighet mellan strategiförslaget och den digitala medarbetardialogen, regional utvecklingsstrategi och Agenda 2030.

Sommaren 2021 genomfördes Medborgardialogen digitalt, och den visade sig ha en underrepresentation av unga, nyinflyttade och utrikesfödda. Gäller detta även äldre?

Utvecklingsstrategins vision - en hållbar plats för bättre vardag – ger en framtidsbild av ett förhållningssätt som bygger på medskapande, samhörighet och förändringsförmåga.

Av de fyra strategiområdena är två av dem - bo och leva samt resor, transporter och uppkoppling - mest angelägna för den årsrika populationen. Skellefteå står inför stora utmaningar, inte bara för barn, unga och vuxna i arbetslivet utan även för de som har arbetslivet bakom sig. År 2030 beräknas åldersgruppen 60 år och äldre vara fler än 3 miljoner i Sverige, och i Skellefteå ökar gruppen 80 år och äldre mest. (”Efter 60, En beskrivning av äldre i Sverige” Statistiska Centralbyrån, SCB). Alla medborgare erbjuds att ”leva ett gott liv hela livet” i tillit och trygghet, detta innebär att hänsyn måste tas till alla åldersgruppers olikheter och behov i samhällsutvecklingen. Det är angeläget att äldre ges möjlighet att delta via dialoger där olika utmaningar och behov diskuteras, gärna på den planerade mötesplatsen Nordanå Seniortorg. Även i byarna behövs medborgardialoger, för att belysa de specifika behov som ytterområdena har, t ex. väl fungerande samhällsservice och transporter. Skellefteå kommun är geografiskt vidsträckt, och alla vill inte bo och leva i stadskärnan vilket måste ingå i utvecklingsstrategin.

Utvecklingsstrategins SWOT-analys belyser att en av svagheterna är en åldrande och minskande befolkning. I Socialnämndens Boendeplan, 2021 – 2030, framgår att antalet kommuninvånare i åldern 65 – 79 år kommer att öka med ca 14%, mest ökar åldersgruppen 80 år och äldre med ca 30% fram till år 2030. I strategin för hållbar samhällsutveckling måste engagemang och ansvar för alla generationer ingå. Det är nödvändigt att alla medborgare upplever Skellefteå som en säker och trygg plats att bo och leva på. Grundläggande samhällsservice och tillgänglighetsanpassade bostäder behöver prioriteras. En annan svaghet som omnämns är att det är färre kvinnor än män i Skellefteå, 2021 var det 48,9% kvinnor och 51,1% män. (Kommuner i siffror, SCB.)

I Agenda 2030 är ett av målen ”god hälsa och välbefinnande”. Med tillgång till trivsamma bostäder och livsmiljöer skapas både trivsel och trygghet, andra faktorer som främjar folkhälsan är natur och aktivitetsmöjligheter liksom förenings- och kulturliv.

Skellefteå har aktiva föreningar för äldre men ingen lämplig lokal för gemenskap och meningsfulla aktiviteter, framför allt i centrala stan. Syftet med ett varierat utbud av aktiviteter är att träffa nya vänner, umgås, att bidra till god existentiell och psykisk hälsa, och delta i praktiska eller teoretiska studiecirklar. En mötesplats för äldre är nödvändig när Skellefteå förändras, främst för att undvika isolering, ofrivillig ensamhet och utanförskap vilket i sin tur kan leda till ohälsa och ökat behov av vård och omsorg. (källa Ensamhetskommissionen.se)

I ett Skellefteå för alla är en aktivitetslokal för äldre en självklarhet!

När det gäller resor och transporter visar forskning att det finns stora hälsovinster och är hälsofrämjande om man kan hjälpa äldre att vara aktiva, röra sig fritt i samhället och umgås med andra. Med fria resor för äldre ökar möjligheterna att kunna förflytta sig dit man vill vilket innebär både frihet och makt samt bidrar till välmående. I 21 av Skånes 33 kommuner åker seniorer gratis på bussar och tåg. Skellefteå kommun är ytmässigt nästan lika stor som Skåne län och har sannolikt svårare att finansiera fria resor.

Men när det gäller resor och transporter i Skellefteå kommun behövs förbättringar inom både lokal och regional busstrafik, färdtjänst och tågresor, både vad gäller kostnader och tillgänglighet. Ett gott initiativ för att öka möjligheterna för äldres resande är att erbjuda lägre priser dagtid.

Tillgång till digital teknik är viktigt för alla åldersgrupper och efterfrågan på detta kommer att öka bland äldre eftersom de har/skaffar sig datorvana och kunskap hur tekniken kan bidra till ökad kontakt med andra, handla på nätet, skaffa viktig information mm.

Under Coronapandemin blev det tydligt hur viktigt det är att via digital teknik kunna bibehålla kontakten med nära och kära, vilket är angeläget även utan pandemi.

Inom Vård och omsorg, på Trygghetsboende eller särskilt boende, SÄBO, används redan ny teknik av personalen, det är angeläget att även de äldre får möjlighet att använda sig av teknik i syfte att minska ensamhet och utanförskap.

Nedanstående är ett förslag från pensionärsorganisationerna i KPR,

Utveckla medborgardialogerna i varje ort/samhälle inom Skellefteå kommun. Genom regelbundna träffar för samtal och diskussion om aktuella frågor som är specifika för den orten/samhället skapas delaktighet och möjlighet att påverka de behov av förbättring/förändring som är aktuella. Alla närvarande ges möjlighet att i dessa dialoger framföra synpunkter om vad som är angeläget i närområdet. Sådana möten bidrar till ökat förtroende både bland invånare och beslutsfattare.

Kort sammanfattning

Umeå universitet ser positivt på att bli tillfrågad om synpunkter på den lokala utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 – Strategi för hållbar samhällsomvandling. Strategin tar ett brett grepp för att hantera den samhällsomvandling som kommunen genomgår och har ambitionen att knyta an till målen i agenda 2030 vilket ses som positivt.

Övergripande synpunkter

Umeå universitet ser positivt på den process av samverkan mellan olika aktörer och nivåer i samhället som föregått framtagandet av ett förslag till den reviderade strategin. Universitetet ser vidare positivt på att strategin knyter an till de globala målen i agenda 2030 samtidigt som den behandlar de lokala och till viss del även regionala förhållanden som kommunen är en del av.

Breda och djupa kunskaper och kompetenser är centrala faktorer för att nå en hållbar samhällsomställning. När det gäller utbildnings- och kompetensfrågor fokuseras dessa huvudsakligen till strategiområdet ”Utbildning och kompetens”. Frågorna skulle kunna genomsyra fler områden, som medel för att nå målen om exempelvis integrering, nya mötesplatser, grön omställning och för att hantera demografiska mönster, en åldrande befolkning och stor utflyttning av kvinnor.

När utbildning och kompetensutveckling behandlas i strategin handlar det huvudsakligen om de nya gröna industrierna, ny teknik och i viss mån digitalisering. Det nämns sällan i relation till befolkningsökningen, vilket i sig också torde kräva ökad utbildning – exempelvis för utbyggnad av skolor, vård och omsorg men också annan företagsamhet, kultur och service.

I strävan efter att nå framtida kompetens, både vad gäller bredd och spets, är livsmiljöer och vad de kan erbjuda potentiella nya invånare, något som kan komma att påverka människors val av plats att bosätta sig på. Livsmiljöer behandlas i strategin men skulle kunna kopplas tydligare till de delar som handlar om att attrahera invånare med önskad kompetens.

När det gäller högre utbildning ses Campus Skellefteå som ett framtida nav för kompetensutveckling och utbildning: för ”banbrytande innovation, tillämpad forskning och hållbart lärande”. Tanken är att ”attrahera och etablera högre utbildning inom framtida tillväxtbranscher”. Här spelar den relativa närheten till Umeå universitet en viktig roll i arbetet med att så snabbt som möjlig tillgodose kommunens kompetensbehov och så småningom kommer Norrbottniabanan vara ett välkommet pendlingsalternativ för de som vill delta i campusundervisning. Campus Skellefteå kan fungera som stöd för studenter men skulle exempelvis även kunna vara en mötesplats för lärosäten genom konferenser eller forskningsprojekt, för populärvetenskapliga arrangemang och för mer arbetsintegrerade projekt eller uppdragsutbildningar.

Umeå universitet tillstyrker att tillgång till att den digitala infrastruktur som behandlas i strategin är en viktig del av samhällets utveckling för enskilda medborgare och samtliga samhällssektorer samt att det är en förutsättning för att lärosätet ska kunna erbjuda och bedriva distansundervisning av god kvalitet.

Skellefteå kommun och Umeå universitet har genom det befintliga strategiska partnerskap som tecknats mellan parterna redan idag en god relation. Det strategiska partnerskapet skulle kunna lyftas fram som en tillgång i strategin för att på så vis även öka kännedomen om och visa på möjligheter till samverkan kring utbildning och forskning som kan bidra i arbetet med den samhällsomvandling som strategin behandlar. Universitetet ser fram emot att genom utvecklandet av det strategiska partnerskapet med Skellefteå kommun på olika sätt kunna bidra med befintlig och ny kunskap i genomförandet av strategin.

I strategin nämns en stark välfärd vilket innefattar vård och omsorg. Vård och omsorg behandlas dock inte särskilt mycket i strategin varken vad gäller livsspannet som helhet eller med koppling till den åldrande befolkningen.

Ett område som skulle kunna beskrivas tydligare i förslaget till strategin är samverkan med andra kommuner och Region Västerbotten för att visa på hur de ur olika perspektiv kan bidra till att stärka arbetet med genomförandet av strategin.

Förslag på yttrande har beretts av Projektsamordnare Martin Englund vid Enheten för forskningsstöd och samverkan. Yttrandet har fastställts av rektor efter föredragning av Akademisekreterare Daniel Andersson.

Beskrivning av ärendet

Bygg- och miljönämnden har ombetts lämna synpunkter på förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030. Förvaltningen har samarbetat i remissarbetet och lämnar ett gemensamt yttrande från båda nämnderna.

Om Strategin

Skellefteå 2030 syftar till att ena aktörer och invånare inom Skellefteå kommuns gränser kring de stora dragen i hur platsen behöver utvecklas fram till 2030. Avsikten med revideringsförslaget är att Skellefteå ska närma sig visionen om en hållbar plats för en bättre vardag, och befolkningsmålet på 90 000 invånare. 2015 antogs den första versionen av strategin. Den var bland annat ett resultat av en av Sveriges mest omfattande invånardialoger. Ambitionen är att även revideringen ska baseras på en bred dialog om önskad utveckling runt om i samhället. Bifogat förslag har utarbetats av tjänstepersoner på Skellefteå kommun och baseras på en digital invånardialog sommaren 2021 med drygt 1500 deltagare, samtal inom kommunala förvaltningar och bolag, utvärdering av utvecklingsstrategin från 2015, scenarioanalys av Skellefteås framtida utvecklingspotential, Skellefteås nya vision och det uppdaterade befolkningsmålet. Revideringen styrs av representanter från samtliga politiska partier i kommunstyrelsen i Skellefteå. Parallellt med denna remissrunda bjuds även allmänheten in till dialog om förslaget.

Allmänna kommentarer samt kring språk och form.

Revideringen av strategin ger en bra bild av de utmaningar som kommunen, likväl regionen står inför. Strategin riktar sig till hela Skellefteå och alla som vill vara en del i samhällsomvandlingen. För den fortsatta detaljplaneringen och översiktsplaneringen kommer strategin att fungera som ett avstamp i teori till avtryck i vår fysiska miljö. Som ett underlag för planeringen är strategin väl utförd och en positiv utveckling från föregångaren är att hållbarhets- och miljöfrågor lyfts fram mer. I Skellefteå ska det vara självklart att planera för resurshushållning, förnybar energi och hållbart byggande med hänsyn till natur och kulturmiljöer för dagens generation och de som kommer. Strategin tydliggör också att transportsystemet ska ses som en helhet där olika trafikslag ska samspela och stärka varandra. Det är även positivt att behovet av en omställning till fossilfria resor och transporter betonas.

Med dess fortsatta generella karaktär målar strategin upp en vision med förhållningssätt och strategiområden. Alla strategiområden spänner mer eller mindre över den fysiska planeringen. Den generella karaktären av förhållningssätt och strategiområden ger tolkningsutrymme för praktiska lösningar vilket gör strategin hållbar över tid samtidigt som den lägger stort ansvar på strategins bärare vid implementering och tolkning. För den fysiska planeringen kan tolkningsutrymmet vara en fördel. Ingen plats är den andra lik och det måste finnas utrymme för olika lösningar utifrån varje plats unika förutsättningar. Samtidigt ger strategiområdena en tydlig riktning för prioriteringar för fortsatt planering. Det är positivt.

I strategin finns en sammanfattning av en SWOT-analys, ett begrepp som med fördel skulle kunna förklaras lite mer i text. Hela analysen lyfts inte fram i strategidokumentet. Det skulle kunna tolkas som att de delar som lyfts fram i sammanfattningen är viktigare än de som finns i bilagan. Förtydliganden kring detta skulle också kunna göras.

Ytterligare en Hot som på något sätt borde belysas i analysen är tidsfaktorn då allt ska ske. Man kan tänka att det kommer att göras flera fel som kan påverka negativt i flera nivåer men kanske kan några av dom undanröjas om man lyfter det som ett Hot som det sen kan kopplas åtgärder till. Att allt ska ske väldigt fort och att det innebär utmaningar är inte på något sätt en nyhet.

Trygghet lyfts på flera ställen vilket är positivt men kanske kan begreppet beskrivs utifrån både den upplevda och faktiska tryggheten/säkerheten. Den upplevda tryggheten påverkas tex inte om man inte får veta att det sker olyckor i verksamheter med farliga ämnen men den faktiska säkerheten då kan ifrågasättas eller omvänt att man hör om social oro på platser i Sverige vilket leder till motsvarande otrygghet i Skellefteå trots att den faktiska tryggheten kanske är betydligt bättre. Här behöver utvecklingsstrategin en tydligare förankring utifrån medborgardialogen om insatsområden och definitioner för att nå framgång. Där medborgardialogen exempelvis tar upp oro i nationell debatt och brott som inte specifikt adresseras i utvecklingsstrategin.

Strategins förhållningsätt beskrivs i tre rubriker. Medskapande, Förändringsförmåga och samarbete. Inriktningarna ”Medskapande” och ”Samarbete” kan uppfattas förvillande lika och föreslås justeras så att förhållningssättet blir tydligare att relatera till. De beskrivande texterna till förhållningsättet anses bra avvägda och väl formulerade. Kanske kan rubriken ”medskapande” justeras/förstärkas till att det handlar om tillit, demokrati och förtroende i rubriken.

Strategins har på sina ställen, för att inte missa ett viktigt område, väl långa meningar. De påståenden och önskade lägen som framförs, blir en aning akademiska. Det blir mycket av viktiga värdeord som ”tillsammans, medskapande, samarbete, tillit, dialog, grönt, delaktighet, samförstånd, hela kommunen, biologisk mångfald, bevaras, främjas, nyttjas hållbart, osv.”. Vilket inte är ett problem i sig. Detta är viktigt. Utmaningen blir kommunikationen – att inte från sida 1 till sida 24, möta varianter och synonymer på samma sak. Det skulle kunna vara en bra idé att se över den slutlig texten utifrån bland annat ovanstående. Hur får man utvecklingsstrategin att tala till människorna i Skellefteå? Är den möjlig att koncentrera?

Kommentarer på avsnitt ”Bo och leva”

Förvaltningen saknar någon skrivning om den viktiga utvecklingen som behöver ske i redan befintlig samhällsinfrastruktur, från gator & parker, via energisektor, till vatten & avfall. Från akut avhjälpande arbetssätt till framsynt och förebyggande underhåll. Som en grund för ett väl fungerande samhälle. Som en grund för den övriga utvecklingsstrategin 2030. Utveckling kan och måste även ske i redan befintlig infrastruktur. På samma sätt i redan befintliga bostadsområden, park & naturområden osv. Föreslår att skrivningarna utvecklas, för att på ett bra sätt får med den befintliga samhällsinfrastrukturen, befintliga bostadsområden, osv, och att det inte bara är det nya som står för utvecklingen.

Strategin har höga mål gällande miljö, hållbarhet och klimat. Kanske högre än sina invånare? Kan strategin på något sätt utvecklas för att öka kunskap och handlingskraft i dessa frågor kopplat till delaktighet, medskapande och samarbete? Behövs inriktningarna omfatta en högre grad av kompetensutveckling och beteendepåverkan?

På några ställen under ”En plats att trivas på” skulle resonemanget och prioriteringarna kunna korsbefruktas med andra områden i strategin, som prioriterats, för att få tydligare riktning. Man vill undvika att olika områden blir olika discipliners ansvar och i stället skapa förutsättningar för att flera perspektiv arbetar i samma riktning.

• Exempelvis på sidan 9 beskrivs inriktningen ”Dialoger som ökar förståelsen” och vidare beskrivs ”Samhälle som stärker barnens ställning”. Inom ramen för detta kan även demokratiaspekten och ett tidigt involverande av våra barn och unga föreslås vara en viktigt del. Att tidigt utveckla förhållningsätten som önskas i vårt samhälle. Detta skulle kunna ha korskoppling till strategiområdet för Utbildning och kompetens.
• Likaså på sidan 10 beskrivs ”Mer liv mellan husen” och ”Det offentliga rummet är till för alla. Här skapas och utvecklas mötesplatser som kännetecknas av trygga och tillgängliga livsmiljöer”. Detta är också mycket besläktat till kultur- och föreningsliv som finns resonerat om i annat strategiområde.
• På sidan 11 om ”Bostadsplanering som motverkar segregation” och sidan 12 om föreningslivet, kan dessa synkroniseras bättre med varandra för att skapa delaktighet i samhället? Även området för kompetens för omställning och nytänkande (sidan 15).

Kommentarer på avsnitt ”Utbildning och kompetens: Kunskap och kreativitet för hela livet ” Se kommentar under Bo och leva

Kommentarer på avsnitt Arbetsliv och tillväxt

På sidan 19 beskrivs inriktningen ”Utveckling av kunskapsledare inom hållbarhet” och ” Aktiviteter som ökar kunskaper om kring och utveckling av hållbara, digitala, cirkulära och effektiva affärs- och arbetsmodeller i både näringsliv och offentlighet” Kanske inte bara och utan också mellan näringsliv och offentlighet?

Kommentarer på avsnitt Resor, transporter och uppkoppling

Det är bra och välkommet att utvecklingsstrategin har tydligare fokus än sin föregångare, på hantering av godstransporter och hållbara sådana. I frågan om utvecklingen av resor och transporter finns viss samstämmighet mellan utvecklingsstrategin och medborgardialogen. Arbete med beteendeförändringarna som denna omställning kräver är inte försumbara och bör belysas tydligare i utvecklingsstrategin. Vidare bör också utvecklingen av den fossiloberoende infrastrukturen tydliggöras i strategin. Omställningen kommer att kräva investeringar i elladdning, vätgas och andra fossilfria energislags infrastruktur som behöver synliggöras i utvecklingsstrategin.

På sidan 23 under rubriken ”Digital infrastruktur som förenklar vardagen”: Detta avsnitt bör på något sätt också belysa delaktigheten hanteras när samhället blir mer och mer blir digitalt, samt hur säkerhetsfrågor kopplat till ett mer uppkopplat samhälle ska hanteras. Behövs ytterligare ett inriktningsområde som tydligt hanterar ”baksidorna” med ökad digitalisering, dvs att människor riskerar att hamna utanför viktiga samhällsfunktioner och att människor och verksamheters sårbarhet kopplat till digitaliseringen ökar om det inte genomförs ansvarsfullt?

Kommentarer på avsnitt Genomförande och uppföljning

Utvecklingsstrategin stora fokus på tillväxt, som till viss del inte överensstämmer med den Regionala utvecklingsstrategin, bör hanteras för att förhållningsättet om samarbete och gränsöverskridande arbete ska fungera och att utvecklingsarbetet ska kunna få den hävstångseffekt som behövs.

Det finns i dagsläget inga framtagna indikatorer för uppföljning. Dessa ska konkretiseras under 2022. I strategin från 2015 var mål, mått och uppföljningsmetoderna något otydliga. Kommunen lever i en unik tid av utveckling där det planeras och byggs som aldrig förr. Därför är det viktigt med relevanta indikatorer som kan ge vägledning för att säkerställa att det skapas en god bebyggd miljö för nuvarande och kommande generationer. Ett förslag är att nämnderna själva utifrån tolkningsutrymmet får ge förslag på indikatorer samt göra uppföljning till kommunfullmäktige i lämplig tidsintervall.

För en effektiv förvaltning och en tydlighet, i kommunorganisationens del av förverkligandet av utvecklingsstrategins intentioner, är det väsentligt att det finns tydliga kopplingar mellan utvecklingsstrategins indikatorer och mål och den kommunala styrmodellen.

Remiss av förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030

Förslag till beslut

Gymnasienämnden är positiv till den uppdaterade 2030-strategin och har inga synpunkter på innehållet.

Sammanfattning

2015 togs en strategi för år 2030 fram för platsen Skellefteå. Strategin omfattade med andra ord allt det som ryms inom gränserna för Skellefteå kommun, som näringsliv, organisationer, allmänhet och såklart de kommunala verksamheterna. Sedan 2015 har mycket hänt i Skellefteå, vilket gjort att det uttryckts ett behov av att uppdatera den befintliga 2030-strategin.

Under perioden februari till mars 2022 får allmänhet, organisationer, myndigheter och de kommunala nämnderna tycka till om förslaget till uppdaterad 2030-strategi. Planen är att den uppdaterade 2030-strategin ska beslutas av kommunfullmäktige under 2022.

Ärendet är förberett enligt checklistan för jämställdhet.

Beslutsunderlag

Utbildning och arbetsmarknads tjänsteskrivelse, 2022-03-03

Förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030

Beskrivning av ärendet

2015 togs en strategi för år 2030 fram för platsen Skellefteå. Strategin omfattade med andra ord allt det som ryms inom gränserna för Skellefteå kommun, som näringsliv, organisationer, allmänhet och såklart de kommunala verksamheterna.

Sedan 2015 har mycket hänt i Skellefteå, vilket gjort att det uttryckts ett behov av att uppdatera den befintliga 2030-strategin. Det arbetet påbörjades under 2020 genom att uppföljningar av den befintliga 2030-strategin beställdes. Dessa uppföljningar tillsammans med att en ny vision togs fram, En hållbar plats för en bättre vardag, har legat till grund för det uppdateringsarbete som en förvaltningsövergripande arbetsgrupp har lett under 2021. I detta uppdateringsarbete har allmänheten och i stort sett alla verksamheter inom kommunens förvaltningar fått tycka till. Elever i grundskola och fritidshem samt gymnasieskola har också fått tycka till genom olika forum. Under perioden februari till mars 2022 får återigen allmänhet, organisationer, myndigheter och de kommunala nämnderna tycka till om förslaget till uppdaterad 2030-strategi. Planen är att den uppdaterade 2030-strategin ska beslutas av kommunfullmäktige under 2022.

I förslaget till uppdaterad 2030-strategi utgör ”En hållbar plats för en bättre vardag” den nya visionen. Vägen till visionen ska uppnås genom de tre förhållningssätten, medskapande, förändringsförmåga och samarbete. Slutligen finns fyra strategiområden som beskriver vilka prioriteringar och riktningar som ska gälla för utvecklingsarbetet att nå visionen.

• Bo och leva: En plats att trivas på.
• Utbildning och kompetens: Kunskap och kreativitet för hela livet
• Arbetsliv och tillväxt: Växtplats för hållbara och globala avtryck
• Resor, transporter och uppkoppling: Tillgänglighet i vardagen och till världen

I arbetet med att ta fram den uppdaterade utvecklingsstrategin har en film producerats som beskriver vad en utvecklingsstrategi är bra för och varför den angår alla (https://youtu.be/2DF9OvjD6Oo Länk till annan webbplats.).

Utifrån ett barn- och elevperspektiv är bedömningen att den uppdaterade 2030-strategin lyfter fram vikten av en välfungerande förskola och grundskola där en stärkt likvärdighet går som en röd tråd genom strategin. Barnens ställning i samhället har också en framskriven plats i strategin.

Checklista för jämställdhet

I den uppdaterade 2030-strategin är den huvudsakliga målgruppen personer i åldern 20–40 år, dvs personer i familjebildande ålder. En särskilt viktig grupp är kvinnor, då det är en majoritet av män som bedöms vara aktuella till de nya företagsetableringarna. Av den anledningen är den uppdaterade 2030-strategin skriven med extra fokus på jämställdhet i syfte att skapa ett framtida Skellefteå där visionen ”En hållbar plats för en bättre vardag” ska vara framträdande. Följs strategin kommer därför såväl stad som land att gynnas.

Svar på remiss – Reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030 Sammanfattning

Folkhälsorådet har ombetts lämna synpunkter på förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030.

Revideringen av strategin ger en bra bild av de utmaningar som kommunen står inför. Strategin riktar sig till hela Skellefteå och alla som vill leva och bo i kommunen. Folkhälsorådet ställer sig ödmjuk inför den kommande samhällsutvecklingen. Med kommunens vision ”En hållbar plats för en bättre vardag” i sikte och de förhållningssätt som beskrivs i strategi om medkapsande, förändringsförmåga och samarbete utgör det en del i Folkhälsorådets arbetssätt.

Genom hälsans bestämningsfaktorer kan vi planera för en bättre folkhälsa hos våra invånare och fler av dessa faktorer så som bostad, fritid, skola och arbete beskrivs i strategin. Det finns också ett tydligt innehålla om vad dessa ska leverera.

Remissyttrandet föreslår att strategin förstärks genom att i större utsträckning bevaka situationer som gör att människor hamnar utanför samhällets skyddsnät och ta hänsyn till universell proportionalism där samhällets strukturer behöver ge mer stöd till socioekonomiskt utsatta grupper.

Förslag till beslut

Folkhälsorådet godkänner förslag på yttrande.

Allmänna kommentarer.

Strategin är i sin helhet mycket välskriven med ett lättsamt och intressant språk. Den är lätt att ta till sig och skapar ett engagemang och en känsla av att vilja delta i utvecklingsresan. Språket och tonen gör också strategin tillgänglig för många organisationer, verksamheter och samhällsgrupper.

Revideringen ger en bra bild av förflyttningen från 2015 fram till idag vilket vi ska vara stolta över och ha stor respekt inför. Även hur vi tar oss an de samhällsutmaningar som ytterligare utveckling innebär. Men ödmjukhet och fokus på att skapa ett motståndskraftigt samhälle ser vi fram emot att möta vårt samhälle i Skellefteå år 2030.

Att strategin stämts av med den Regionala utvecklingsstrategin och Agenda 2030 ger strategin legitimitet att vara vår bärande strategi till morgondagens samhälle. Modellen med de olika lagren visar på hur vi kan ta oss an strategin och hur de olika lagren förhåller sig till varandra. Det ger oss möjlighet till ökad reciliens.

Förhållningssätten medskapande, förändringsförmåga och samarbete är väl avvägda för att människor ska trivas och må bra, både i det stora och i det lilla. Här är vi inom Folkhälsorådet beredda att vara förebild att genom dessa arbetssätt bidra till strategins åtaganden.

Kommentarer på avsnitt ”Visionen”

I dokumentet står det ”Det behövs fler som arbetar och de behöver rätt typer av kompetenser.” Här bör det stå ”Det behövs fler som arbetar och samhället behöver erbjuda efterfrågad kompetens.”

Dokumentet bör avvända sig av termen ”kort utbildning” och inte ”låg utbildning” (och då använda termen ”lång” utbildning i stället för ”hög”) för att genom språket minska gapet mellan olika samhällsskikt.

Kommentarer på avsnitt ”Så har vi byggt upp strategin”

Det fortsatta arbetet med strategin bör utveckla innehållet och innebörden inom ordet hållbarhet. På vilket sätt inkluderas Skellefteå kommun och Region Västerbottens folkhälsoarbete i det?

Kommentarer på avsnitt ”Bo och leva”

Texten behöver i något läge synliggöra seniorer och den växtkraft och energi som finns bland dem. Hur erfarenhet och kunskap kan överföras till nästa generation.

God nära vård och omsorg måste lyftas fram tydligare i dokumentet. Detta påverkar samhället, individen och anhöriga och har en stor inverkan på vår vardag och samhälle. När någon bryr sig och stödjande instanser fungerar skapar vi trivsel och trygghet i samhället. Det behöver beskrivas något om att ”vården och omsorgen ska ske nära innevånaren för att skapa värdighet genom hela livet”.

Kommentarer på avsnitt ”Livsmiljöer som berikar”

Denna fras bör lyftas ut ” den fysiska miljön ska inspirera till aktiviteter och rörelseglädje från sammanhållen gestaltning” och ges en egen plats eller skulle kunna göra sig bättre inom punkten ”Mer liv mellan husen”.

Kommentarer på avsnitt ”Bostäder för varje läge i livet”

Att strategin visar på att bostadsplaneringen ska motverka segregation anser vi är väl avvägt och mycket viktigt.

Ordet ”långvariga Skelleftebor” uppfattas som udda. Det skulle passa bättre med ”möten mellan nya och etablerade Skelleftebor”.

Kommentarer på avsnitt ”Kompetens för omställning…”

Detta område bör i större utsträckning synliggöra vikten av att behålla ungdomar i stan genom att erbjuda fler universitetsutbildningar på plats.

Rubriken ”Utmanande av befintliga…” bör ändras till ”Utmana individens vägar i livet" eller "Främja valmöjligheterna för individens val"

Kommentarer på avsnitt ”Arbetsliv och tillväxt”

Området behöver bearbetas ytterligare. Det har för stor bredd och är allt för detaljerat i förhållande till de övriga strategiområdena. Det blir obalanserat i strategin. Annars behöver det vara en tydlig plan för att förklara varför detaljnivån är en annan. Det finns en viss upprepning i de olika insatserna. Är det särskilt viktigt för Skellefteås utveckling så bör vi motivera det annars behöver området bearbetas ytterligare. Arbetslivet är i beroendeförhållande till den sociala hållbarheten så därför bör det balanseras.

Kommentarer på avsnitt ”Attraktionskraft för spetskunskaper”

Här namnges en verksamhet, Campus, tydligt vilket inte görs för någon annan verksamhet eller liknande. Ska detta finnas kvar bör det göra det på goda grunder annars bör även fler verksamheter lyftas fram genomgående i dokumentet.

Kommentarer på avsnitt ”Mervärde för både människa…”

Området behöver en ytterligare ton ock skrivning om en schysst arbetsmarknad som motverkar svart arbetskraft.

Remissvar Skellefteå 2030

Tack för möjligheten att yttra oss i den här frågan och att Skellefteå kommun vill att även vi ska vara en av aktörerna när det gäller visionerna för 2030. BBU delar avsikten att vår kommun ska växa befolkningsmässigt och att vi vill bo på en hållbar plats med stort vardagsutbud.

Vi ser att ni har haft kontakt med många medborgare och aktörer när ni skapat detta utkast, men samtidigt skriver ni att mycket från utvecklingsstrategin från 2015 fortfarande är relevant. Detta förvånar oss, men det kan vi återkomma till lite senare. Begreppet hållbarhet handlar enligt oss självklart om en ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vilket också är vad vi skulle vilja se ett större fokus på när vi når år 2030.

Innan vi lämnar det övergripande perspektivet vill vi säga att SWOT som metod känns föråldrad i detta sammanhang. Det skulle vara bra med en mer inkluderande metod som angriper våra specifika problem idag på ett sätt som är mer förankrat i teori och praktik. Vi skulle gärna se att man lättare kan göra paralleller mellan utvecklingsstrategin och LEADER genom att till exempel se tillväxt som en samverkan mellan kommunen, den privata sektorn och den ideella sektorn och ge konkreta exempel på hur förändring kan påbörjas.

Vi tänker samhällsservice när vi ser orden kompetensförsörjning och befolkningstillväxt. En förutsägbar nivå idag och framöver är enligt oss avgörande för en hållbar tillväxt. Vi behöver veta när kommunen tänker satsa och när kommunen tänker skära ner tidigare än idag. Detta kan man göra genom till exempel befolkningsmål specifikt för byar och serviceorter. Vid ett visst antal barnfamiljer i en by börjar vi prata om att bygga en ny förskola, till exempel. Vid ett lite mindre antal barn i en annan by kanske man måste börja prata om en skolnedläggning, om trenden inte vänder. Vi skulle vilja att det fanns en förutsägbarhet som det gick lita på när det gäller skola, vård och omsorg för hela Skellefteås hållbara tillväxts skull. På sidan 8 skriver ni att ni vill behålla en ambition från 2015 att utveckling ska ske i både stad och land. Vi vill inte behålla denna skrivning, för vi tycker inte att den skrivningen blev handlingskraftig i nog stora delar av kommunen. Att det finns en oro bland medborgarna i omlandet uppmärksammas ju även av den gjorda analysen.

Den brist på lokaltrafik som fortfarande finns i stora delar av kommunen har också uppmärksammats av den gjorda analysen. Det är viktigt att ha en logisk plan för utvecklingen av en hållbar och kostnadseffektiv lokaltrafik. Det behöver vara förutsägbart när turer läggs till och linjer tas bort. Lokaltrafikens betydelse kan diskuteras ut många aspekter såsom jämställdhet, hållbarhet, gamla/unga samt för inflyttningen i Skellefteå som helhet. Detta är ju även viktigt i RUS som ju gäller hela regionen. Vi anser att det finns mer att önska, framförallt utanför staden och cetralorterna.

Sen är det ju som bekant så att alla behöver en bostad och därför skulle vi även här vilja se en skarpare skrivning som innebär att kommunen genom sina bolag ska kraftfullt verka för fler bostäder i centralorter och byar i Skellefteå eftersom en så hög procent av medborgarna bor utanför staden. Detta innebär att Skebo får en tydlig vägvisning i sin vision framåt, men också att kommunen åtar sig att verka för privata eller kollektiva alternativ. Vi vill alltså se en vassare skrivning än att man är öppen för alternativet (s.11). Denna uppfattning får ju även stöd i de gjorda analyserna, menar vi.

Något som verkligen höjer Skellefteåregionen just nu är vår goda tillgång till bredband och därför tycker vi att den behöver bevaras och utvecklas. Ni har också skrivit att det är väldigt viktigt att bevara och förbättra Skellefteås rykte att vara väl uppkopplat (s.23) och vi instämmer i den uppfattningen.

En högaktuell fråga är att ta ett rejält omtag i beredskapsfrågan. Det skulle verkligen sätta Skellefteå på kartan som en plats för hållbar tillväxt. Skellefteå som har en stor andel medborgare som inte bor i en stad och dessutom har enorma landytor inom sina gränser har ett guldläge när det gäller att omvandla rädsla för det som händer i världen just nu med konkreta åtgärder som ger människor trygghet. Detta kan innebära att man genomför pilotprojekt kring samarbeten mellan kommunen och matproducenter på olika sätt till exempel men det kan också vara tillgänglighet till kunskap om hur man har levt självförsörjande på olika sätt i närområdet. Förutom detta kan man även satsa på skola, vård omsorg och vilken beredskap man vill upprätthålla där från medborgarnas sida. Då menar vi medborgarna som bor i närheten och har anhöriga som använder kommunens tjänster. Att vi behöver folklig förankring i beredskapsfrågan och att det finns mycket nytt engagemang i frågan har blivit synligt i både pandemin och i era analyser, menar vi.

Till sist vill BBU se fler grönområden i centralorterna och en större satsning på de vandringsleder som finns och kan göras tillgängliga. Analysen skriver om de hälsofrämjande insatserna som viktiga. Insatser kan vara att bygga ut promenadstråk och cykelleder utanför staden. Det skulle höja nivån för hela Skellefteå. Detta kan även kopplas till Mål nummer 3 i RUS agenda 2030.

Sammanfattningsvis vill vi säga:

• Generellt behövs mer konkreta åtaganden från kommunens sida i visionen som skapar tilltro och framtidstro.
• Använd en mer modern och forskningsbaserad metod för översikt än SWOT
• Vidga synen för alternativ när det gäller samhällsservice, infrastruktur och beredskap när det gäller omlandet
• Se omlandet som en mångfald av attraktiva Skellefteåmiljöer snarare än en motvikt till staden. Satsa på landsbygderna för Skellefteås skull.

Förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030, för- och grundskolenämnden

Förslag till beslut

För- och grundskolenämnden är positiv till den uppdaterade 2030-strategin och har inga synpunkter på innehållet.

Sammanfattning

2015 togs en strategi för år 2030 fram för platsen Skellefteå. Strategin omfattade med andra ord allt det som ryms inom gränserna för Skellefteå kommun, som näringsliv, organisationer, allmänhet och såklart de kommunala verksamheterna. Sedan 2015 har mycket hänt i Skellefteå, vilket gjort att det uttryckts ett behov av att uppdatera den befintliga 2030-strategin. Under perioden februari till mars 2022 får allmänhet, organisationer, myndigheter och de kommunala nämnderna tycka till om förslaget till uppdaterad 2030-strategi. Planen är att den uppdaterade 2030-strategin ska beslutas av kommunfullmäktige under 2022.

Ärendet är förberett enligt checklistorna för barnets bästa, jämställdhet och landsbygd.

Beslutsunderlag

Utbildning och arbetsmarknads tjänsteskrivelse, 2022-02-23

Förslag till reviderad lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030

Beskrivning av ärendet

2015 togs en strategi för år 2030 fram för platsen Skellefteå. Strategin omfattade med andra ord allt det som ryms inom gränserna för Skellefteå kommun, som näringsliv, organisationer, allmänhet och såklart de kommunala verksamheterna.

Sedan 2015 har mycket hänt i Skellefteå, vilket gjort att det uttryckts ett behov av att uppdatera den befintliga 2030-strategin. Det arbetet påbörjades under 2020 genom att uppföljningar av den befintliga 2030-strategin beställdes. Dessa uppföljningar tillsammans med att en ny vision togs fram, En hållbar plats för en bättre vardag, har legat till grund för det uppdateringsarbete som en förvaltningsövergripande arbetsgrupp har lett under 2021. I detta uppdateringsarbete har allmänheten och i stort sett alla verksamheter inom kommunens förvaltningar fått tycka till. Elever i grundskola och fritidshem samt gymnasieskola har också fått tycka till genom olika forum. Under perioden februari till mars 2022 får återigen allmänhet, organisationer, myndigheter och de kommunala nämnderna tycka till om förslaget till uppdaterad 2030-strategi. Planen är att den uppdaterade 2030-strategin ska beslutas av kommunfullmäktige under 2022.

I förslaget till uppdaterad 2030-strategi utgör ”En hållbar plats för en bättre vardag” den nya visionen. Vägen till visionen ska uppnås genom de tre förhållningssätten, medskapande, förändringsförmåga och samarbete. Slutligen finns fyra strategiområden som beskriver vilka prioriteringar och riktningar som ska gälla för utvecklingsarbetet att nå visionen:

• Bo och leva: En plats att trivas på.
• Utbildning och kompetens: Kunskap och kreativitet för hela livet
• Arbetsliv och tillväxt: Växtplats för hållbara och globala avtryck
• Resor, transporter och uppkoppling: Tillgänglighet i vardagen och till världen

I arbetet med att ta fram den uppdaterade utvecklingsstrategin har en film producerats som beskriver vad en utvecklingsstrategi är bra för och varför den angår alla (https://youtu.be/2DF9OvjD6Oo Länk till annan webbplats.).

Utifrån ett barn- och elevperspektiv är bedömningen att den uppdaterade 2030-strategin lyfter fram vikten av en välfungerande förskola och grundskola där en stärkt likvärdighet går som en röd tråd genom strategin. Barnens ställning i samhället har också en framskriven plats i strategin.

Checklista för barnets bästa

Ungdomsfullmäktige har 2022 fokuserat på den uppdaterade utvecklingsstrategin. Resultaten av den kommer att lämnas in som en del av remissarbetet. Under hösten 2021 besöktes elever i olika fritidshem som fick lämna sina tankar på det framtida Skellefteå. De främsta områden som lyftes var bra mat, god vård, en bra familj, att alla behandlas lika samt rent vatten. Utifrån ett barnperspektiv, dvs de vuxnas bedömning, så är likvärdighet det område som alla verksamheter lyfter fram som avgörande för det växande Skellefteå. I strategin lyfts också att Skellefteå behöver vara ett samhälle som stärker barnens ställning. Utifrån barnrättsperspektivet, dvs hur ärendet följer aktuella lagar, kan konstateras att den uppdaterade 2030-strategin inte strider mot någon lag inom nämndens ansvarsområde. Sammanfattningsvis är bedömningen att den uppdaterade 2030-strategin är till gagn, utifrån checklistan, för barnets bästa.

Checklista för jämställdhet

I den uppdaterade 2030-strategin är den huvudsakliga målgruppen personer i åldern 20–40 år, dvs personer i familjebildande ålder. En särskilt viktig grupp är kvinnor, då det är en majoritet av män som bedöms vara aktuella till de nya företagsetableringarna. Av den anledningen är den uppdaterade 2030-strategin skriven med extra fokus på jämställdhet i syfte att skapa ett framtida Skellefteå där visionen ”En hållbar plats för en bättre vardag” ska vara framträdande. Följs strategin kommer därför såväl stad som land att gynnas.

Checklista för landsbygdssäkring

Den uppdaterade 2030-strategin är skriven med fokus på att utveckling ska omfatta hela Skellefteå kommun, såväl stad som land. Följs strategin kommer därför såväl stad som land att gynnas.

Allmänt / visionen

Det är ett i sanning visionärt dokument Skellefteå kommun presenterar. Det siktar på en idealbild av ett samhälle utifrån arbete, ekonomi, boende, fritid, transporter m.m., allt med hänsyn till miljö och hållbar utveckling. Det är inte svårt att skriva ett sådant dokument, och den viktiga och svåra uppgiften att beskriva resan dit kvarstår. Det hade varit värdefullt med åtminstone en antydan om hur den resan ska göras. Vi tror inte det räcker med att beskriva förhållningssättet, och att det ska ske genom medskapande, förändringsförmåga och samarbete. Det saknas fortfarande ett hur.

Förändring är svårt och tar tid. En liten stad som ska bli en större stad har många frågor att hantera. Vi tror att Skellefteå kommun i sin vision på allvar behöver ta in fler aspekter än att förlita sig på nya industrier och arbetstillfällen, och därmed (?) en säkrad välfärd. De goda värdeord som nämns i visionen - inkludering, tillvaratagande av olikheter, trygghet, framtidstro, tillit, mod m.m - är inte en självklar konsekvens av ekonomisk tillväxt, utan behöver stödjas och arbetas med specifikt.

Vi tror det behövs mer än en stark arbetsmarknad och en ökande välfärd för att bygga ett samhälle. Vi har sökt några, i vår mening, viktiga ord i hela dokumentet, och fått noll (0) träffar - och tror att det är en viktig signal till helheten.

Orden är civilsamhälle, demokrati, folkbildning, studieförbund.

Föreningar och föreningsliv nämns på några ställen, i allmänna och positiva ordalag, men vi saknar en förståelse för föreningslivets villkor och på vilket sätt de är viktiga. Man kan inte ta detta för givet. Mer om det nedan.

Vi föreslår:

att i visionen (s 6) inkludera civilsamhället - i form av föreningar, studieförbund, enskilda grupper m fl – som viktiga aktörer för såväl en hållbar plats som i en bättre vardag. Ett starkt stöd till den sektorn är viktig förutsättning för ett levande, tolerant och uthålligt samhälle.

Förhållningssätt

Det är en utmaning i sig att driva förändring och samtidigt ta vara på mångfald och olika perspektiv. Det handlar om gemensamma mål, men också att vara beredd på kompromisser och eftergifter. Här behövs, just som dokumentet skriver, en bred uppslutning. Vi är övertygade om att en kommun som på allvar vill bjuda in till medskapande behöver låta civilsamhället, och däri hela folkbildningssektorn, aktivt finnas med på sina egna villkor. Att delta och att bidra. Studieförbunden är unika i att vi har erfarenhet och metoder för just detta. I tider av omställning har folkbildningen ofta spelat en aktiv roll genom att med mångas delaktighet kunna värna mångfald och demokrati på väg i utveckling och förändring. Vi anser att detta måste synas och skrivas tydligt i delen om förhållningssättet. Studieförbunden och övriga civilsamhället är en aktiv och avgörande faktor för ett samhälles utveckling. Kommunen måste vara tydlig i sin syn på detta, och på vilket sätt man vill stödja civilsamhället i förändringsresan.

Vi föreslår

Att det bredare begreppet “civilsamhället” lyfts in som alternativ till “föreningslivet” i andra stycket.

Att folkbildningens organisationer och arbetssätt lyfts in under punkten Medskapande, som en resurs och en möjlighet att aktivera och engagera människor.

Strategiområde 1

Bo och leva: En plats att trivas på

Studieförbundsdelegationen delar den önskade utvecklingen mot den myllrande staden med ett växande föreningsliv. Vi delar också synen på att samhället behöver investera i förebyggande insatser för att skapa inkludering, tolerans och delaktighet. Här är vi övertygade om att civilsamhället har unika möjligheter att bidra och tillföra på många områden. Det handlar om föreningslivet, om mötesplatser för olika människor, olika åldrar osv, om folkbildningens möjligheter i det livslånga lärandet m.m.

Vi föreslår:

att en fjärde punkt tillkommer på s 9 som särskilt betonar en satsning på civilsamhällets möjligheter för människor i alla åldrar, alla situationer – att växa, att bygga relationer och livskvalitet, att skapa kunskap, kultur och trygghet.

att tredje punkten på sid 10 Mer liv mellan husen, också kompletteras med behovet av mötesplatser i form av föreningslokaler i bostadsområden.

Strategiområde 2

Utbildning och kompetens: Kunskap och kreativitet för hela livet

Studieförbundsdelegationen anser att det är mycket positivt att planen omnämner livslångt lärande. Däremot tycker vi att begreppet, så som det används på sidan 13, kan breddas till att även omfatta informellt lärande och individuell utveckling. Med andra ord är livslångt lärande så långt mycket mer än en fråga om kompetensförsörjning och i Skellefteå idag finns såväl studieförbund som folkhögskolor som erbjuder informella vägar för alla människors utveckling.

Vi föreslår därför

att “starka folkbildningsorganisationer som en självklar del av Skellefteå” förs in under rubriken Önskad utveckling (s. 13).

att “ideell sektor” skrivs in jämte näringsliv och offentlig sektor under rubriken “Utbildningar som motverkar kompetensbrister” (s. 15).

Strategiområde 3

Växtplats för hållbara och globala avtryck

Studieförbundsdelegationen anser att strategiområdet genomgående saknar en viktig komponent för att på riktigt kunna leda till en hållbar utveckling. I texten nämns entreprenörskap, teknisk innovation och arbetsmarknad. Samtidigt nämns ingenstans förutsättningar för en meningsfull fritid och annan verksamhet. Detta kan i sin tur påverka i vilken grad nya arbetstillfällen i Skellefteå också leder till att fler bosätter sig och sin familj i Skellefteå, istället för att bli ett samhälle präglat av veckopendling och fly in-fly out.

Vi föreslår därför

att “En ideell sektor präglad av social innovation” lyfts in som rubrik i punktlistan under rubriken Mervärde för både människa och verksamhet (s. 18)

Strategiområde 4

Resor, transporter och uppkoppling

Studieförbundsdelegationen vill här åter lyfta vikten av att börja beskriva “Hur”. Det är inget fel på ambitionerna inom detta strategiområde, men vi anser att frågan om kunskapsklyftor relaterade till digitaliseringen är allt för allvarlig och aktuell för att utelämna i en sådan här text. Studieförbunden har sedan långt före pandemin arbetat målmedvetet för att överbrygga klyftorna och att utbilda människor i internetanvändning, digitala verktyg och hjälpmedel osv. Ofta handlar det är äldre personer eller personer med funktionsnedsättningar. Det är viktigt att dessa människor inte hamnar ännu mer på efterkälken när samhället i övrigt tar ett språng i digitaliseringen.

Vi föreslår därför

att “Ett inkluderande kunskapslyft” läggs till i punktlistan under rubriken Digital infrastruktur som förenklar vardagen. Vi vill också att detta kunskapslyft beskrivs som område för samverkan mellan Skellefteå kommun och studieförbunden.

Region Västerbotten tackar för inbjudan att delta i den skriftliga dialogen kring innehållet i Skellefteå 2030, Strategi för hållbar samhällsomvandling. Det här är Region Västerbottens tjänstepersonssvar på det utskickade utkastet.

Region Västerbottens uppdrag

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Det betyder att Region Västerbotten ansvarar för att i samverkan ta fram en regional utvecklingsstrategi som visar länets gemensamma prioriteringar samt samordna insatser för genomförande av strategin. Strategins mål, inriktningar och prioriteringar är framtagna utifrån en analys av länets förutsättningar. Vidare ansvarar Region Västerbotten för att analysera, följa upp och utvärdera insatser inom ramen för genomförandet av strategin.

Dialogsvaret är skrivet utifrån detta uppdrag.

Region Västerbottens bidrag i dialogen

Region Västerbotten uppskattar att Skellefteås strategi genomsyras av den samhällsomvandling och tillväxt som nu sker i kommunen med framåtsyftande vision, strategiområden och inriktningar som inte blundar för utmaningar framöver. Region Västerbotten uppskattar även att strategin visar på utvecklingen sedan föregående strategi med förflyttningar sedan år 2015 och att Övre Norrlands starka förutsättningar lyfts fram.

Region Västerbotten uppskattar förhållningssättet med medskapande, samarbete och förändringsförmåga, särskilt möjligheterna för strategins genomförande i samarbete med aktörer utanför kommunen ‐ med andra kommuner i och utanför Sverige och med regional, nationell och EU/internationell nivå. Här kan även nya relationer vara intressanta.

Region Västerbotten uppskattar tydligheten med att inkludera en analys över styrkor, svagheter, möjligheter och hot men den skulle kunna utvecklas ytterligare för att visa på behovet av de förhållningssätt, strategiska områden och inriktningar som presenteras. Till exempel genom att inkludera problematisering av klimatförändringarna och deras effekter samt utmaningar med att skapa utveckling i kommunens olika tätorter och landsbygder. Aktuellt är även beredskap för förändringar i det geopolitiska läget.

Region Västerbotten uppskattar den strukturen i strategin som är lätt att följa och som ger en bild av strategiområden och inriktningar. Inriktningarna är tydliga och lätta att följa och bidrar till förståelse kring vilken utveckling som är önskvärd. Samtidigt ser Region Västerbotten en potential i att utveckla formuleringarna ytterligare för ökad tydlighet och för att underlätta uppföljningen. Nu anger vissa inriktningar en riktning med andra anger att något ska finnas. Till exempel inriktningen Stadigt ökande gång‐ och cykeltrafik (riktning) medan en annan är att det ska finnas Tillgänglig kollektivtrafik med låg klimatpåverkan där det blir otydligt vad som ska förändras. Ibland upprepar inriktningen enbart det som står i formuleringen av strategiområdet, till exempel Upplevelser som väcker intresse och ger mersmak genom Upplevelser som ger mersmak. Vissa inriktningar överlappar, till exempel Stöd som utvecklar affärer och innovationer och En stark kedja för kommersialisering. I inledningen framgår att i Skellefteå ”…knyts landsbygder och stad samman och erbjuder både lugn, natur, utbud och puls”, det skulle kunna utvecklas i formuleringen av inriktningarna hur dessa bidrar till att knyta samman.

Region Västerbotten uppskattar kartläggningarna av strategins innehåll relativt Agenda 2030 respektive RUS 2020–2030 och ser att strategin skulle kunna vinna på att inarbeta det som idag inte finns med i strategin om det inte finns en analys som visar att det inte är relevant för kommunens utveckling. Det skulle även ge bättre möjligheter att visa på Skellefteås roll och bidrag till hela Västerbottens utveckling.

Region Västerbotten funderar över beskrivningen av kommunorganisationens roll i genomförandet. Skellefteå kommun har visat starka resultat inom många områden och har en samordnande och drivande roll i utvecklingen av kommunens olika delar. I förslaget till strategi beskrivs kommunorganisationens åtagande som avgränsat till att följa upp strategin och leda en översyn av dokumentet. En tydligare beskrivning av kommunorganisationens roll tidigt i strategin kan bidra till ett ökat engagemang för genomförandet och även underlätta för aktörer att se sin egen roll. Det skulle även bidra till att synliggöra det kommunala uppdragens betydelse för lokal utveckling.

Yttrande över förslag till lokal utvecklingsstrategi Skellefteå 2030

Länsstyrelsen anser att utkast till ny utvecklingsstrategi generellt håller en hög nivå med en brädd som även fångar den sociala hållbarhetsdimensionen. De bifogade analyserna av strategins överenstämmighet med medborgardialogerna, den regionala utvecklingsstrategin och miljömålen bidrar också till att förklara och tydliggöra strategins intentioner.

Den snabba och expansiva utvecklingen som kommunen står inför gör det extra viktigt med ett solid och genomarbetat ramverk i botten för att kunna leda det kommande arbetet mot en hållbar samhällsomvandling. Vi vill genom vårt yttrande bidra med råd och inspel på hur utvecklingsstrategins inriktning och precisering skulle kunna vidareutvecklas ytterligare för en hållbar vardag, och även i et regionalt perspektiv. Framförallt ser vi värdet av att utveckla strategin på följande områden;

• en tydligare strategi för landsbygdsutvecklingen när det gäller landsbygdens roll i samhällsomvandlingen och vilken utveckling som behöver ske för att en hållbar samhällsomvandling ska vara möjlig.
• Skellefteås utveckling i en regional kontext. Framförallt Norrbotniabanans roll och vikten av att kunna skapa en bredare arbetsmarknadsregion för att stärka tillgången på nödvändig arbetskraft, kompetens och bostäder.
• en bräddning av det sociala hållbarhetsperspektivet till att även fånga folkhälsan och visionen om en god och jämlik hälsa, samt de utmaningar som samhällets aktörer i dag ser i sina uppföljningar och utvärderingar inom folkhälso-, ANDTS- och det brottsförebyggande arbetet.
• att även inkludera det samiska perspektivet för att synliggöra hur den samiska kulturen och traditionen kan ges plats och vara en tillgång i ett framtida Skellefteå.

Utveckling av strategiområden

En tydligare strategi för landsbygdsutvecklingen

Landsbygdens stora potential och betydelse i det lokala utvecklingssammanhanget borde tydligare avspeglas i strategins olika delar som visionen om en hållbar plats för en bättre vardag samt de övergripande strategiområdena där prioriteringarna för utvecklingsarbetet är satta.

Enligt kommunens uppgifter är landsbygden till ytan större än hela Sundsvall, Stockholm och Jönköpings kommuner tillsammans och rymmer ungefär 150 byar. Mot denna bakgrund saknas mer tydliga målsättningar för hur landsbygden ska utvecklas avseende företagande, tillgång på samhällsservice och kommersiell service, bostadsbyggande, kollektivtrafik och annan nödvändig infrastruktur för inflyttning och utveckling.

Skellefteå kommun är den största livsmedelsproducenten av alla kommuner i Västerbotten och länsledande vad gäller mjölkleverans och antal leverantörer. I arbetet med den hållbara omställningen utgör jordbruket en utomordentligt viktig del. Vi vill uppmana kommunen att utveckla strategin med mer utvecklade skrivningar och målsättningar om lantbrukets betydelse för både livsmedelsförsörjningen och för företagande i övrigt på landsbygden i kommunen. Som stöd i denna fråga hänvisar vi till den regionala strategin ”Mer mat från Västerbotten - Regional livsmedelsstrategi 2021–2030”.

Förutsättningar för en bredare arbetsmarknadsregion

Strategin saknar ett mer tydligt fokus på behovet av att stärka förutsättningarna för en bredare arbetsmarknadsregion i syfte att skapa tillgång på nödvändig arbetskraft, kompetens och bostäder. I detta samband bör bland annat etableringen av Norrbotniabanans betydelse för den kommande samhällsomvandlingen lyftas fram. I dagsläget nämns Norrbotniabanans betydelse enbart indirekt under strategin ”effektiva och hållbara godstransporter”. Länsstyrelsen ser det som viktigt att denna etablering även ses i relation till potentialen att skapa hållbara persontransporter så väl inom kommunen som framtida regionala pendlingsmöjligheter.

Hållbar energiförsörjning

Det saknas en närmare diskussion kring utmaningar och behov av att säkerställa det storskaliga behovet av förnybar energi som kommer att behövas för att de gröna satsningarna inom industri, teknik och infrastruktur.

Hållbart byggande

Kommunens ambitioner när det gäller ett hållbart byggande kan med fördel konkretiseras närmare med utgångspunkt i det särskilda engagemang och spetskompetens som kommunen har byggt upp på detta område, framförallt när det gäller trähusbyggandet.

Utbildning och kompetens

Det är mycket positivt att kommunen vill arbeta för att utveckla Campus. Industrietableringarna liksom de kommunala servicenäringarna kräver att det finns tillgängliga, attraktiva och relevanta utbildningar. Förutom den samverkan som redan pågår med LTU, kommer ett aktivt engagemang från Umeå Universitet sida vara av stor vikt för att kunna erbjuda flera relevanta utbildningar på plats i Skellefteå.

När det gäller näringsutveckling bör fokus även riktas mot att attrahera fler högkvalificerade jobb och branscher till regionen som kan matcha och komplettera de etableringar som redan finns.

Utveckling av de sociala perspektiven

Särskilda gruppers utmaningar och behov

För att Skellefteå som stad ska kunna expandera på ett social hållbart sätt skulle strategin är det viktigt att bejaka olika målgruppers behov av hänsyn och inkludering.

När det gäller strategiområdet Delaktighet och inkludering skulle det kunna framhävas vilka målgrupper som särskilt behöver inkluderas. Några inspirationskällor att ta stöd i kan vara: Strategi för en stark demokrati– främja, förankra, försvara (regeringen.se) och Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter.

I kapitlet om Förutsättningar för särskilt sårbara grupper är det viktigt att belysa vilka grupper av människor som särskilt behöver beaktas. När nya boenden byggs behöver dessa byggas tillgängligt både för personer med funktionsnedsättning och för äldre. Äldres behov när det gäller närhet till grundläggande samhällsservice är också viktigt.

I delen som berör bostäder bör även särskild utsatthet lyfts fram. I förlängningen behöver det också konkretiseras vad kommunen menar med hållbar utveckling utifrån dessa kriterier. Bostadsbrist slår ojämlikt och många, inte minst särskilt utsatta grupper som befinner sig i en osäker situation på bostadsmarknaden. Av bostadsmarknadsanalysen framgår exempelvis att kvinnor och barn nekats plats i skyddade boenden och att det kan vara svårt att ordna långsiktiga boendelösningar. Ett bostadsbyggande måste utformas i relation till kommunens bostadsförsörjningsansvar för alla sina invånare där särskilt utsatta grupper skrivs fram.

I relation till samhällsomvandlingen i Skellefteå finns flera goda exempel i filmen Hur arbetar Skellefteå kommun för att växa hållbart och förbli en attraktiv kommun där människor vill leva? Skellefteås investeringar i tillväxt behöver matchas med likvärdiga resurser i investering i människors hälsa och det förbyggande arbetet. När Skellefteå växer behöver det tas hänsyn till hur och om utmaningarna förändras exempelvis inom området skadligt bruk av alkohol, tobak, doping, narkotika och spel om pengar.

Jämställdhetsperspektivet

Dokumentet skulle kunna utvecklas med ett mer tydligare genusperspektiv och mål för jämställdhet som beskriver kvinnor och mäns förutsättningar och behov, med utgångspunkt i det som kommunen själv lyfter på sin hemsida: Jämställdhet - Skellefteå kommun (skelleftea.se). Det nationella målet för jämställdhetspolitiken är att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Kommunens ambitioner på detta område skulle kunna inkluderas som del av den övergripande visionen. På sida 9, under rubriken Jämställdhetsarbete som bryter mönster står ” Alla oavsett kön och könsuttryck ska ha lika rättigheter och skyldigheter”. Här kan även ”möjligheter” läggas till.

Under Arbetsliv och tillväxt (från sid 17) bör även insatser för en mer differentierad och jämställd arbetsmarknad lyftas fram. Detta med bakgrund av att kommunen redan har en starkt könssegregerad arbetsmarknad, vilket riskeras att förstärkas i och med de etableringar som görs. Förutom att attrahera arbetsplatser som tilltalar kvinnor bör satsningar som bidrar till att stärka kvinnors företagande och entreprenörskap inkluderas.

Frågan om jämställdhets och genusaspekt kan också vara viktigt att lyfta in när det gäller att förstå och motverka den utflytt av unga och kvinnor som SWOT-analysen visar i syfte att stärka förutsättningarna för utbildning och kompetens. Det är viktigt att försöka ta reda på varför utflytten av kvinnor sker och hur kommunen kan bidra till att kvinnor vill bo kvar. Liksom andra sociala hållbarhetsperspektiv kopplat till den tidiga skolgången lyfts fram, kan även genusaspekter vara av vikt att lyfta in redan från början.

Folkhälsa

I Skellefteås strategi finns många för hälsan viktiga processer. Delaktighet, jämställdhet, utbildning, inkludering på arbetsmarknaden är några exempel. Om Skellefteå ska växa på ett hållbart sätt är det även av största vikt att människorna som bor och verkar i Skellefteå har en god hälsa och livskvalitet vilket behöver lyftas fram i kommunens visioner och strategier Vilka är hälsoutmaningarna i Skellefteå och hur kan dom mötas? Vad är visionen? Hur ska det säkerställas? Hur kan exempelvis en ökad belastning på en redan ansträngd sjukvård hanteras? Kommunens inriktning bör koppla an till de regionala folkhälsopolitiska initiativ och visioner som Västerbotten har för invånarnas folkhälsa, den Avsiktsförklaring för en god, jämlik och jämställd hälsa i Västerbotten som Skellefteå kommun tillsammans med länets kommuner, regionen och länsstyrelsen antagit samt kommunens egna folkhälsopolitiska program som nyligen antogs.

En av utgångpunkterna i avsiktsförklaringen är att en god, jämlik och jämställd hälsa är grunden för välfärd och en förutsättning för regional utveckling och att goda villkor för hälsa utgör en central del av samhällets sociala hållbarhet. Folkhälsa är en avgörande del i samhällets utveckling och en nödvändig förutsättning för hållbar utveckling. Vidare har Skellefteå sedan länge ett strategiskt och strukturerat folkhälsoarbete som i sammanhanget borde lyftas fram som en central del i strategin.

Ett av många goda exempel på hur det förbyggande arbetet ger goda resultat är det målinriktade arbete med att förbygga fallskador hos äldre som nu för första gången har minskat.

Universell utformning och barnperspektiv

Universell utformning och tanken om att bygga rätt från början bör inkluderas i utvecklingsstrategin. Enligt den nya nationella strategin för funktionshinderspolitiken för 2021–2031 är universell utformning ett av fyra fokusområden. Att bygga för alla är ett viktigt rättighetsperspektiv som kan gynna många. Inspiration kan också hämtas t.ex. från Startsida | Rätt från början (rattfranborjan.nu)

Enligt funktionsmålet i transportpolitiken ska transportsystemets utformning, funktion och användning medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela landet ”Tillgänglighet i transportsystemet - Transportstyrelsen”. Regeringen anger ett antal preciseringar av funktionsmålet, som med fördel kan användas delar av även i denna strategi. Särskilt när det gäller beskrivning, analys och åtgärdsförslag av följande:

• Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.
• Transportsystemet utvecklas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
• Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar.

Gällande friluftsliv i skog och park kan det vara viktigt att belysa tillgänglighetsaspekten, att friluftsliv är något som ska finnas till för alla, män, kvinnor, unga, gamla och funktionshindrade.

Segregation

När det gäller inriktningen kopplat till arbetsmarknad och tillväxt bör insatser i syfte att möta utmaningar kopplat till segregation och rasism på arbetsmarknaden mer tydligt lyftas fram. Detta eftersom forskning visar att hudfärg och diskriminering kan vara ett utbrett problem. Inspiration kan hämtas i exempelvis Ett jämlikt arbetsliv och Uppdrag motverka diskriminering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden - MFD.

Brottsförebyggande arbete

Strategin bör komplettera med ett brottsförebyggande perspektiv. Oro för brått är en fråga som lyfts i medborgardialogen. Under strategin Bo och Leva nämns trygghet som en viktig faktor, dock framgår det inte tydligt vilken form för trygghet det syftas på eller vad utmaningarna består i. Länsstyrelsen vill uppmana kommunen att utöver upplevelsen av trygghet även lyfter in ett brottsförebyggande perspektiv. Det understryks att frånvaro av brottslighet och trygghetsupplevelse inte nödvändigtvis är två aspekter som korrelerar med varandra, det kan likväl vara två helt olika aspekter ex. är kvinnor mer brottsutsatta (våld) i hemmen, men upplever högst otrygghet i offentligheten. Män är mest brottsutsatta (våld) i offentliga rum men upplever ändå en hög grad av trygghet.

Ur ett brottsförebyggande perspektiv är det en stor utmaning att växa snabbt! En risk med en hastigt växande stad är att även våldsproblematiken ökar. I Umeå kommun där expansionen redan har pågått i mågen år dock med en lägre hastighet än förväntningarna i Skellefteå, finns lärdomar att ta till sig kopplat till utveckling av social oro. Detta kombinerat med att Brottsförebyggande rådets rapport om Narkotikamarknader pekar ut norra Sverige som ett område där gängkriminella visar intresse att etablera sig talar för vikten av att förebygga i tid. Som del av Skellefteå kommunens brottsförebyggande arbete har ett antal lägesbilder tagits fram. Dessa kan fungera som stöd när det gäller att integrera perspektivet i kommunens utvecklingsstrategi i syfte att förebygga en potentiellt negativ utveckling.

Under inriktningen ”Livsmiljöer som berikar” (sid 10) bör den situationella preventionens och det brottsförebyggande arbetets betydelse i planeringen, lyftas fram. Här kan kommunens påbörjade våldspreventiva arbete genom ”En kommun fritt från våld” vara ett bra stöd. Hur resurssätts de förebyggande insatserna nu, för att se till att inte brottsrelaterade problem träder fram senare?

Vikten av ett brottsförebyggande perspektiv kan även kopplas till utvecklingen av näringslivet i staden eftersom det är en viktig faktor för företagsklimatet och företagsetableringen. Näringslivet är en viktig aktör i kommunernas brottsförebyggande lägesbilder och handlingsplaner. Att arbeta för en trygg arbetsplats i enlighet med diskrimineringslagstiftningen när det kommer till löner, att motverka sexuella trakasserier etc. kan vara ytterligare ett perspektiv att ha med sig.

Upplevelser som grund för livskvalitet och identitet

Under strategin ”Upplevelser som väcker intresse och ger mersmak” nämns vikten av att skapa upplevelser som ger mersmak. Här skulle de kreativa näringarna och kulturlivets roll i att stärka platsens attraktivitet och den lokala identitetskänslan kunna betonas ytterligare. Framförallt genom ett bräddat utbud som tar utgångspunkt i lokala särprägel och kvaliteter. Även besöksnäringens betydelse när det gäller att visa upp och paketera de kvaliteter och upplevelser som kommunen och regionen har att bjuda på och tillgängliggöra dessa för så väl invånare som besökande.

Kommunen behöver fortsätta jobba aktivt med breda processer präglad av dialog och inkludering i syfte att förebygga risker för negativa konsekvenser som följd av den expansiva tillväxten. Att utveckla platsen på ett sätt som även tar tillvara och är lyhörd gentemot de befintliga invånarnas behov av en bättre vardag kommer att vara avgörande för att folk ska trivas och stanna kvar.

Inkludering av nationella minoriteter

De nationella minoriteternas plats i den framtida utvecklingen behöver inkluderas. Det gäller framförallt den samiska kulturen som i dagsläget inte finns omnämnt i kommunens strategi för en hållbar samhällsomvandling. Vi visar här bland annat till kommunens Program för utvecklingsarbete med frågor avseende nationella minoriteter 2019–2022 som kan fungera som relevant stöd i detta samband.

SWOT-analysen

I strategins SWOT-analys lyfts många sociala hållbarhetsdimensioner fram som hot och utmaningar, vilket skulle kunna inkluderas och adresseras mer tydligt i strategin. Den sociala hållbarhetsdimensionen skulle även kunna lyftas som fördelar eller förutsättningar exempelvis med utgångspunkt i Agenda 2030:s målformuleringar. Här kan även olika typer av förebyggande arbete som bedrivs, samt att Skellefteå kommun är en barnrättskommun med ett utvecklat arbete för att inkludera barnrätt i alla delar av verksamheterna lyftas fram.

Genomförande och uppföljning

Även om den resa som Skellefteå står inför på många sätt är unik båda i Sverige och internationellt kommer det vara avgörande att kunna dra växlar och bygga vidare på viktiga lärdomar och erfarenheter som redan har gjorts på andra ställen. Det är därför mycket positivt att kommunen lyfter fram omvärldsspaning som ett viktigt verktyg för att åstadkomma en hållbar utveckling.

Avslutningsvis framgår att indikatorer ska plockas fram efter dialogerna under våren. Länsstyrelsen vill trycka på att det är viktigt att dessa blir mätbara och att man följer upp alla dimensioner av hållbarhet, även den social hållbarheten. Ett exempel på hur det kan göras finns bland annat i Region Gävleborgs uppföljning av RUS.

Analys av samstämmighet

Det saknas en mer tydlig metodik för analys av samstämmighet som görs i programmets bilagor. Här används ett antal olika bedömningsbegrepp vilket gör det svårt att förstå skillnad mellan till exempel god samstämmighet, hög grad av samstämmighet, mycket stor samstämmighet, full samstämmighet etcetera. Det behöver även förtydligas vilka åtgärder som ska göras där samstämmighet saknas.

De som medverkat i beslutet

Beslutet har fattats av Länshövding Helene Knutsson med samhällsplanerare Nina Sandvik som föredragande. I beredningen av ärendet har också sakområden inom social hållbarhet, lantbruk och regional utveckling medverkat.

10 barn med 7 röster var

“I och med att många unga flyttar från skeå pga utbildning så hade det varit bra med ett universitet här i Skellefteå också, många kommer flytta hit pga det och de unga som redan är här kommer förmodligen stanna för att slippa flytta däremot är det viktigt att det finns student bostäder också som räcker för de som ska flytta hit”

“Det behövs yrkesutbildningar på 50% för att fler ska kunna utbilda sig och ta del av den växande arbetsmarknaden och inte hamna utanför arbetsmarknaden. Inte bara omsorgsutbildningar.”

“Jag tycker att det är en bra strategi. Jag vill se ett mer aktivt riktat arbete mot skolan för att verkligen öka likvärdigheten istället för att man bara SÄGER att man ska göra det. I det ingår till exempel att på förvaltningsnivå ta fram en plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning för varje enskild skola; framförallt riktat mot skolorna i ytterområdena som har större utmaningar vad gäller likvärdighet. Hur ska man få duktiga lärare att arbeta i tyngre områden och stanna kvar över tid? Det är ofta långt att köra och kostar alltså både tid och pengar förutom att uppdraget i sig är tyngre. Det går inte bara att lämna över till rektorer att lösa.

Jag vill också att det satsas mer på möjligheterna att busspendla. SJälv bor jag i Ersmark och jobbar i Jörn. Att busspendla är i det närmaste omöjligt för mig då jag måste lämna mina barn på fritids före de öppnar för att kunna ta bussen som går in till stan för att sedan kunna åka vidare mot Jörn och komma i tid. Förr kunde man busspendla över Kågedalen till Jörn, den möjligheten behöver öppnas igen. Det finns mängdvis med företag längs hela Kågedalen men det måste vara möjligt att busspendla för att människor ska kunna ta sig dit.

Alla ska kunna leva och bo i Skellefteå, inte bara de som väljer att bo inne i staden. Landsbygden är också viktiga delar av den här kommunen och allt stöd kan inte läggas på att folk ska bo inne i staden. Bygg på landsbygden, uppmuntra till företagsetableringar och att skapa goda möjligheter till fritid och ett gott liv även där.

För övrigt vill jag säga att jag tycker att beslutet att bygga kulturhuset var helt rätt även om jag bor på landet. ;) Placeringen mitt i stan så att det är lätt att nå det med olika typer av transportmedel var klokt och jag tänker att det gynnar kommunen på lång lång sikt att ha en samlingspunkt på det sättet.”

“Måste säga att det är väldigt fina ord, men i verkligheten är dessa ord rent skitsnack.

Varför finns det inte förskola för barn med (väldigt stora) särskilda behov tex? Kommunen säger att förskolan ska vara till för alla barn och anpassas så att alla barn ska gynnas och ”bli sitt bästa jag”.

Visst kan man anpassa, men till en viss grad.

Det finns barn som kan ”fixa” förskolegången men inte fan mår dom bra av att vara i en barngrupp på 20+ (Kom ut i verksamheterna och titta - skulle ni vilja sätta ert barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning i en vanlig förskola?)

HUR tänker ni att verksamheterna ska klara av detta när absolut inga extra resurser ges, utan man ska klara detta med befintlig personal och budget. Personalen ska inte bara anpassa verksamheten efter barn med särskilda behov och jobba extra mycket med dessa barn, de ska också hinna se och undervisade de övriga kanske 17, 18, 19 barnen i gruppen?

Era fina ord blir ett hån för personalen i förskolor och skolor.”

“Många bra saker görs! Tror dock att den snabba utvecklingen och förändringen av vår stad kan göra att man inte riktigt känner igen sig längre. Därför är det jätteviktigt att vi även tar hand om och bevarar det vi redan har som kännetecknar vår stad. T ex bör vi ge byggnadsvård ett mycket större utrymme och göra allt vi kan för att bevara järnvägsstationen och de få trähus vi har kvar i centrum.”

“Satsa på kompetensutbildning inom omsorgen, och ge era anställda bättre arbetsförhållanden så att de orkar. Som anförig är det skrämmande att se hur både sjuka och gamla alltmer hamnar i skymundan i jakten på att vi ska bli fler. De som under sitt arbetsliv betalat skatt är inte hjälpta av att området runt kulturhuset pyntas med gatsten, de behöver fler personer som hjälper dem med den nödvändiga omsorgen och en värdig tillvaro.”

“Mycket vackra ord, men utifrån Kåges horisont ser man inte mycket som stämmer överens med målsättningarna! TYVÄRR!!!

Det byggs nu nya lägenheter i rask takt, men i övrigt då??

- Skolan är redan nu fullproppad, men inga planer på utbyggnad!

- Sporthallen (den nya och större) som är utlovad sedan länge lyser med sin frånvaro!

- Konstgräsytan fanns det inte plats för!!!

- Utomhusbadet slåss för sin överlevnad och möts av överseende och hånleende när man nämner renoveringar! Det finns inte pengar, därför att Vitbergsbadet måste ju få ett antal miljoner varje år för renoveringar osv!!

- Trafiksituationen i centrum är en ren katastrof! Jag befarar att något litet barn snart blir överkört vid ICA / sopstationen / vägkorsningarna! Är det värt det??

- Var finns tillgänglighetstänket i Kåge för en rullstolsbunden, synskadad eller på annat sätt funktionshindrad?

Det verkar tyvärr som så, att Kåge är rejält styvmoderligt bemött och hanterat!

TYVÄRR!!”

“Äldres livsvillkor nämns sällan i strategin. Jag undrar varför och beklagar att kommunen inte inser att andelen äldre ökar markant fram till 2030. De blir kvar i sina bostäder då inga alternativ ordnas. I andra städer skapas både gemenskapsytor, senior- och trygghetsboenden. I Skellefteå ser inte dagens politiker och tjänstemän framåt när det gäller äldre. Förvånandsvärt eftersom de själva oxå blir äldre eller åtminstone har äldre släktingar i behov av gemenskap, tillgänglighetsanpassade bostäder och trygghet. En växande kommun är skyldig att se till alla åldrars behov oavsett orsaken till expansionen.”

“Saknar nedanstående innehåll:

Avsnitt

Bo och leva

Livsmiljöer som berikar

Hållbart bevarande och vårdande av etablerade, lokala och autentiska livs- och bostadsbestånd och samhällsbebyggelse med betydelse för bygdens särart

Öka attraktionskraften hos landsbygd och samhälle med hänsyn till genuin kulturmiljö och gröna värden tex utifrån trädgårdsstaden.”

“Bättre tåg trafik för gods transporter. Inför persontrafik Bastuträsk( Jörn) -Skellefte- Skelleftehamn.”

“E4 måste flyttas ut ur stan och de med stutts vi har ju redan sett hur de ser ut 16.15 i stan å ska nu Nortvolt börja ha 15000 arbetare + en lastbil ut var 50min från fabrik + alla andra lastbilar som har att göra med nortvolt med förnödenheter dit Hur tror ni då det ser ut om fortfarande e4an är kvar i stan.Jag har kört buss i 18år så jag har sett utvecklingen av hur mycket fler bilar och lastbilar som är i stan.”

“Finns mkt som är bra i Skellefteå. Känner dock n oro över trafik å trängsel när stan växer.”

“Jag vill se bättre möjligheter till lokaltrafik på landsbygden. Ett exempel där det blev fel var när bussen mellan Skellefteå och Burträsk slutade trafikera Ljusvattnet. En stor by med ett par hundra invånare. Där dog all möjlighet till kollektivtrafik ut. Man ska ta sig till Järvtjärn alternativt Ljushedenkorsningen 6-8km bort efter smal väg som är dåligt plogad utan gatlysen för att komma till närmaste busshållplats. Tänk på att alla inte bor efter de stora vägarna. Med de ökade bränslepriset ökar viljan att nyttja kollektivtrafiken, bara det finns möjlighet till det!”

“Linje 212 Kåge till Jörn

Vill åka buss till tåget ?

Och buss till stan skellefteå

Morron och eftermiddag

Tack

Vi saknar bussen”

“Jag är positiv till Skellefteås utveckling men känner en oro för äldreomsorgen. Skellefteå kommun lägger mer pengar på vård och omsorg än många andra kommuner men kvaliteten verkar inte leva upp till samma nivå. Det måste satsas mer på personalens kompetens, undersköterskor bör vara normen och timvikarier ska inte behövas. Äldres önskemål om boende bör komma i första hand.”

“Var rädd om Falkträsket. Sommarstugorna runt sjön släpper ut en massa skitvatten. Ge husen runt sjön kommunala avlopp och kommunalt dricksvatten. Rädda badkvalitén, eftersom det i sjön badas året runt. Både sommar och vinterbad. Gör bättre cykelväg till Falkträskbadet.”

“Mer beskrivning av hur förändringarna kommer att påverka personerna som bor i Skellefteå. Mer konsekvensbeskrivning kring hur ett växande samhället påverkar oss invånare.”

“Jag vill se fler tomter utanför centrum. Enskilt, kanske. Inga kvarter. Tomter på fina ställen runt hela kommun”

“Våga ta in klassiska byggnader i stan! Träbyggnader i klassiskt stuk med ornament och högt till tak är bland det vackraste som finns och jag blir så ledsen när jag ser sådana hus rivas ner i stan för att ge plats till enfärgade betongklumpar och plåtpanelbeklädda fasader. Förtäta inte heller centrum, vi är ingen storstad och vi som bor här tror jag inte vill bo i knät på varandra, i så fall hade vi inte valt att stanna i norr. Bygg ute i byarna istället och satsa på tätare lokaltrafik. Älskar dock vårt trätema, men var inte blyga för färg!”

“Det är kul med allt nytt som pågår i Skellefteå nu. Men, jag saknar en övergripande konstnärlig/arkitektonisk idé för utbyggnaden och förnyelsen. I mina ögon är det renodlat kvadratmeternyttjande av tomten som dominerar. Jag ser inget som anknyter till den lokala byggnadstraditionen, inte i proportioner, våningshöjd, gårdsplaner mm. Inte heller mycket av nytänkande som fångar att vår kommun till stor del är en vinterstad. Husen kunde vara byggda i vilken skandinavisk stad som helst!”

“Finns mycket bra i Skellefteå. Men mer dåligt. Ingenstans för ungdomen att göra om kvällarna. Att festa och köra runt i bil är det enda. Sen hr vi äldre omsorgen. Ni vill utvecklas men ingen får bli äldre. Så egentligen vill ni bara ha ett samhälle för medborgare mellan 25-55 som har råd att köpa sig en bostad för flera miljoner.”

“Dags att börja utveckla kommunens serviceorter och ytterområden. Fokus har alldeles för länge legat på centralorten. Många orter, som t.ex. Boliden, har länge fått stå tillbaka när det gäller samhällsbyggnad. Detta ger en nedåtgående spiral med utflyttning från orterna (även ut ur kommunen), förfallet intryck och ökad kriminalitet. Att låta bli att satsa på serviceorterna är ju ett aktivt val från de som styr i kommunen. Möjligen att de får hjälp i sina val av tjänstemän och revisorer att välja bort aktiviteter som inte följer idéerna kring urbanisering och förtätning av befolkningen. Vi är många som ser fördelar med att bo i en mindre ort och vi vill fortsätta göra det i framtiden. Många av våra barn trivs med att växa upp utanför staden. Trygghet och variation är vardag i våra liv. Föreningslivet har, och är fortfarande i viss mån, starkt på de mindre orterna men vi vill inte alls att kommunala ansvarsuppgifter delegeras ut på våra föreningar. Vi ska inte behöva söka bidrag och göra ideellt arbete för sådant som stadsbor tar för givet att kommunen ordnar. Bara en sådan simpel sak som att skaffa ved till våra pulkbackar och rekreationsområden i ytterområdena har blivit ett ideellt arbete. Inne i stan transporteras ved ut till liknande områden. Inne i stan byggs det nu årligen en större sporthall. Ute i serviceorterna byggs det ingenting nytt vad gäller idrottsanläggningar. Nya lägenheter behövs också i de mindre orterna så att äldre kan sälja sina hus och låta barnfamiljer ta plats. Lärosäten för gruvindustrin och energibranschen skulle med fördel kunna placeras i västra kommundelen. Där finns en närhet till både gruvor och produktionsanläggningar. För övrigt tycker jag att Bolidens nya övergripande detaljplan ska färdigställas omgående och att den planen också ska omfatta byn Strömfors. Orterna har en historisk koppling till varandra. En koppling som snart är hundra år gammal. Skulle gärna se att orterna får växa ihop på sikt. Det skulle lyfta denna kommundel. Många resenärer skulle kunna stanna till vid korsningen där väg 95 och väg 370 möts. Strategisk plats för laddning av elfordon och ett fikastopp.

Se nu till att sjösätta aktiviteter och projekt så att "hela kommunen får leva".”

“Vill få mycket nera info vad som planeras för alla som är årsrika?

De verkar vara helt bortglömda och ses mest som en belastning. Omnämns i Swotanalysen under rubriken Svagheter. Jag vill varken betraktas eller tänka mig att årsrika är till besvär i Skellefteå. Innebär målsättningen med nya Skellefteå att äldre ska glömmas bort? Sorgligt och svårt eftersom vi blir så många under kommande 10-årsperiod!”

“Jag vill inte bo i ett ”höghus” mitt i stan! Inte min grej, men den dagen jag inte ”orkar med” en villa med allt vad det innebär så vill jag ända bo ”på markplan” med min egna lilla gräsplätt och uteplats. Kanske en 3 rummare. På Anderstorp finns ju en del av den sorten och nån variant bl.a i Medle. Fler såna bostadsområden ganska centralt och kanske ”nära” en matvaruaffär.”

“Skulle önska cykelväg/ gångväg mot bjurliden,hela vägen till bron..........*Fler spolade isytor,lättillgängligt för småbarn/familjer”

“Jättebra strategi. Roligt att det händer grejer i Skellefteå. Nu behöver vi bara få ut E4:an ur stan och Norrbottniabanan på plats. Hoppas verkligen det blir ett kanonfint ställe i Skelleftehamn på Sävenäs inom ett par år”

“Jag tycker det är jätteviktigt att kommunen nu jobbar aktivt för att förhindra segregation. Bygg bostäder så att det är blandade boendeformer i de olika bostadsområdena, både billigare och dyrare hyreslägenheter, insatslägenheter radhus och villor. Se över de områden som redan nu är i fara att bidra till segregation, tex Boliden. Vi måste aktivt förhindra segregation, och istället få ett integrerat samhälle här i kommunen. Då blir vi rika på kultur, kunskap från olika länder mm mm. Och framförallt förhindrar fattigdom och exkludering. Viktigt att tex. medelklassbarn får växa upp med de som har det både sämre och bättre ställt men ändå gå i samma skola och få till mångt och mycket samma vardag. Jag växte upp på mobacken på 60 och 70-talet och det fanns både grovarbetare och ingengörer på samma kvarter. Vi barn gick på samma skola och jag som inte tillhörde de rikare upplevde inte att jag/vi var fattiga eller att det var nån stor skillnad på oss och det gjorde oss mycket gott i vår framtidstro.

Sen det här med skolan, kommunen borde verkligen satsa på skolan så att det finns fler anställda. Fler händer i skolan i form av resurspersonal, speciallärare samt lärare förstås. Jätte, jätteviktigt om vi vill att folk ska vilja flytta hit och inte bara bli nå slags "fly in fly out" arbetare. Väldigt viktigt med många anställda i skolan om vi vill förhindra strul och kriminalitet framöver också. Det går inte att blunda för att en bra skolgång och utbildning genom hela grundskolan och gymnasiet ger färre kriminella och fler välmående blivande vuxna. Varje satsad krona betalar sig tillbaka! Så satsa på skolan, lyssna på de som nu jobbar där och satsa ordentligt på personal, fler personal inte bara på byggnaderna! Satsa mer på fritidsgårdar, en gång i tiden var vi ett föredöme i landet på just vår fritidsgårdsverksamhet! En tanke, det kommer ju att behövas fler gymnasieplatser. Skulle inte Skellefteå kunna bli en av de städer i sverige som har Bernadottegymnasie? Känner till den kommunala skolan i Göteborg. Elever som senare efter gymnasiet tänkt söka sig till "uniformsyrken" söker till den gymnasieskolan och får genom skoltiden ta del av mycket inom olika uniformsyrken som tex. polis, räddningstjänst, militär mm. Bra sätt att få fler till att söka sig till dessa yrken. Tror bara de finns i Boden i norra Sverige. Vi behöver bra kommunala skolor så att friskolorna inte etablerar sig. Lika förutsättningar i skolan för alla. Heja Skellefteå! ❤ Tack för mig”

“När jag ser ritningar i Norran på alla nybyggen undrar jag VAR ska träd o buskar få plats??? Måste få finnas!!!”

“Bra att det byggs bostäder, och att stadskärnan förtätas.

Trafiksituationen är katastrofal. Naturligtvis skulle en omläggning av E4 minska trycket - bearbeta Trafikverket.

Trots allt som pågår i centrum får inte resten av kommunen glömmas bort. Satsa våra mindre orter också.”

“Jag månar om ett levande centrum. Jag vill ha ett brett utbud av olika butiker.

Ser nu hur det nästan bara blir nya resturanger o nu mäklare i gamla butikslokaler. Varför ska vi vandra omkring i centrum? Jo för att shoppa o luncha/fika.

Finns ingen shopping dör stadskärnan ut..

Ta ett samtal med ägare av lokaler. Nåt är snett då man väljer bort seriösa entreprenörer som vill starta butik men inte får lokal.. man väljer resturanger mm..Och dessa hyror. Kring 80000/mån.

Hur vill vi ha det i centrum?”

“Satsa mer på glesbygden! Lägenheter även där, så olika generationer kan bo kvar.”

“Jag saknar ett tydligare fokus på klimatanpassning av den byggda miljön i strategin. Vare sig vi vill eller inte kommer vi behöva hantera ett varmare klimat och samtidigt större nederbördsmängder. Naturbaserade lösningar är oftast bäst och billigast i längden. En grönare stad ökar också den sociala hållbarheten i staden.”

“I dagsläget upplevs stadsmiljön i Skellefteå som rätt grå vilket både är trist att vara i men också innebär att stadsmiljön inte är anpassad för exempelvis de betydligt oftare förekommande värmeböljorna som våra barn och barnbarn kommer leva med. Så med fokus på klimatanpassning! Kommunen har en nyckelroll genom sitt planmonopol och ansvar för offentliga miljöer.”

“Naturen, Vitberget, stigarna, vinterstigen, älven, havet och tryggheten är fantastiskt!!!! Det nya bostadsområdet med lägenheter på västra Erikslid blir så vackert med fina färger på husen! Brukshundsklubben med hundhallen är toppen!

Vill se fler gång- och cykelbanor som fungerar. Tex ny gång- och cykelbana från Erikslidsrondellen förbi Valutec och till toppen av lasarettsbacken. Den är small, knölig av trädrötter och lutar ut mot gatan.

Fler böcker, sittplatser och ett folkligt café i biblioteket i Sara. Att köpa fika och ev sitta i hotellfoajén eller Paolos känns INTE enkelt, hyggligt billigt och bibliotekstrevligt.

Fler ställen med bryggor och badstegar att bada från i älven på sommaren.”

“Angående från vilket håll en helst gör entré till staden, hur coolt vore det inte med en stor skylt på vitberget? Tänk Hollywood, fast med Skellefteå-loggan, bredvid skidbacken. Upplyst med färgat ljus.

Det skulle synas redan från e4an söderifrån strax innan en anländer till staden. Även alla som kommer från flyget. Fett coolt!”

“Mer marknader, fria spelningar på ett sommar podium i stadsparken. Öppen för alla spelmän och kvinnor...

En riktig matmarknaf som före pandemin (gratis!)

Och stadsfesten dom dtör vids omkring borde ge alla boende minst halva priset på inträdet”

“Alla kan inte utbilda sig inom teknik och liknande. Vi behöver även invånare som tar hand om våra barn, gamla och sjuka. Ge dem förutsättningar till utveckling och fortbildning för ett hållbart och givande arbetsliv.”

“Vill se mer satsningar på Skellefteå som cykelstad”

“Bygg bostäder som människor kan trivas i. Bygg luftigt även om det tar mer markyta, ge utrymme till en plätt grönt att odla på även för de som bor i lägenhet. Motsatsen ser jag tyvärr i "Svalan" kvarteret efter E4an och Erikslid där det byggs trångt, trångt. Sluta att förtäta centrum, bygg ut bostäder och servicefaciliteter i Bureå, Byske, Burträsk och andra" serviceorter". Bygg riktiga bostäder som ger trivsel och ökar social samvaro. Skräckexempel från de större städerna där man byggt i panik och inte tänkt på de sociala följderna måste vi lära oss av. Vill vi att unga och äldre ska kunna utbilda sej på orten, ge markanvisning till riktiga elevbostäder istället för att prioritera varuhusområden. exempelvis som sker nu på A-torp. Tänk vilka fina elevbostäder som kunnat byggas där Jula nu ska flytta in. Vad händer när E4 an dras om, vilka besöker Jula då ?”

“Transport:

Linjerna behöver vara effektiva och det är inte hållbart att dra om linjerna varje år/ 6 månader. Att åka till mitt jobb tar 45 min eftersom jag måste byta 1 gång, men bil tar 15 min. Då väljer man bilen. Ett byta ska inte göra så stor skillnad på tid. Appen är ett mysterium i sig och hitta rese-planeraren är svårt, plus att den rekonfigurerar när man går ur sidan så man måste söka igen. Varför är gator från Lund med i rese-planeraren? Appen kan absolut effiktiveras så man kan känna sig bekväm med att åka buss.”

“Utbildning: se till att skolan verkligen stöttar alla elever. Sätt inte in resurserna i åk 8 eller 9 med typ enskild undervisning. Ge stödet när det behövs, åk 1, 5. 3 eller 2. När det behövs, inte när det är för sent.

Högskoleutbildningar: se till att få platsförlagda utbildningar som passar fler. Sjuksköterska, lärare, yrken vi har brist på.

Yrkesutbildning: kockar har vi brist på, undersköterskor också.”

“Sport och friluftsliv är så klart bra men alla vill inte idrotta. Ge mer möjligheter för andra fritidsaktiviteter.

Äldreomsorgen: se till att bygga fler äldreboenden både för de som kanske klarar sig hemma med hemtjänst men också för de som inte kan bo hemma. Alla vill inte bo kvar kanske pga ensamhet eller att de inte orkar med huset. (Ställ inte ledsnde frågor som "Visst vill du bo kvar hemma?".

Ja, jag har mycket mer men orkar inte skriva mer nu.

Hoppas ni läser, tar till er och skickar vidare till de som kan göra mågot. De som bestämmer.”

“Mer satsning i de mindre samhällena allt behöver inte ske i centralorten. Satsa mer på vad folk vill göra på sin fritid dvs kultur eller sport. Det är två mycket breda områden där kulturen saknar arenor i förhållande till sport. Bra med det nya scenhuset Sara men det behövs mer ytor för träning och resurser till personer som kan stötta och administrera kultur så man kan delta i annat en kommersiell kultur.

Längtar till norrbottnia banan kommer för mer miljömässigt resande.

Skolan är viktig och att länet fördelar sin sjukvård bra.”

“Det satsas allt för lite inom gods på järnväg. Vad sker med järnvägen på Hedensbyn t.ex.? Godstrafik till Skellefteå Kraft (flis), godstrafik till bygget av norra Europas största batterifabrik, gods via lastbilsstation. Allt detta sker på väg nu, med ett enormt slitage och utsläpp av partiklar och avgaser trots att det redan finns spår.

En hel godsterminal för järnväg öde (Gunsen). Satsa miljövänligare på järnväg tack. För framtiden.”

“Vill se mer aktivitetskort för spontanidrott”

“Bra att kommunen expanderar. Bra att vi bygger en mer stadslik miljö. Men jag vill inte att man bygger bort estetiska miljöer såsom ytan framför tingshuset. Tingshuset är ett vackert 50-talshus och det lever i en helhetsmiljö med de stora grönytorna framför och bakom byggnaderna. Att bygga bostäder där blir plottrigt och fult.

Jag vill se mer av grönytor i staden. Framförallt fler planterade träd. Det skapar bra närmiljö och ökar hållbarheten i form av kolsänkor.

Jag vill också se mer av bilfria sträckor. Cykelvägarna behöver bli fler. Vägar för kollektivtrafik men inte bilar. Det är helt nödvändigt både för staden och hela samhället (klimatet) att vi begränsar biltrafiken. Profilera Skellefteå kommun som en grön, hållbar stad. Våga vara radikal där!

Jag vill att ni sätter så stort tryck som möjligt på regeringen och Trafikverket när det gäller Norrbottniabanan och förbifart E4. Möjliggör tågförbindelse Bastuträsk- Skelleftehamn.”

“Ordna vvs-lösning för bebyggelsen runt Falkträsket för att skydda sjön i samband med den ökade byggandet”

“Mycket låter bra. Jag som bor på landsbygden ( norra Yttervik) märker redan stor förändring i ökning av vardagstrafik. En daglig utmaning att ta sig ut vissa tider från vår byaväg ut på vägen mella E4 och Örviken då trafikinsiteten ökat och hastigheten inte följs sikten är dålig och mycket tunga transporter som tar den vägen. Önskar någon ansvarig tittar på detta då det knappast kommer bli mindre trafik framöver.”

“Hej,

Jag tycker det är jätteviktigt att jobba med segregation och motverka denna. Jag är rädd att så som ni attackerar problemet i strategin riskerar ni tyvärr att missa problemet och förvärra situationen.

Det viktigaste för att motverka segregation för dom som flyttar in är att de sprids ut i samhället, ut på landet, i byarna, i staden, osv. För att dom där snabbt ska komma in i samhället är det viktigt med en lokal sammanhållning och en öppning in i denna, så de nyinflyttade får komma in i byalaget. För att stärka den gemensamma sammanhållningen är det viktigt med mötespunkter centralt i byn/området som håller ihop området. Där är förskolor och skolor jätteviktiga mötespunkter, jämte idrottsföreningarnas lokaler och serviceplatser/matställen. Jag pratar ur personlig erfarenhet här, som nyinflyttad till en by utanför Skellefteå där jag tack vare förskola och skola snabbt byggt mig ett lokalt nätverk och snabbt fått en känsla för platsen som ett hem och en by som jag är en del av.

Att flytta ut förskolan och skolan från byn skulle motverka den lokala sammanhållningen och försvårar för nyinflyttade att komma in i lokalsamhället. Vi får nya grannar snart från Asien. Om deras barn bussas till en stor-skola utanför byn innebär det en missad möjlighet för deras barn att bli en del av lokalsamhället genom skolgången. Istället är det större chans att de träffar andra barn med samma bakgrund som de själva som de börjar umgås med istället. Och så har man tagit ett steg mot fortsatt segregation över generationsgränserna.

Så här är det väldigt viktigt att vi tänker om: stärk lokalsamhällena, slussa in nyinflyttade i lokalsamhällena och bygg en infrastruktur (med skolor, idrottsplatser, service) i lokalsamhällen som bli mötesplatser och som möjliggör för en organisk integration av de nyinflyttade.

Glöm inte att de som nu invandrar till Skellefteå i de flesta fall kommer ha jobb och lön och har råd att bygga hus: det är inte bidragstagare som måste ha billiga boenden. Då kan ni som kommun också minska risken med boendesegregation om ni möjliggör och tillgängliggör – via detaljplaner och till-salu-tomter spridda över kommunen – en spridning av de som flyttar in. Punkthusen i staden är väl främst till för de pensionärer som idag bor i villor, som de kan flytta från och upplåta sin villa till inflyttande barnfamilj medans de själva kan bo bekvämt inne i en dynamik stadskärna.”

“Tycker inte om förtätning! Vill ha space. Det ska finnas grönt och träd mellan husen. Upplever att beslutsfattarna sitter tryggt i sina villor och förtätar- försämrar för oss som bor i lägenhet. Lider också över att mina barn inte kan förverkliga sina drömmar om att gå bo i eget hus. Satsningen på Nortvolth har skapat en bostadsmarknad där rikast vinner. Usch!!”

“Vill se mer av bostadsnära lekplatser för barn och rekreation områden för alla.......

Som det byggs nu tas endel bostaddnärs lekplatser och skogsdunge bort till förmån för hus....vart ska barnen och deras föräldrar leka/fika och umgås med sina grannar.

Fler områdes nära affärer/kiosker så vi slipper använda fordon till att handla, låt oss kunna gå och cykla till affären, tror det även skulle verka brottsförebyggande av att träffa sina grannar i och till och från affären.....”

“Att vi har kvar öppna landskap och natur runtom staden, jag skulle önska att det var med grönt i stan, mer detaljrika byggnader i staden inte bara block. Jag vill ha mer kollektivtraffik, speciellt nu när bensinen är svin dyr, skulle jag åka buss till jobbet måste jag först gå 4km till busshållplatsen (går bara från e4an...)”

Postorter Skellefteås hemsida:

Skelleftehamn, 93494 Kåge, 93146, 93163, 93137, 60370, 93732, 93170, 93441, 93138, 93791, 93191, 93431, 93100, 93100, 93164, 93100, 93162, 93155, 93140, 93148, 93132, 93691, 93158, 93262, 93141, 93136, 93631, 93233, 93191, 93155, 93100, 93145, 93631, 93170, 93199, 93132, 93130, 93141, 93234, 93145, 93142, 93153, 93152, 93148, 93163, 93494, 93198, 93162, 93491, 93133, 93731, 93140, 93145, 93144.

Bo och leva

Alla eller nästan alla svarade ja på följande påståenden.

1. Jämlikhet och tolerans är viktigt när Skellefteå utvecklas
2. Tillit mellan människor är viktigt när platsen växer
3. Alla oavsett kön ska ha lika rättigheter
4. Samhället ska stärka barnens ställning
5. Det är viktigt med närhet till naturen (2 nej)
6. Och att det finns liv mellan husen (3 nej)
7. Det är bra att olika sorters bostäder blandas, då minskar risken för segregation
8. Det behöver byggas bostäder både i staden och på landsbygden
9. Det är viktigt att det finns och byggs olika sorters bostäder, stora och små. Villor, hyreslägenheter och bostadsrätter (2 nej)
10. Friluftsliv och närhet till naturen är viktigt att bevara (4 nej)
11. Föreningarna behöver utvecklas när Skellefteå växer (1 nej)
12. Kulturupplevelser och evenemang behövs i Skellefteå

Fritext:

Tar lång tid att stå i kö.

Det är bra att det byggs så mycket som möjligt men det är för dyrt.

Vill att det ska bli blandat och inte att det ska bli getto.

Tack för uppmärksamheten. Jag skulle lägga till att det som inte har på pekat är parkeringar.

Det är svårt att gå från bidrag till jobb och då hyrorna är höga.

I Frankrike kan man bo någonstans och hyra det först och sen köpa det.

Många vill bo och betala själva men de får inte jobben som ger de lönerna som de kan få.

Det tar lång tid att lära sig svenska och sen studera vidare till något mer och då är det svårt att få ekonomin att skapa sitt egna boende.

Den delen att bostadsmarknaden ska vara jämlik är svår, personer har inte råd.

Kunskaper och kompetenser

Alla eller nästan alla svarade ja på följande påståenden.

1. Det är viktigt att alla får möjlighet till utbildning, oavsett kultur eller bakgrund
2. Barn och ungdomar som behöver extra stöd ska få det så tidigt som möjligt
3. Barn och ungdomar med olika bakgrunder ska mötas och gå tillsammans i våra förskolor och skolor
4. Det är viktigt att ungdomar får veta vilka utbildningar som finns så att de kan välja själva
5. Det ska finnas många olika gymnasieutbildningar (2 nej)
6. Det ska vara möjligt att bo I Skellefteå och studera på både universitet och andra typer av utbildningar för vuxna (2 nej)
7. Utbildningarna som finns ska passa med vad företagen behöver
8. Campus Skellefteå ska bli ännu bättre inom innovation, forskning och utbildning
9. En viktig del i Skellefteås utveckling mot 2030 är att lära av resten av världen (1 nej)
10. För att platsen ska utvecklas behöver vi locka högutbildade från andra delar av Sverige och världen

Fritext:

Varför har vi inget universitet i Skellefteå - det hade varit bra och viktigt.

Prat om skolan kostar och vilken skola man väljer. Om barnet vill gå på annan skola än det som är närmast kostar det något?

Vi vill öppna mer utbildning kurs för vuxna.

Arbetsliv och tillväxt

Ingen svarade nej på följande påståenden.

1. För att Skellefteå ska kunna växa behöver det vara enkelt för människor och företag att komma in i samhället
2. Vi vill locka företag som bidrar till en hållbar utveckling till Skellefteå
3. Det behövs olika typer av företag i olika branscher i Skellefteå
4. Att det finns jobb för både kvinnor och män, och människor med olika bakgrund och kunskap är viktigt för Skellefteås utveckling
5. Det är viktigt med företag som satsar på hållbarhet
6. Att Skellefteås företag jobbar med resten av världen är viktigt
7. När olika företag samarbetar blir de starkare tillsammans

Resor, transporter och uppkoppling

Alla eller nästan alla svarade ja på följande påståenden.

1. Bra vägar för cyklar och de som promenerar är viktigt när Skellefteå växer
2. Bilvägarna behöver bli bättre när Skellefteå växer
3. Bra kollektivtrafik behövs för att hela Skellefteå ska kunna utvecklas
4. Uppkoppling och tillgång till internet behövs i hela kommunen
5. Kommunen och offentliga verksamheter ska vara duktiga på att jobba med digital service (1 nej)

Fritext:

Vi tycker att det ska bli bättre med kollektivbuss dvs lika många buss som under måndag till freda ex. i jörn, fällfros osv.

Bussar, bussar, bussar!!!

Det är vissa orter som blir isolerade när det inte finns bra transporter.

Övriga kommentarer:

Eleverna blev mycket engagerade och tyckte det var jätteroligt att få möjligheten att delta.

De har även lärt sig nya ord som de kan använda.

Det största och bästa feedback som vi fick från gruppen är att få ha de här samtalen om Skellefteås utveckling ger tillit till samhället.

Att få möjlighet att få kommentera på strategin.

De var så otroligt ödmjuka inför att de fick vara med och att vi skulle ta till vara alla deras kommentare.

Så stort värde att de fick vara med och tycka till på samhällets utveckling och inte bara vara nyanländ. Att bli tagen i anspråk som en person i samhället.

Engagerade och bra material - underlaget var bra!

Det var fantastiskt att få va en del av den här dialogen.

De tycker att busstationen stängs och låses för tidigt. Den är låst efter kl 17.00 de tycker det är fruktansvärt och de får stå och frysa och vänta. Sätta in något som gör att de får någon plats att vänta på - Till dess nya resecentrum är på plats måste det finnas något annat.

Det blev mest diskussioner kring bo och leva och transporter och resor.

För en del elever är det första gången de får vara med och rösta i någon ting så det är även en träning i demokrati.

De känner sig trygga i Skellefteå och tror att det kommer fler jobb.

Svaren utgår från samma påståenden som SFI fått ovan, se strategiområdena Bo och leva samt Resor, transporter och uppkoppling.

Utvecklingsstrategi Skellefteå 2030

7 besökare svarade på frågorna 2 kvinnor 5 män

Bo och leva

Alla svarade ja på frågorna utom fråga 7

Fråga sju 3 ja 4 nej

De tyckte till:

Bevara parker

Vitbergsområdet ska bevaras som ett natur-och rekreationsområde.

Rastgård för hundar

Billiga lägenheter för unga

Resor, transporter och uppkoppling

Alla svarade ja på alla frågorna.

De tyckte till:

Se till att de fixar en busshållplats vid Nordanå när den nya bron är klar.

Ta upp gruset på trottoarerna tidigare på våren.

1 tyckte att de ska sluta salta på E:4an.

Se till att cykelvägarna sitter ihop och inte är bara korta bitar som Kanalgatan

Tänk på dom som har svårt att läsa. Det ska vara lätt att läsa och använda.

Alla har inte mobiltelefoner datorer och bank id. Hur ska de får information och komma till tals?