Om kvaliteten på vård och omsorg ska kunna utvecklas är ett sätt att förändra befintliga arbetssätt. En metod kan vara uppkopplad teknik som bidrar till att minska resurser som går åt till exempelvis enklare rutinkontroller och transporter.
– Det här är det första steget på en lång resa som är otroligt viktig, säger Marcus Åström, utvecklingschef vid socialkontoret på Skellefteå kommun.
I projektet IoT inom Vård och omsorg har man undersökt och testat nya lösningar kopplade till IoT-enheter i individers hem. Målet är att kunna använda resurser inom omsorgen på ett mer effektivt sätt och skapa bättre tjänster för individer. Projektet drivs av Kiruna kommun, Skellefteå kommun och Uppsala kommun, med stöd från IoT Sverige, ett program inom Vinnova som ger stöd och finansierar innovativa IoT-projekt över hela landet.
Internet of Things - Sakernas internet
Christer Åhlund är professor i Distribuerade datorsystem vid Luleå tekniska universitet och verksam i Skellefteå. Han har lett arbetet med den tekniska forskningen och utvecklingen i projektet.
– IoT Sverige såg att den största vinsten av Sakernas internet kan finnas inom offentlig sektor. De utlyste forskningsprogram för utmaningar för just offentlig sektor. Då kontaktade jag Skellefteå kommun för att diskutera vad det finns för stora utmaningar i Skellefteå där IoT kunde vara intressant, säger han.
I Skellefteå finns, precis som i många delar Sverige, utmaningen med en åldrande befolkning och långa avstånd att åka till de som har behov av stödinsatser. Äldreomsorgens arbete planeras i förväg, med hjälp av scheman och uppskattning av behoven. Då händelser i vardagen kan förändras oförutsägbart för personer som har ett behov av stöd, där hjälp eller tillsyn behövs krävs metoder för att identifiera dessa. Där såg Christer Åhlund och Skellefteå kommun en möjlighet att smartare och mer effektiva lösningar.
– Vi såg två möjliga användargrupper som vi kunde underlätta för med teknikens hjälp. Dels den kommunala vård- och omsorgen, men också anhöriga som ger stöttning till de äldre. Där hade vi en samhällsutmaning som vi kunde ge oss på, säger Christer Åhlund.
Man sökte och fick stöd för projektet. Mycket av arbetet handlade i början om att hitta rätt teknik att använda, och att bygga upp en plattform för att hantera och tolka data från flera olika system. Under projektets gång har man byggt upp en tjänsteplattform, placerat ut sensorer ute hos ett antal individer och arbetat med att samla in och analysera datan.
Ska upptäcka oväntade händelser
Marcus Åström är utvecklingschef vid socialkontoret i Skellefteå kommun och har haft en strategisk roll i projektet. Han är mycket nöjd med det arbete som gjorts hittills.
– Vi har kunnat visa att det med hjälp av data från sensorer och artificiell intelligens går att skapa en bild av hur den enskilde lever sitt liv. Sedan kan vi med hjälp av denna bild hitta avvikelser, alltså när något går fel eller inte stämmer, säger Marcus Åström.
Att upptäcka när något går fel är en viktig sak som tekniken kan bidra med.
– Dagens system bygger på att man aktivt ska larma eller berätta vad man har behov av. Men det är inte alltid individen kan göra det själv. Via sensorer har vi möjlighet att avgöra vad som är normalt beteende och upptäcka när det händer något oväntat. Då kan vi skicka en beställning till exempelvis en hemtjänstgrupp eller någon annan som kan stötta, säger han.
Etik och rättssäkerhet
Marcus Åström betonar att det finns många frågor som behöver klargöras innan tekniken kan användas brett.
– Internet of Things inom Vård och omsorg är mycket spännande och har stor potential. Däremot är det ett komplext ämne och det är viktigt att informationen används på ett etiskt och rättssäkert sätt.
Nu arbetar man med en ny ansökan till Vinnova. Nästa steg handlar om att titta på data över en längre tidsserie. Att analysera hur datamönstret ser ut för ett stort gäng individer och hur det förändras över tid.
– Vi tror det är möjligt att via hälsodata i hemmet identifiera hälsorisker, som gör att individen kan leva livet bäst möjligt. Det är det vi planerar inför framtiden, säger Marcus Åström.