Projektet FraViVo var en fortsättning av iVO-projektet, som avslutades i december 2021. Där undersöktes hur sensorer kan användas i individers egna hem för att skapa trygghet och förutsättningar för ökad självständighet. Med FraViVo ville man testa tekniken på särskilt boende.

Projektets mål

Det övergripande målet med projektet var att nå ett breddinförande av sensorteknik inom äldreomsorgen i Skellefteå kommun. Med hjälp av sensorteknik ville man kartlägga individens levnads- och beteendemönster för att kunna upptäcka trender och avvikelser, och för att få nya perspektiv och arbetssätt som skulle kunna ge förbättringar som:

• Ökad trygghet och självständighet för äldre i sina hem.
• Personcentrerad vård som är mer anpassad till individens behov.
• Effektiv användning av resurser inom Vård och omsorg.

Arbetet under projektet

Den tekniska utrustningen installerades och testades vid Luleå tekniska universitet, LTU, och hos individer på särskilt boende som gett sitt samtycke. Men ganska snart uppstod juridiska hinder och säkerhetsfrågor kopplade till personuppgiftsskydd, GDPR samt kamerabevakningslagen.

Under projektets gång, i mars 2024, infördes dessutom en lagändring i Socialtjänstens personuppgiftslag (SoLPuL) som ytterligare skärpte kraven. Användning av integritetskänslig teknik som kameror, sensorer och positionering kräver från och med 1 mars 2024 uttryckligt samtycke från den enskilde – samt även från sammanboende närstående.

Datainsamlingen hos individerna fick därför avslutas och istället skiftades fokus till att jämföra olika teknologier för att på sikt kunna uppnå målen. I en avgränsad labbmiljö på LTU testades en annan teknisk lösning. Den bygger på radar och är mindre integritetskränkande, men kan ändå effektivt identifiera aktiviteter i boenden.

Tekniska lärdomar

Utifrån de samlade lärdomarna från IVO- och FraViVo-projekten anses rörelsesensorer vara mer kostnadseffektivt och tillräckligt inom hemtjänst. Den tekniken bedöms ge tillräcklig information om aktiviteter och behov, men är mindre integritetskränkande.

För att förstå individers beteendemönster på särskilt boende bedöms det behövas mer avancerad teknik, såsom radar, AI-kamera eller värmekamera. En anledning är att individerna ofta bor i mindre lägenheter eller rum än vad individer med hemtjänst gör.

Juridiska lärdomar

De juridiska lärdomarna visar att det behövs tydliga rättsliga grunder för personuppgiftsbehandling.

I projektets inledning utgick vi från att samtycke räckte som den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen. Därefter skiftade fokus till att det snarare bör vara en annan rättslig grund, så som myndighetsutövning eller allmänt intresse utifrån rekommendationer från Integritetsskyddsmyndigheten. Detta eftersom ett samtycke när som helst kan återkallas. Ändringen i lagen mars 2024 innebar dock att användning av integritetskänslig teknik kräver ett separat uttryckligt samtycke enligt SoLPuL, oavsett om insatsen i sig beslutats enligt SoL. Konkret innebär detta att beslut om insats (till exempel tillsyn) och val av verkställighetsmetod (till exempel kamera, sensor) är två skilda beslut med olika rättsliga grunder som en kommun behöver ta hänsyn till vid användandet av teknik som denna.

För projektet var det viktigt att tekniken som användes uppfyllde krav på informationssäkerhet och integritet. För att säkerställa att datainsamlingen skedde i enlighet med gällande lagar och förordningar, som GDPR och SoL, genomfördes juridiska och etiska dialoger i samarbete med relevanta myndigheter och externa parter.

Resultat och rekommendationer

På grund av främst juridiska förutsättningar kunde projektet inte nå sina initiala mål. Projektet har däremot gett ökad och mer konkret kunskap om vad som krävs för att en offentlig organisation, som Skellefteå kommun, ska nå ett breddinförande i framtiden. Det är dit Skellefteå kommun siktar, men i dagsläget finns inget ytterligare projekt inplanerat.

Från både privata och offentliga aktörer, såväl nationellt som internationellt, finns det ett stort intresse för det här området. Skellefteå kommun vill därför dela de rekommendationer som projektet kommit fram till:

• Ta fram ett arbetssätt där bedömning av personuppgiftsbehandling och teknikbehov tydligt särskiljer beslut om insats. Särskilt samtycke krävs enligt SoLPuL vad gäller användandet av integritetskänslig teknik.
  
• Prioritera levnads- och beteendemönster inom hemtjänst snarare än särskilda boenden​.
• Prioritera fungerande, tillförlitliga larm på särskilda boenden​.
• Ha ett tätt samarbete med juridiska experter/dataskyddsombud inom GDPR, socialtjänstlag och hälso- och sjukvårdslag​.
• Undvik att använda kameror om det inte är absolut nödvändigt för verkställigheten och först efter att samtycke inhämtats.
  

Projektparter

Projektet ingick i det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige. Här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hittar du mer information om det.