Att arbeta med teknik som stöd i vård och omsorgen är avgörande för att kunna möta morgondagens behov. Vi behöver se till att de varma händerna är där de behövs som mest.

Projektet FraViVo är en fortsättning i projektserien där projektet iVO är föregångare och avslutades i december 2021. I iVO undersöktes det hur IoT-enheter kan användas i individers hem och vardag för att skapa trygghet och förutsättningar för ökad självständighet. I FraViVo, som är nästa fas i projektserien, undersöker vi istället hur IoT-enheter kan användas inom särskilt boende och förutsättningarna för att nå ett breddinförande.

Projketidé

Projektet bidrar till ökad kunskap och erfarenhet av hur IoT-sensorer kan användas på vård- och omsorgsboenden med äldre genom att undersöka hur en digital profil av livs- och beteendemönster kan vara ett komplement till subjektiva metoder/rutiner och biometriska data.

Syfte

Syftet med projektet är att kunna upptäcka och följa levnads- och beteendemönster över tid i hemmiljö med Internet of Things (IoT) och AI, och relatera det till individens sjukdomsförlopp och behov. Syftet är också att upptäcka trender och avvikelser som kan relateras till effekter av pågående behandling eller ge svar på specifika frågor som måste utredas inför behandling.

Mål

Undersöka hur en digital profil av livs- och beteendemönster kan vara ett komplement till subjektiva metoder/rutiner och biometriska data.

Leveranser

Projektet ska leverera:

• En modell för att identifiera trender och hälsorisker
• En digital kontinuerlig hälsokontroll
• En digital infrastruktur
• Fyra vetenskapliga artiklar, två inom hälsovetenskap och två inom data science
• Populärvetenskapliga artiklar
  

Förväntade Effekter

Kortsiktiga effekter:
Ökad kunskap och erfarenhet i hur sensorer kan användas inom vård och omsorgsboenden.

Långsiktiga effekter effekter:

• Snabbare och mer träffsäkra bedömningar av individens utveckling över tid, inklusive hälsorisker med mätbara parametrar som indikerar aktivitet och hälsa, såsom fysisk aktivitet och sömn.
• Nya metoder för att förebygga hälsorisker och identifiera effekter och biverkningar av utförda insatser, till exempel läkemedelseffekt på fysisk aktivitet och hälsa.
• Nya metoder och nya sätt att tänka för att lösa framtidens samhällsutmaningar med bättre kvalitativa och kvantitativa data i realtid som möjliggör optimering och att med begränsade resurser använda mänskliga händer där de behövs som mest.
• Ersätta subjektiva bedömningsinstrument/metoder för skattning av aktivitet och hälsa, samt sjukvård med objektiva mätdata, med hjälp av sensorer.
• En tryggare miljö och en mer självständig vardag för äldre
  

För individen förväntas piloterna leda till bättre hälsa, större självständighet, och ökad trygghet genom ökad kunskap om individen ger mer individanpassad och personcentrerad vård och allmänt högre livskvalitet. Detta har också effekter på människor kring individen såsom anhöriga. För samhället förväntas projektet leda till att fler individer får rätt vård och omsorg vilket förbättrar folkhälsa.

För sjukhuset möjliggör detta kortare inläggningstider av patienter och en möjlighet att i realiteten följa en patient över längre tid jämfört med den tid som patienten finns på sjukhuset. För patienten i sin tur så bör hemmavistelsen upplevas positivare än sjukhusmiljön om samma nivå/upplevelse av trygghet kan fås. Denna möjlighet förväntas bidra till ökad livskvalitet för individen och nytta för sjukhuset genom minskat behov av sjukhusplatser, samtidigt som det blir en kvalitativ och personcentrerad vård då patienter kan följas över längre tid.

Globala hållbarhetsmålen

De mest relevanta globala delmålen inom Agenda 2030 för projektet är:

Mål tre är direkt kopplade till projektets grund, att förbättra vård och omsorg genom användandet av teknik. Genom att information om avvikelser som sensorerna på olika sätt detekterar samlas och kan behandlas kan just tidig varning och riskreducering bli ett viktigt resultat.

Mål nio är kopplat till utvecklingen av teknik som projektet stöder, genom att tekniken både utvecklas till att bli mer tillförlitlig och används för att stärka människors välbefinnande.

Mål 13 hanteras genom att sensortekniken och systemet gör det möjligt för vårdverksamhet att minska mängden fysiska resor, genom att man kan gå från ronderande verksamhet till mer behovsstyrd.

Aktuellt

Vad projektet arbetat med hittills
Initialt arbetade projektet med att analysera det behov och önskemål som finns i berörda verksamheter. Projektgruppen hade workshops tillsammans med personal från både kommun och region för att få en bild av vilket värde projektet skulle kunna ge respektive verksamhet. Projektet har även lagt mycket fokus på de etiska och juridiska aspekterna och som resultat av det samlat in samtycke från fem individer som kommer delta i de första piloterna.

Vad gäller de tekniska aspekterna la projektet ganska omgående tid på att installera utrustningen hos Luleå tekniska universitet för att kunna experimentera och börja titta på det data som utrustningen genererar. Vidare har projektet även installerat och konfigurerat den tekniska utrustningen hos några av de deltagare som ingår i piloterna.

Under hösten 2023 arbetade projektgruppen fortsatt med säkerhetsfrågor kopplat till den teknik som planerats att användas. Arbetet resulterade i att den installerade tekniken plockades bort hos berörda deltagare.

Vad projektet ska arbeta med framöver
Som resultat av arbetet under hösten 2023 har projektets styrgrupp tagit beslut om en ny inriktning som innebär att tekniken kommer fortsätta testas och utvärderas i en avgränsad labbmiljö hos Luleå tekniska universitet. Som komplement till det kommer ett arbete påbörjas med att analysera och dokumentera säkerhetskrav för användandet av IoT inom vård och omsorg.

Projektgruppen planerar även att rådfråga personal inom vård- och omsorgsboenden på Skellefteå kommun och personal från Region Västerbotten kring resultaten av den tekniska utvärderingen. Projektgruppen kommer att utvärdera tekniken utifrån hur den skulle kunna användas inom särskilt boende och vilka nyttor det skulle kunna ge för både vårdtagare och vårdgivare.

Projektparter

Projektet ingår i det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige. Här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hittar du mer information om det.