Samverkan i vårt DNA (Luleå tekniska universitet - Marita Holst)
I montern presenterar vi och samtalar med besökare om våra projekt där vi jobbar med att stärka samverkansstödet och samverkansmöjligheterna som syftar till att skapa ny kunskap, bättre utbildningar och en hållbar samhällsnytta.

Hur stärker vi ekosystemet för social innovation i norr? (Luleå tekniska universitet - Maria Jansson)

Projektet "Stärkt ekosystem för social innovation i norr (SESIN)”, koordineras av Luleå tekniska universitet i nära samarbete med Umeå universitet, Coompanion Västerbotten, Coompanion Norrbotten och Samforma. Projektet syftar till att förbättra stödet till sociala innovatörer och entreprenörer i Norrbotten och Västerbotten för att bidra till en hållbar och inkluderande samhällsomvandling. Projektet ska adressera en snäv syn på innovation, ett bristfälligt stödsystem för social innovation, en ensidig näringslivsstruktur samt begränsad tvärsektoriell samverkan.

Den primära målgruppen är företagsfrämjande aktörer i Västerbotten och Norrbotten. Aktörer definieras som de som erbjuder stöd till förverkligandet av affärsidéer och innovationer, till exempel innovationskontor, affärsrådgivare, inkubatorer och näringslivskontor. Sådana aktörer återfinns inom akademin, näringslivet, den offentliga sektorn och den ideella/idéburna sektorn.

För att förbättra stödet genomför projektet insatser för att kartlägga och stärka ramvillkoren för ekosystemet för social innovation, anordnar verkstäder för social innovation i form av lokal samhällsutveckling. Projektet undersöker också förutsättningarna för en samhällsinkubator i norra Sverige, samt genomför kunskapsloopar för gemensamt lärande om social innovation.

Med den här presentationen vill vi öka kunskapen om vad social innovation är och hur vi som företagsfrämjande aktörer samarbetar för att förbättra ekosystemet för social innovation

"Husqvarna-kursen" – en bro mellan högskola och industri" (Tekniska Högskolan i Jönköping - Linda Bergqvist)

Praktisk samverkan i utbildning formar framtidens ingenjörer! Genom ett unikt samarbete mellan Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) och Husqvarna Group får studenter inom produktutveckling och design arbeta med verkliga projekt i nära samverkan med företaget. Kursen stärker kopplingen mellan teori och praktik, utvecklar innovativa lösningar och öppnar dörrar för framtida jobb. Med stort engagemang från både akademi och näringsliv har kursen blivit en modell för samarbetsbaserad utbildning – en win-win-win för studenter, högskola och samhälle.

Samverkansteamet vid JTH kommer att presentera bakgrund, kursupplägg, utmaningar och framgångsfaktorer.

Lunds universitets samverkansakademi – en resa från temporära initiativ till uppbyggnad av kontinuerlig samverkanskapacitet (Lunds universitet - Maria Johansson)

Under 2017-2025 har Lunds universitet satsat ca 75 MSEK på 23 tematiska samverkansinitiativ som adresserade stora komplexa samhällsfrågor och konkreta utmaningar som exempelvis beredskap för pandemier, cirkulär byggindustri, klimatneutrala städer och existentiell resiliens. I spåren av dessa framkom behov av att öka professionalisering av samverkansuppdraget vid universitet för att bättre kunna svara mot möjligheter och utmaningar. Det ledde till en bred satsning på utveckling av förmågor och gemensamt lärande där basen har varit en sex dagar lång utbildning till certifierad samverkansledare. Satsningen har även omfattat andra typer av aktiviteter såsom workshopar, nätverksdialoger, samt studie- och läsecirklar. Insatserna har varit riktade mot olika nivåer och yrkesgrupper som universitets samverkansråd, forskare, samverkansledare och -koordinatorer.

Målet med initiativet är en kontinuerlig utveckling av både individuell och organisatorisk samverkansförmåga, som på sikt ska leda till att universitet utvecklas till och upplevs som en tydligare och starkare samverkansaktör. Förutom individuell kompetensutveckling har därför även en utveckling av nya arbetssätt påbörjats inom ramen för en samverkansakademi. Detta utifrån perspektivet att det krävs en kombination av utveckling av kompetens, kapacitet och förmåga för att möta behoven.

Samverkan med KKB (kulturella & kreativa branscher) - hur gör ni? (Södertörns högskola - Petra Norling)

Södertörns högskola ingår sedan 2024 i europauniversitetet KreativEU, med fokus på kultur och kulturarv. Ett av arbetspaketen går ut på att skapa en gemensam kulturarvsinkubator.

Vilka lokala erfarenheter finns av kulturinkubatorer vid lärosäten? Goda exempel eller lärdomar av misslyckanden? Hur påverkas förutsättningarna av den satsning på ett innovationkontor för KKB som beskrivs i FoI-propositionen?

Next stop: Innovation station Flemingsberg (Södertörns Högskola - Johanna Tollbäck)

En dryg pendeltågskvart söder om Stockholm Central ligger Flemingsberg, Sveriges åttonde största campus med drygt 20 000 studenter fördelade över fyra lärosäten, ett musikpedagogiskt institut och en konstskola. För några år sedan påbörjades ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt: arbetet med att bygga studentstaden Flemingsberg. Flemingsberg ska växa och visionen är att skapa en regional stadskärna med 50 000 boende, 50 000 arbetande och 50 000 dagliga besökare. För att detta ska vara görbart och bli framgångsrikt krävs en omfattande samverkan mellan olika sektorer och ett starkt engagemang från de aktörer som befinner sig på platsen.

Utifrån detta tog Södertörns högskola tillsammans med Stiftelsen Flemingsberg Science 2023 initiativet till en mötesplats, innovationshub och coworking-miljö med syfte att skapa en stimulerande plats för möten mellan människor, idéer, kunskap och kreativitet. Det skulle vara en miljö som erbjuder kommuner, akademi, företag, start-ups och andra organisationer en samverkansinfrastruktur för nätverkande, idé- och affärsutveckling kopplad till utvecklingen i Flemingsberg. Miljön döptes till ’Innovation station’.

Innovation station finns till för spontana och planerade möten och samtal, där de aktörer som befinner sig här träffas och får möjlighet att initiera och utveckla gemensamma projekt och satsningar. Studenter från högskolans utbildningar möter framtida arbetsgivare och högskolans forskare träffar samverkanspartners och får därmed tillgång till empiri och verksamhetsbaserade utmaningar som kan formuleras till forskningsfrågor. Kommun och näringsliv får en ingång till forskningsbaserad kunskap och kompetens för verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning.

Vi vill i den här presentationen dela med oss av den här resan och hur Innovation station har öppnat upp för samverkan mellan kommun, näringsliv, civilsamhälle och akademi. Vi vill lyfta intressanta projekt och lärdomar och hur samarbetet nu lett fram till en ansökan om att Flemingsberg ska bli ett av de geografiska omställningslabben inom ShiftSweden, ett av fem program i Sveriges stora innovationssatsning ’Impact Innovation’.

VIP4WIL - innovativ utbildningsmodell med forskning och samverkan (Högskolan Väst Hanne Smidt , Vinnova Anna-Carin Ramsten)

Bidraget kommer att handla om Högskolan Västs innovativa utbildningsmodell VIP4WIL, som kombinerar det amerikanska VIP-konceptet (VIP: Vertically Integrated Projects) med Högskolan Västs profil Arbetsintegrerat lärande (WIL: Work-integrated Learning). VIP4WIL erbjuder studenter att delta i pågående forskningsprojekt, vilket ger studenter tidiga forskningskompetenser parallellt med traditionell utbildning.

Modellen syftar till att öka inkludering och mångfald inom forskning genom att bryta traditionella utbildningsstrukturer som kan begränsa tillgången för underrepresenterade grupper. Alla studenter kan ansöka om att delta i ett VIP4WIL-projekt så länge det finns engagemang och intresse i projektet. Ambitionen är att VIP4WIL också kan påverka studenters förståelse för och perspektiv på forskarutbildning och forskning.

Samverkan med externa partners är central i VIP4WIL, där dessa partners bidrar i forskningsprojekt och erbjuder utmaningsdriven problemlösning, verkliga miljöer för studentpraktik, främjar nätverkande, kompetensutveckling och karriärplanering. VIP4WIL:s externa partners kommer från samhällets alla sektorer: lokala och nationella myndigheter, företag, industri och civilsamhällesorganisationer.

Under hösten 2024 och våren 2025 inleddes VIP4WIL:s första omgång vid Högskolan Väst med fem forskningsprojekt och 33 studenter, där kurserna består av fyra moduler, vardera om 7,5 hp, och bygger på erfarenhets- och praktikbaserad pedagogik genom mentor-lärlingskap och peer-to-peer lärande mellan forskare och studenter. Lärdomar kring konceptets genomförande, dess utmaningar och möjligheter, kommer presenteras i sessionen.

Projektet är finansierat av Vinnova och bidrar till samverkan mellan studenter från olika program och med externa partners i ett hållbarhetsperspektiv. Vi kommer att diskutera hur vi kan bidra till nytänkande om hur vi på ett strukturerat sätt kan engagera studenter i forskning redan under deras grundutbildning.

Modell för samverkan inom humsam-utbildningar (Umeå Universitet - Ewa Lantz)

Det finns många framgångsrika modeller för arbetsintegrerat lärande ( till exempel co-op) för teknat utbildningar eller utbildningar mot ett tydligt definierat yrkesliv. Går det att hitta liknande modeller för humsam? Vilka gemensamma beståndsdelar kan en modell ha för att passa en utbildningsbredd och breda arbetsmarknader?

Enheten för forksningsstöd och samverkan vid Umeå universitet arbetar internt under 2025 med ett pilotprojekt som syftar till att testa en modell för arbetsintegrerat lärande inom humsam-utbildningar.

Scenkonst som nyckel till samverkan - hiss eller diss? (Södertörns högskolan - Petra Norling)

I detta pass lyfts erfarenheter från en högskolas och en kommuns gemensamma scenkonstresidens 2021-2024. Efter fyra år sätter Södertörn och Huddinge kommun punkt för sitt gemensamma, tvärvetenskapliga scenkonstresidens. Ledde satsningen till det utforskande av forskningens och kulturens gränser som tanken var? Vilka är lärdomarna? Och hur skapar man mest bang for the bucks?

Naven som boostar utvecklingen i små och medelstora företag (Luleå tekniska universitet - Marita Holst)

NorrlandsNavet och Smålandsnavet finanieras av Familjen Kamprads Stiftelse för att boosta företagandet i små och medelstora företag. Presentationen ger konkreta exempel på hur Luleå tekniska universitet och Linnéuniveritetet har tagit sig an utmaningen och möjligheten som satsningen från Stiftelsen innebär. Arbetet bedrivs i flera spår som på olika sätt bidrar till företagens utveckling samtidigt som universitetens utbildningar och forskning stärks. Exemplen i presentationen kommer främst att ges från studenter aktiva i företag och arbetet med livslångt lärande i företagen.

Policystöd för social innovation (Umeå universitet - Martin Englund)

Sociala innovationer är nya idéer som möter samhällsbehov, skapar sociala relationer och formar nya samarbeten. Svenska lärosäten har traditionellt stöttat tekniska innovationer, kommersiellt entreprenörskap och samarbete med industrin. Detta märks i många av de innovationskontor, inkubatorer, science parks och holdingbolag som erbjuder stöd för kommersialisering av forskningsresultat genom patent, licenser och avknoppningsföretag.

Så kallad traditionell innovation har också tydligt policystöd genom att det ofta tar plats i lokala och regionala innovationsstrategier, styrdokument eller andra typer av policys hos olika aktörer. Hur ser policystödet ut när det kommer till social innovation? Vilka styrdokument och policydokument behövs inom och utanför akademin för att få till fler innovationer med fokus på samhällsutmaningar och hållbar utveckling?

Samverka genom AIL för en enklare övergång mellan studier och arbetsliv (Umeå Universitet - Ewa Lantz)

Arbetsintegrerat på lärande (AIL) har visat ha en positiv effekt på studenternas lärande och genomströmning, underlättar vidare långsiktigt strategisk samverkan för att främja utbildningens kvalitet och möjliggör fler vägar för företagens kompetensförsörjning. Umeå universitet ger exempel på AIL från både praktiska tydligt yrkesinriktade utbildningar och breda teoretiska utbildningar.

Flexibel omställning för hållbar innovation - en modell för att främja gränsöverskridande samverkan (Högskolan i Gävle - Anna Jansson)

Mot bakgrund att flexibla arbetsformer kan öka företagens attraktivitet och innovationsförmåga, genomförs under åren 2023 – 2025 ett samverkansprojekt i Gävleborg mellan akademi, innovationsfrämjare och SMF, ’Flexibel omställning för hållbar innovation’. Även om ett väl genomfört samarbete kan ge betydande fördelar för alla parter finns det faktorer som kan hindra såväl som stötta projektets mål. I presentationen beskrivs den modell för samverkan som tillämpats under projektet samt beskriva de möjligheter och hinder som projektet hittills erfarit.

Samverkan mellan akademi och SMF - framgångsfaktorer och utmaningar (Linköpings universitet - Susanne Pettersson)
99% av alla företag i Sverige är små- eller medelstora, upp till 249 anställda. Genom samverkan med akademin får företagen tillgång till ny kunskap och verktyg för att utveckla sina verksamheter samtidigt som forskarna får möjlighet att testa teorier genom praktisk tillämpning, samla data och nyttiggöra sin forskning. I denna Campfire kommer vi att diskutera framgångsfaktorer och utmaningar för samverkan mellan akademi och SMF och dela erfarenheter och perspektiv. Tillsammans kan vi lära av varandra!

Ett exempel som kommer att lyftas är projektet Kunskapsbron som är ett samverkansprojekt mellan Linköpings universitet och Almi Östergötland.