Från effektiviseringar till AI-analyser – här är Skellefteå kommuns energiresa

Energifrågan har varit i fokus för Skellefteå kommun under lång tid, och stora framsteg har gjorts. Kommunen har gått från att jobba med traditionell energieffektivisering till AI-analyser av energiflöden.

Under det senaste decenniet har Skellefteå kommuns energieffektiviseringsarbete förändrats. För 15 år sedan handlade arbetet till stor del om att identifiera så kallade lågt hängande frukter. Bland annat införde man tidsstyrning för belysning och motorvärmarstolpar för att minska onödig energianvändning.

Ralf Isaksson är sektionschef för Drift och Städ på Skellefteå kommun och har varit med under resans gång.

– Nu har vi passerat fasen av lågt hängande frukter när det gäller energieffektivisering. Nu fokuserar vi på att integrera digitalisering, smarta system och avancerad teknik som AI och IoT (Internet of Things) för att skapa en mer hållbar energianvändning, säger han.

Sensorer placeras i fastigheter utan verksamhet för att övervaka temperatur, vattenläckage och andra avvikelser. Lokalvården kan dra nytta av besöksräknare och nivåmätare i papperskorgar för att optimera sina rutiner.

– Vårt fokus är att använda energin när den behövs, och genom analyser och sensorer kan vi göra det på ett mer effektivt och hållbart sätt, säger Ralf.

Hållbarhetsarbetet genomsyrar hela verksamheten, i alla led.

– Vi utvärderar miljöpåverkan och energianvändning för allt vi arbetar med, från ventilation till inköp av teknisk utrustning, säger Ralf.

Framtidens melodi är helt uppkopplade fastigheter som skickar in data som kan analyseras timme för timme. Skellefteå kommun använder faktiskt redan idag AI för att hantera data från vissa av kommunens fastigheter.

– I stället för att invänta en fil en gång i månaden får vi statistik för föregående timme. Det har gjort att vi kan se energiflöden över dygnet. Vi kan göra betydligt bättre analyser.

I dagsläget är sex fastigheter uppkopplade och skickar statistik om användning och energiflöden. På sikt hoppas Ralf att data från samtliga drygt 300 fastigheter kunna analyseras med hjälp av AI. Kommunen samarbetar med Luleå tekniska universitet för att göra maskininlärningsanalyser som kan identifiera stora avvikelser och optimera energianvändningen.

– AI:n kan säga vad en fastighet borde förbruka baserat på historiska data och jämföra det med den faktiska förbrukningen, vilket ger oss möjlighet att upptäcka avvikelser och potentiella problem, säger Ralf Isaksson.

Relaterat innehåll