Del 3. Från Finnfors till Bjuröklubb

Nu har vi kommit till del tre i vår berättelse. Den tar oss från Finnfors till Bjuröklubb. Häng med!

Den 1 juli 1908 är ett viktigt datum i Skellefteås historia. Det som hände har nämligen i stor grad präglat Skellefteå som vi känner det idag. För just då invigdes Skellefteå Krafts första kraftverk i Finnfors och resten är historia.

Finnfors var inte helt okänt innan beslutet togs om att bygga en kraftstation i Skellefteälven precis där för att utnyttja fallhöjden på 20 meter. Nej, det fanns en betydligt mer fängslande historia. På 1500-talet härjade ett rövargäng i trakterna. De huserade i en grotta norr om Finnfors från vilken de begav sig ut för att stjäla, men även mörda och kidnappa. Enligt gamla tingsprotokoll ska de ha rövat med sig en vallflicka från Medle. Gunilla, som hon hette, tillfångatogs och lär ha fött flera barn under fångenskapen. Samtliga dräptes av rövarna.

Efter sju år lyckades hon rymma varpå ett antal män från Medle lyckades lokalisera grottan och slå ihjäl sex av rövarna. En sjunde flydde på skidor men fångades in, fördes inför rätta och avrättades.

Den utpekade grottan finns kvar än idag och går att besöka.

Men tillbaka till Finnfors kraftstation. Den drevs fram till 1960-talet och den spektakulära byggnaden är idag ett kraftverksmuseum där det varje år firas Fallets dag som blivit någonting av en folkfest.
Det är här vår berättelse börjar. Den ska ta oss längs älven och upp på land vidare till Skellefteåkustens mäktigaste utsiktsplats, Bjuröklubb.

Älven har alltid haft stor betydelse här. Ursprungligen för fiske, men även som flottarled och primär transportväg innan järnvägen kom. Men i modern tid främst som kraftkälla, rekreationsplats och numera också vintersim.

Krångfors och Forsbacka

Tillkomsten av kraftverk och järnvägen i början av 1900-talet gav byarna runtikring liv och mellan åren 1926 och 1928 fick nästa by några kilometer österut, Krångfors, sitt kraftverk.

Krångfors är även platsen där första bron över Skellefteälven byggdes på grund av att forsen just här var för krång för att ta sig över med båt. Därav namnet.

Bron dokumenterades i skrift första gången 1609, idag finns dock bara rester kvar av den bro som i slutet av 1870-talet ersatte den ursprungliga konstruktionen.

Är du kultur- och historieintresserad finns en kulturstig där man hittat lämningar från stenåldern i form av boplatser, kokgropar och eldstäder bland annat.

Passerar du älven norrut, till byn Forsbacka hittar du startpunkten för Nasaleden, en vandringsled längs den gamla transportvägen mellan kusten och silvergruvan i Nasafjäll. Varje år arrangeras Nasaloppet, ett skidlopp med en åksträcka på 4 mil, och Nasaklivet, en gå-/lunka-/löptävling på 2 alternativt 9 kilometer.

Medle

Fortsätter du österut några kilometer kommer du till Medle. Även här har järnvägen och exploateringen av vattenkraft haft stor inverkan på den jord- och skogsbruksbygd som Medle varit och till viss del fortfarande är. I byn bodde också Mårten Jonsson Strål som var en av männen som kämpade ner Finnforsrövarna som tillfångatog medleflickan Gunilla.

Med vackra omgivningar, en välutrustad idrottsplats och närhet till Skellefteå stad är det en populär by med låg medelålder. Under vinterhalvåret arrangeras den populära pimpeltävlingen Medlenappet.

Klutmark

Vi korsar älven över Kvistforsdammen där Skellefteälven trycker på med hela sin vattenkraft. När dammen började byggas för 50 år sedan var över 100 man involverade i bygget av det största kraftverket längs hela älven.

På den södra sidan ligger Klutmark där järnvägen och sågverkets uppkomst innebar ny bebyggelse och arbetstillfällen.

Idag är Klutmark en levande by med bland annat en skidanläggning med tre nedfarter som är central för den alpina sporten i Skellefteå. Klutmark är också hemvist för många motorfantaster i och med Klutmarksbanan som huserat åtskilliga motortävlingar de senaste 40 åren. Men mer eller mindre sanktionerade motortävlingar lär ha pågått här sedan 1920-talet.

Skråmträsk

Den som färdas vidare på Skråmträskvägen kommer också fullt logiskt till orten som gett upphov till vägnamnet. Mitt i Skelleftebygden ligger Skråmträsk, en aktiv by med många sevärdheter och besöksmål.

För den friluftsintresserade är det ett måste att besöka jätteasparnas skog 2 km söder om byn. Här kan du vandra i en sällsynt gammal skog med träd som närmar sig 300 år och är cirka 80 cm i diameter i brösthöjd.

Som många andra mindre jordbruksorter förr i tiden fanns ett mejeri som uppfördes 1886. Men första mejerskan Hilda Danielsson var något extra och satte Skråmträsk på dåtidens mejerikarta. Hon utvecklade en egen grynpipig ost av typen Wästerbottensost som vann första pris i Stockholm på 4:e Allmänna Svenska Ostutställningen. Den tillverkades ända fram till 1933.

I dag är byn också känd för sina kulinariska färdigheter. Skråmträsk Kvarn blev Västerbottens första Kravmärkta kafé och som efter varsam renovering blivit ett av Skellefteås mest uppskattade utflyktsmål. Här kan du varje sommar också fika till en teateruppsättning och andra kulturevenemang.

Från kvarnen går det snabbt att korsa landsvägen till en liten skofabrik. Här tillverkar ägarna till kvarnen, Erik och Asta Hellgren, rejäla läderskor för vardagsbruk under varumärket Skråmträsk.

I byn finns också en lång tradition av att odla jordgubbar – det brukar erbjudas självplock under sommaren i mån av tillgång på bär men myllan i Skråmträsk sägs vara extra gynnsam för gubbarna.

Östra Falmark

På vår resa ut mot kusten passerar vi Östra Falmark, 20 km från Skellefteå centrum, där den regionala flygplatsen finns. Skellefteå Airport är ett nav som Västerbottens näst största flygplats med cirka 300 000 resenärer per år till både inrikes och charter.

För den som inte vill flyga till varmare badvatten är den populära stranden Sjöbottsand, eller Sjöbo som den kallas av ortsborna, ett fullgott alternativ. Sjön är känd för att ofta ha badtemperaturer på över 20 grader.

Bureå

För samhället Bureå finns det stora planer i framtiden. Tack vare batterifabriken planeras Bureå växa med hela 1 000 personer. Här kommer det också att bli en station för Norrbotniabanan.

Bureå har alltid varit en knutpunkt och med historiska anor ända tillbaka till medeltiden och birkarlarna, dåtidens handelsmän, som reste upp till lappmarkerna och bedrev handel med samerna.
Ute på klosterholmen i Bureälven finns fornminnesrester och det sägs att där fanns ett kloster – en Bottenviksfilial som drevs av gråmunkarna med ett antal bröder med uppdrag att predika för fiskarna.

Carl von Linné beskriver också Bureå i vackra ordalag där han bodde en natt på sin resa till fjällvärlden. Han gick ner till stranden och ska där ha upptäckt en ny blomma. På väg mot Skellefteå skräder han inte orden om vad han såg från sin häst:
”Skogarna äro härliga av tall, gran och överflödig björk, varav ingen ort är angenämare i Sverige att resa igenom om sommaren”.
Är du nyfiken på att veta mer om Linnéstigen så finns mer information på skelleftea.se.

Fisket har alltid varit starkt förknippat med Bureå, men även industrin. Mellan åren 1796 och 1992 var den härskande industrin Bure bolag, som först drev en stor sågindustri och senare under MoDo ett träsliperi. I dag bedrivs en spännande satsning på biokol i den gamla MoDo-fabriken.

Ett besök på idrottsplatsen med det lockande namnet Myggvalla går inte att tacka nej till. Spela en runda fotbollsgolf och försök samtidigt hålla flygfäna borta – det om något är ett bra Instagraminlägg.

Bjuröklubb

Jag var ute på Bjuröklubb
och jag tittade på stranden
Och vågorna krålade
Och jag vada' in i natten
oh ja, jag var en vinnare runt vattnet
oh ja, jag var en vinnare”

Vada i artisten Lalehs fotspår en sommarkväll och titta på de krålande vågorna. Det var här Laleh hämtade kraft och senare skrev låten som en hyllning till naturreservatet som kanske är vår mest omtalade plats. Några gånger per dag sedan början av 1900-talet har Bjuröklubbs väderläge lästs upp i radions Sjörapporten. Här fanns en lotsplats och en bemannad fyrplats fram till 1970. Nu är det möjligt att övernatta i själva fyren som är ett vandrarhem och på sommaren är fyrmästarbostaden en populär restaurang.

På väg ut till halvön Bjuröklubb finns Storsand som precis som namnet antyder är en väldigt lång strand, faktiskt Västerbottens längsta havssandstrand.

För ornitologerna är Grundskatan, som är Västerbottens ostligaste punkt, en speciell plats tack vare sitt rika utbud av fåglar då det går sikta tiotusentals fåglar här under rätt säsong. Hällmarkerna och klapperstensfälten skänker området en unik känsla.