Skellefteå samlade branschen, tillsammans mot mer hållbara anläggningsprojekt
Hur arbetar vi med anläggningsprojekt som håller i längden och bidrar till att nå klimatmålen? Den frågan stod i centrum när Skellefteå kommun i går samlade bransch, forskning och praktik till konferensen “Skellefteås resa om hållbara anläggningsprojekt”, en del av Society Expo 2026.
Bakom dagen stod ett brett partnerskap mellan Skellefteå kommun, Skanska, Peab, NCC, Contractor och InfraSweden. Gemensamt för aktörerna är att de redan driver utveckling i praktiken, men också att de ser att tempot måste öka.
Bygg- och anläggningsbranschen står för omkring 20 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp och inom Skellefteå kommun utgör den nästan 40 procent av klimatpåverkan från den kommunala verksamheten. För att möta den utmaningen har Skellefteå kommun under flera år drivit en tydlig utveckling mot hållbara anläggningsprojekt.
– Vi har kommit långt i många delar, men vi är mitt i omställningen. Ska vi nå klimatmålen behöver vi fortsätta förändra både arbetssätt och krav, säger Sara Keisu Lund (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, Skellefteå kommun.
Hållbarhet avgörs i början av ett projekt, inte i slutet
Skellefteå kommun arbetar aktivt med att använda upphandling och samverkansformer för att styra mot bättre lösningar redan från start. Det handlar om att ställa krav som driver utveckling, men också om att skapa utrymme för innovation i genomförandet.
– Det är i de tidiga skedena vi har störst möjlighet att påverka. Om vi inte sätter rätt förutsättningar då blir hållbarhet något vi försöker rätta till i efterhand, säger Therese Bäckström Zidoli, projektchef på Skellefteå kommun.
Erfarenheter från branschen pekar på samma sak: möjligheten att minska utsläpp och resursanvändning är som störst i planeringsskedet, till exempel när det gäller att möjliggöra elektrifiering och nya materialval.
Arbetssätt och teknik omsätts redan i Skellefteå
I Bergsbyns företagspark utvecklades arbetet med masshantering från en logistisk utmaning till en strategisk fråga. Genom att planera och optimera användningen av massor inom projektet minskade behovet av transporter, samtidigt som berg- och jordmaterial återanvändes på platsen.
Projektet var också som testbädd för elektrifiering. Tillsammans med NCC och Skellefteå Kraft testade kommunen energilager som gjorde det möjligt att använda eldrivna maskiner även i ett område där elnätet var begränsat. Förutom att arbetet effektiviseras och klimatpåverkan minskar så reduceras även buller och utsläpp på arbetsplatsen.
Materialval är en annan avgörande fråga där utvecklingen går snabbt
Utvecklingen av material är central för hela branschen. I utbyggnaden av Skellefteås hamnområde används klimatförbättrade material som tydligt minskar utsläppen. Peab arbetar med så kallad ECO-betong, där klimatpåverkan är lägre än i traditionell betong och i vissa fall kan halveras beroende på sammansättning.
Samtidigt används fossilfritt och återvunnet stål från SSAB, vilket innebär att utsläppen från en av byggprojektens största materialposter minskar betydligt.
Även produktionen förändras
Skanska lyfte hur arbetet med cirkulära materialflöden och återbruk utvecklas, där schaktmassor, asfalt och betong i allt större utsträckning tas om hand och återanvänds i stället för att bli avfall.
Elektrifiering av arbetsmaskiner är en annan viktig del. Erfarenheter från NCC:s projekt visar att elektrifierade arbetsplatser ger både lägre utsläpp och bättre arbetsmiljö. Men också att det kräver nya arbetssätt, planering och krav från beställare.
Samtidigt breddas hållbarhetsbegreppet
I anläggningsprojekt som Hammarängen integrerades biologisk mångfald i planeringen med fokus på att bevara och utveckla naturvärden.
Under byggtiden handlar hållbarhet också om människor. Flera projekt i Skellefteå visar hur sociala insatser kan bli en naturlig del av genomförandet, till exempel genom dialog med närboende och samarbete med lokala verksamheter som förskolor. Här spelar entreprenörerna, som Contractor, en viktig roll i det praktiska genomförandet på plats.
Avslutningsvis riktades blicken framåt, även mot det som ännu inte är löst
InfraSweden var på plats och de samlar kommuner, företag och akademi för att utveckla innovationer som kan bidra till en klimatneutral infrastruktur till 2045.
– Leverantörerna har visat oss här idag att många av lösningarna redan finns, men det som återstår är att få dem att användas brett i hela branschen och i fler projekt, säger Stefan Uppenberg, hållbarhetskonsult kopplad till InfraSweden.
Skellefteå ligger i framkant inom flera områden men bilden från konferensen var tydlig: det räcker inte att några går före. Hela branschen behöver ställa om. Och det behöver gå snabbare.