Berättelser breddar bilden av vård och omsorg

Med föreställningen ”Ögonblick i vård och omsorg” kliver fem medarbetare från Skellefteå kommun upp på scen och delar sina egna berättelser. Här lyfts en annan sida av vård och omsorg fram, där de små ögonblicken, relationerna och människorna står i centrum.

– HO! HA! HI! Fem kvinnor står i en ring inne på Sara kulturhus, som ett fotbollslag innan en match. De turas om att ropa och peka mot varandra. Och de skrattar. Det är en avslappningsövning, berättar de.

– Vi körde den här övningen bakom kulisserna inför föreställningen. Och det hjälper faktiskt för att slappna av, säger Jasna Nilsson Milikic.

De fem kvinnorna har nyligen stått på scen inför publik. Inte som skådespelare, utan som sig själva. Med egna berättelser från vardagen i Vård och omsorg. Föreställningen ”Ögonblick i vård och omsorg” är ett samarbete mellan Skellefteå kommun och Västerbottensteatern. Bakom initiativet finns en vilja att visa det som sällan ryms i rubrikerna.

– Ofta får man höra när något har gått fel. Det är viktigt, men vi vill också visa allt som fungerar jättebra och allt fint som händer varje dag, säger Ann-Katrin Lundmark, sjuksköterska med lång erfarenhet.

Personliga berättelser

Ann-Katrin, Jasna och deras kollegor Eva Andersson, Malin Rost och Anita Lundberg har fått arbeta fram personliga berättelser från sitt yrkesliv.

Med stöd av pedagoger från Västerbottensteatern har de utforskat minnen, känslor och situationer som stannat kvar.

– Vi är vana att rapportera, inte att berätta. Här fick vi använda alla sinnen. Det var nytt och väldigt utvecklande, säger Malin Rost.

För vissa kom berättelsen direkt. För andra växte den fram under arbetets gång. Gemensamt är att de alla bär på erfarenheter som gjort avtryck. Ofta små saker. Som att sätta sig på sängkanten en stund och skratta tillsammans med en vårdtagare.

– Någon sa till mig: ”Det är så härligt att få toka sig en stund. Det känns som att jag har en kompis.” Tänk att det lilla man gör kan betyda så mycket, säger Eva Andersson, vårdbiträde sedan över 30 år.

Utmaning

Att kliva upp på scen utan manus var en utmaning. Nervositeten fanns där, men också viljan.

– Ingen av oss var väl först riktigt bekväm med att stå på scenen. Men man gör det för att det är viktigt. Och man lär sig att våga lita på sig själv. Att våga vara tyst och möta publiken, säger Anita Lundberg, distriktssköterska och processledare.

Reaktionerna efter premiären den 10 mars har varit mycket positiva.

– Jag är otroligt stolt över modet hos medarbetarna. Att de tar plats och berättar om det här viktiga arbetet, säger Linda Dehlin, vård- och omsorgschef.

Förändringsarbete

Föreställningen är också en del av ett större förändringsarbete inom Skellefteå kommun. Med en åldrande befolkning och ökande behov av vård och omsorg är rekrytering en av de stora framtidsfrågorna.

– Vi behöver visa vad jobbet faktiskt innebär. Det här projektet är en fantastisk möjlighet att sätta fokus på de vi är till för – brukare och medarbetare. Vi behöver ta alla chanser att nyansera bilden av vård och omsorg. Det görs ett fantastiskt arbete. Man får följa med på resor i människors liv, säger Linda Dehlin.

För deltagarna själva har projektet satt spår, både i yrkesrollen och på ett personligt plan.

– Det har stärkt yrkesstoltheten. Och det har känts så bra att få dela med sig av de här berättelserna, säger Eva Andersson.

”De är berättare nu”

Samtalet i Sara kulturhus vill aldrig riktigt ta slut. De har mycket att berätta, skrattar och fyller i varandras meningar. Kanske är det just det berättandet gör: Bygger gemenskap, både på scen och i vardagen. Och kanske är det också det publiken tar med sig.

– Du kommer aldrig att få tyst på dem, de är berättare nu, säger Lillemor Skogheden med ett skratt.

Hon är pedagog och konstnärlig resurs för berättande och teater på Västerbottensteatern och har jobbat med gruppen inför föreställningen.

– Det är fantastiskt roligt att få ta del av deras värld och deras verklighet, säger hon.

Vill inspirera

4 och maj spelades ytterligare fyra föreställningar på Sara kulturhus och deltagarna själva hoppas att det här bara är början.

– Jag hoppas att någon som ser föreställningen tänker: Det där vill jag jobba med. Eller känna: Där skulle jag vilja ha mina anhöriga, säger Eva Andersson.

– Det har absolut gett mersmak. Vi vill inspirera fler att berätta, säger Anita Lundberg.

Föreställningarna är ett samarbete med Västerbottensteatern och finansieras av Region Västerbotten och Skellefteå kommun genom projektet ÖKA.