Ett långt perspektiv på Skelleftebygdens historia

Skellefteå kommun är inne i en expansionstid. Men vi ska inte tro att det saknar motstycke i bygdens historia. ”I slutet på 1700-talet hade vi en jättestor befolkningsökning, så pass att om vi hade haft den idag skulle kommunledningen hoppat jämfota” berättar Rolf Granstrand, ordförande i Skelleftebygdens lokalhistoriska förening.

Skelleftebygdens lokalhistoriska förening, SKEFO, har funnits sedan mitten av 80-talet och Rolf Granstrand har varit delaktig i föreningen länge, ungefär 30 år, höftar han. Under den tiden har han sett intresset för lokalhistoria växa.

– Det har bland annat varit stadigt tilltagande med fler som kommer på arrangemang och allt fler medlemmar.

SKEFO har som förening tre huvudaktiviteter: En skrift som heter ”Skelleftebygden” som utkommer två gånger per år, arrangemanget ”Lokalhistoriska dagar” och så andra offentliga arrangemang, såsom Nordanådagen och Westerlunddagen, samt föreläsningar, stadsvandringar och bussutflykter. Men de arbetar inte med allt detta själva utan har ett nära samarbete med Fornminnesföreningen, Skelleftebygdens släktforskare och Skellefteå hembygdsförening.

– I denna ”Fyrklöver” har vi sammanlagt mer än 800 medlemmar, varav SKEFO har knappt 200, säger Rolf Granstrand.

Belyser en ort i kommunen

Många av arrangemangen har fått stå stilla under pandemin, bland annat de lokalhistoriska dagarna. De består av tre dagar som spenderas på en utvald ort eller by i kommunen. Ett av de årliga numren av skriften ”Skelleftebygden” handlar då också om den orten (årets andra nummer består av ett lokalhistoriskt tema). För att anordna dessa dagar sker ett samarbete med den utvalda ortens föreningar.

– Det kräver mycket planering. Vi tar dels fram skriften men det är också bland annat föreläsningar, panelsamtal, kulturinslag och guidade vandringar.

Senaste gången man kunde genomföra detta var 2019 och då var platsen som uppmärksammades Boliden.

Har ni någon ort i åtanke för nästa gång?

– Det pågår lite sonderingar med föreningar i Örviken, så det ligger bra till. Och nästa år har vi sagt att vi ska vara i Jörn och Österjörn, detta i och med att Sara Lidman skulle ha fyllt 100 år.

Skellefteås guldåldrar

En annan del av SKEFOS pågående arbete är att vaska fram ”Skellefteås guldåldrar”. Den första de identifierat pågick under senmedeltiden. Då anlades flertalet av bygdens stora byar och i början på 1500-talet invigdes den stora sockenkyrkan i sten, alltså den vi idag kallar Landskyrkan.

– Det som är spännande med Skelleftebygden är att strukturen i stort sett låg klar för 500 år sedan. De sjuttio byar som byggde upp bygden finns kvar, sånär som på två som lades öde under stormaktstiden. Det var två små byar som hette Ön och Holma.

Under andra halvan av 1700-talet kom ännu en guldålder; under frihetstiden växte nya näringar fram som tjärbränning, finbladiga sågverk och dussintalet skeppsvarv. Befolkningen fördubblades på femtio 50 år.

– I jämförelse med det går befolkningsökningen väldigt sakta nu.

Mer i närtid var början av 1900-talet en guldålder. Då byggdes Parkbron, läroverk, sjukhus, järnväg och hamn. På 50-talet växte sedan nya stadsdelar fram och efter kommunsammanläggningen 1967 kunde Skellefteå titulera sig som Norrlands folkrikaste kommun.

Sedan kom en period då det stod stilla och befolkningen kom så småningom att minska. Detta gällde tills för ett par år sedan då trenden så sakteliga vände och nu är vi inne i en period då industrin växer, det pågår bebyggelse i både stad och på landsbygd och kommunen väntar sig en stor befolkningsökning under de kommande åren.

Tror du att man i framtiden kommer att beteckna tiden vi är i nu som en guldålder?

– Det får vi väl hoppas. Nog är vi mitt i en av Skelleftebygdens halva dussin guldåldrar, absolut, säger Rolf Granstrand.


FAKTA

Mer om SKEFOS arbete, arrangemang, fotografier, böcker och tidningar hittar du på den lokalhistoriska portalen för Skelleftebygden. Länk till annan webbplats.

Relaterade nyheter

Senast uppdaterad: