Grannehörande och grannemedgivande
Ditt byggprojekt kan påverka dina grannar. Här förklarar vi vad grannehörande och grannemedgivande betyder och när de används.
Vad är skillnaden?
- Grannehörande: Kommunen ger grannar och andra möjligheten att lämna synpunkter i ett bygglovsärende
- Grannemedgivande: Berörda grannar godkänner skriftligen att en viss åtgärd placeras nära fastighetsgränsen
Grannarna bestämmer inte om bygglovet ska beviljas. Det är alltid kommunen som prövar ansökan och fattar beslut.
Grannehörande – kommunen tar in synpunkter
Kommunen kan behöva höra grannarna när du söker bygglov eller förhandsbesked. Det gäller normalt om:
- Åtgärden avviker från detaljplanen eller områdesbestämmelserna
- Åtgärden ska utföras utanför detaljplan och inte regleras av områdesbestämmelser
Det finns undantag, exempelvis för vissa mindre komplementbyggnader och tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus.
Kommunen skickar information om ansökan till de grannar som ska höras. De får läsa handlingarna och lämna synpunkter inom en viss tid. Synpunkterna blir en del av kommunens beslutsunderlag, men ett nej från en granne innebär inte automatiskt att bygglovet avslås.
Grannemedgivande – grannen godkänner en placering
Vissa åtgärder som normalt är bygglovsbefriade kan kräva bygglov om de placeras närmare än 4,5 meter från en tomtgräns.
I vissa fall kan åtgärden fortfarande vara bygglovsbefriad om alla berörda grannar lämnar ett skriftligt medgivande. Om en grannfastighet har flera ägare behöver samtliga skriva under.
Medgivandet ska tydligt visa vilken åtgärd och placering grannen har godkänt. Använd gärna en måttsatt situationsplan och fasadritningar.
Ladda ner blankett för att ta in grannemedgivande pdf, 515.7 kB.
Även om dina grannar lämnar skriftligt medgivande kan du behöva söka bygglov eller göra en bygganmälan. Läs mer om vad som gäller för olika projekt
Frågor och svar
Följande räknas som granne till ett byggprojekt:
- Ägare till fastigheter som gränsar till aktuell tomt
- Andra sakägare som kan påverkas av beslutet, till exempel genom buller eller trafik
Nej. Om ett grannehörande behövs är det kommunen som avgör vilka som ska höras och skickar informationen till dem.
Du behöver bara kontakta grannarna om du vill be om deras medgivande för att bygga nära tomtgränsen.
Nej. Du behöver inte svara om du inte har några synpunkter.
Om du vill svara ska du göra det inom tiden som anges i meddelandet. Beskriv konkret hur åtgärden kan påverka dig, exempelvis genom placering, höjd, insyn, dagsljus, buller eller trafik.
Att inte svara på ett grannehörande är inte samma sak som att lämna ett grannemedgivande.
Synpunkter vägs in i beslutet, men de är inte avgörande om åtgärden följer lagen. Du kan därför fortfarande få bygglov även om grannarna säger nej.
Ett grannemedgivande kan ibland ersätta grannehörande eller användas som ett underlag i bygglovsärendet.
Det är kommunen som avgör om ett grannemedgivande räcker, eller om grannehörande ändå behövs.