Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsarbete handlar om fysiska åtgärder, att ändra beteende samt att sänka hastigheterna. Att bygga fysiska trafikmiljöer som innebär låga hastigheter är det långsiktiga målet.

I ett kort perspektiv kan även andra åtgärder vara aktuella till exempel genom en översyn av hastigheten eller punktinsatser på olycksdrabbade platser. I arbetet med trafiksäkerhet prioriteras områden kring skolor och olycksdrabbade platser.

Vad du kan göra för trafiksäkerheten på din gata

En del åtgärder kan du som privatperson också göra för att få en trygg och säker trafikmiljö på din gata. Ett första steg kan vara att prata ihop dig med grannarna på gatan. Alla bilförare har en trafikutbildning vilket gör att det ställs högre krav på dem än på de oskyddade trafikanterna. Som bilförare ska du köra ansvarsfullt och respektera gällande hastighetsbegränsningar och vara ett gott föredöme för andra trafikanter. I ett bostadsområde måste du alltid vara uppmärksam på att ett barn kan springa ut på gatan.

Blomlådor för tryggare gator

Om du upplever att din bostadsgata är otrygg kan blomlådor vara ett alternativ sommartid. Det är ett kortsiktigt, men effektivt sätt att ge signaler till bilister att sänka hastigheten.

Eftersom det oftast inte rör sig så många fordon på lokalgator och olyckor är ovanliga, är blomlådor i första hand en trygghetsåtgärd och inte en trafiksäkerhetsåtgärd. Blomlådorna är inte en åtgärd för att barnen ska kunna leka på gatan.

För att få ställa ut blomlådor behöver du först skicka in en ansökan och få den godkänd.

Skicka in en ansökan

Blomlådor får stå framme 25 maj–30 september och vi behöver din ansökan inför nästa säsong senast den 31 maj. Ansökningar som kommer efter den 31 maj behandlas inte. Innan du skickar in din ansökan, läs riktlinjerna för blomlådor nedan.

Observera att om du ska ställa ut blomlådor behöver du få godkänt av de grannar vars infarter är i direkt anslutning till placeringen. Skriv ut blanketten nedan och låt grannarna skriva under. Skanna in eller fota av blanketten och skicka in tillsammans med din ansökan i e-tjänsten.

Riktlinjer för blomlådor på lokalgator

I riktlinjerna beskrivs vilka regler som gäller, hur blomlådorna ska placeras på gatan och hur de ska se ut.

Den som har fått tillstånd för blomlådor ansvarar bland annat för materialkostnad, tillverkning, att blomlådorna står på anvisad plats och att de tas bort den 30 september när säsongen är slut.

Det här gäller

  • Du som ansöker är ansvarig för blomlådorna och ska vara bosatt på den aktuella gatan. Det behövs även en medsökande. Sökande eller medsökande måste finnas tillgänglig under hela säsongen när blomlådorna står ute.
  • Du behöver få godkänt av de grannar vars infarter är i direkt anslutning till blomlådorna. När du skickar in din ansökan i e-tjänsten, inkludera då också blanketten för grannemedgivande med dina grannars uppgifter.
  • Du behöver fylla i hela ansökan eftersom det är först när ansökan är komplett som vi kan bevilja ett tillstånd. Om du behöver komplettera din ansökan kommer vi att kontakta dig.
  • Om du inte följer reglerna kan vi behöva återkalla tillståndet.
  • Vi godkänner bara blomlådor inom tätbebyggt område
    och på gator som har karaktären av en bostadsgata/villagata. På gator smalare än 5 meter godkänns bara blomlådor om de inte påverkar framkomligheten för utryckningsfordon.
  • Om gatan trafikeras av kollektivtrafik är det Skellefteå buss som godkänner placeringen genom ett skriftligt tillstånd.
  • På gator som har åtgärder i form av farthinder, avsmalning eller liknande godkänner vi bara blomlådor om avståndet till åtgärderna är längre än 100 meter.
  • Blomlådor godkänns inte på gator där många bilar ofta
    står parkerade.

Placeringen på gatan

  • Blomlådorna får stå på gatan 25 maj–30 september. Kommunen bestämmer var de ska placeras och märker ut det på gatan.
  • Du som har sökt tillstånd ansvarar för att blomlådorna står på den anvisade platsen.
  • Blomlådor får inte placeras närmare en korsning än 10 meter. Fri sikt ska uppfyllas inom minst 50 meter på var sida om blomlådorna.
  • Högst 4 blomlådor får finnas per 100 meter.
  • Det är tillräckligt att blomlådorna placeras väl synliga och att lådornas utmärkning består av reflexer. Om en bilist trots detta kör på en blomlåda och skadar bilen är det den personen som har varit oaktsam.

Blomlådans utseende

  • För att blomlådorna ska ge ett positivt intryck ska de vara
    planterade med blommor. Du planterar blommorna i jord direkt i lådan. Det är inte tillåtet att ha blommor i kruka eller andra föremål än blommor.
  • Blommorna i lådan får inte nå högre än 80 centimeter över
    gatan.
  • Blomlådorna ska byggas enligt en ritning som kommunen har tagit fram. Ritningen ser du här nedanför och du får den även tillsammans med ett beviljat tillstånd.
  • Reflexer ska finnas på minst två sidor av blomlådan och vara
    riktade mot körbanan.

Material till blomlådan

  • Ben 4 st 75x75 mm, längd 500 mm.
  • Sarg 12 st 22x100 mm, längd 1000 mm.
  • Täckribba 4 st 22x45mm, längd 1045 mm,
  • Täckribba 8 st 22x45 mm, längd ca 220 mm.
  • Bottenstöd 3st 38x100 mm, längd ca 960 mm.
  • Botten 9 mm plywood.

Ritning

Ritning blomlåda

Häckar och buskage

Det är en härlig tid när det växer och frodas, men det kan bli för mycket av det goda. Om växter intill gång- och cykelvägar eller gator blir för höga skymmer de sikten i trafiken. Varje år skadas människor i onödan på grund av skymd sikt. Några enkla åtgärder före och under sommaren kan rädda liv.

Häck och buskar bör växa inom eget tomtområde.

Om du har buskar eller träd som sträcker sig ut över gatan eller gångbanan behöver du se till att det finns fri höjd för trafikanterna. (se illustration under rubriken "Hur du ska klippa och beskära häcken".)

Den fria höjden som krävs är:

  • Över gång- och cykelbana: minst 3,2 meter
  • Över körbana: minst 4,6 meter

Om din tomt ligger intill en gång- och cykelbana eller gata bör dina växter inte vara högre än 80 cm från hörnet och 10 meter åt vardera hållet. (se illustration under rubriken "Hur du ska klippa och beskära häcken".)

Vid en utfart bör du se till att dina växter inte är högre än 80 cm från utfarten och 2,5 meter åt vardera hållet. Sikten ska alltså vara minst 2,5 meter från gatan eller gångbanan.

Varje år skadas människor i onödan för att sikten skyms. Som fastighetsägare måste du se till så att växtlighet på din tomt inte skymmer sikten.

Om något skulle hända på grund av skymd sikt är du som fastighetsägare ansvarig. Här får du tips på några enkla åtgärder som kan rädda liv.

Visar hur häcken ska klippas om du har tomt mot gata

Du som har en tomt ut mot en gata

Vid utfart bör du se till att dina växter inte är högre än 80 cm från
gatan inom markerad sikttriangel. Sikten ska vara fri minst 2,5 m från gatan eller gångbanan.

Visar hur du ska klippa häcken om du har en hörntomt

Du som har en hörntomt

Om din tomt ligger intill en gång- och cykelväg eller gata bör du se till att dina växter inte är högre än 80 cm i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 m åt vardera hållet.

Visar hur du ska klippa häcken om du har en tomt intill en gata

Du som har en tomt intill en gata

Häck och buskar bör växa inom eget tomtområde. Om du har
buskar eller träd som sträcker sig ut över gata eller gångbana bör du se till att det finns fri höjd för trafikanterna.

Den fria höjden som krävs är:

  • Över gångbana minst 2,5 m
  • Över cykelväg minst 3,2 m
  • Över körbana minst 4,6 m
Visar hur du ska plantera på rätt ställe

Plantera på rätt ställe

För att bibehålla god sikt är det viktigt att du redan vid planteringstillfället föreställer dig trädens och buskarnas utveckling några år framåt så du placerar dem tillräckligt långt från vägen. Stora buskar och träd bör placeras minst 2 meter innanför tomtgränsen. Häck- och mindre buskplantor bör placeras minst 60 centimeter innanför tomtgräns.

Du som har en tomt intill en gata kan förbättra trafiksäkerheten genom att välja växter med omsorg och plantera dem på rätt ställe.

Plantera på rätt ställe

När du planterar nya buskar och träd - tänk på avståndet till gatan och hur stora växterna blir när de är färdigväxta.

Planera noggrant:

  • Vilken typ av häck ska du ha? Ska den vara friväxande eller klippt, hög eller låg?
  • Hur stor plats får den ta?
  • Varför vill du ha en häck? För avgränsning, för insynsskydd, för vindskydd?
  • Har du tid att sköta din häck eller ska den sköta sig själv?
  • Prata ihop dig med din granne om en gemensam häck. Eller be om grannens syn på att du tänker plantera.

Plantskolor kan tipsa dig om arter som passar din trädgård, klimatet och den funktion som häcken ska ha. Lämpliga häckväxter är aronior, spireor, ölandstok, hagtorn, häckkaragan, måbär, oxbär och syrén.

Ta väl hand om din häck

Plantera så här:

  • Häckplantorna ska normalt vara tre per löpmeter.
  • I samband med vårplantering beskärs häckplantan. Vid höstplantering väntar man med beskärningen till påföljande vår.
  • Häckplantan klipps ned till halva höjden för att den ska ge tillräckligt med nya skott nedtill.

Vårda din nysatta häck:

  • Sommarklippningen gör du helst i juli.
  • Tycker du att marken mellan din häck och tomtens gräns verkar tom och öde? Pröva då med en marktäckande låg växt, eller lägg några rader med kuller- eller gatstenar.

Ansök om ny/ändrad infart till fastigheten

Om du ska bygga på en obebyggd tomt och vill göra en infart till en väg du inte äger eller om du vill flytta en befintlig infart på din fastighet måste du ansöka om det till berörd väghållare för den väg du vill ansluta infarten till.

Samhällsbyggnad är väghållare på de flesta gator inom Skellefteå kommuns tätorter. Övriga vägar är statliga eller enskilda. Skellefteå kommun har åtagit sig att sköta vissa enskilda vägar med statligt bidrag, där är också kommunen kontaktperson för anläggning av infarter. Är du osäker vem som är väghållare på den väg du vill ansluta till kan du titta på kommunens karttjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (välj ur lagerlistan på högra sidan i karttjänsten enligt röd markering i bilden nedan).

beskriver val  för att se väghållare

Villkor som ställs för utfart är följande:

  • det får finnas högst en infart per fastighet
  • högsta bredd är 7 m
  • backning ut på huvudgata tillåts inte
  • det ska finnas sikttrianglar om minst 2,5 x 2,5 meter, där inget högre än 70 cm skymmer sikten.

Ansökan skickas med e-post till verksamhettrafik@skelleftea.se .
Ansökan ska innehålla:

  • tydlig ritning/karta
  • fastighetsbeteckning
  • adress
  • dina kontaktuppgifter

Olovlig biltrafik på gång- och cykelbanor

Det kommer in många frågor och önskemål om att sätta upp hinder på gång- och cykelbanor för att förhindra att olovlig biltrafik. Ofta är det önskemål om att ställa ut betongsuggor eller sätta upp cykelgrindar.

På de kommunala gång- och cykelbanorna är det samhällsbyggnadsnämnden som beslutar om det ska sättas upp hinder. På privata gång- och cykelbanor är det upp till ägaren att bestämma.

För att enklare besvara frågorna och önskemålen har samhällsbyggnadsnämnden antagit riktlinjer för när hinder på gång- och cykelbanor kan sättas upp.

Riktlinjerna baseras på fakta om olycksstatistik, framkomlighet för snöröjningsfordon, väghållare ansvar och grannsamverkan.

Platser där det kan vara aktuellt med fysiska hinder för att öka
cyklisternas/ mopedisternas säkerhet:

  • där gång- och cykelbanan korsar eller ansluter mot en gata som har över 500 fordon/dygn
  • där gång- och cykelbanan korsar eller ansluter mot en gata där bilarnas hastighet överstiger 50 km/timmen
  • där gång- och cykelbanan korsar antingen en gata eller gång- och cykelbana där cyklisternas hastighet är hög och där sikten är dålig.

Platser där det kan vara aktuellt med fysiska hinder för att hindra olovlig bilkörning:

  • där bilister genom att använda gång- och cykelbanan som genväg får en tydligt kortare väg till sitt mål.
  • längs gång- och cykelbana som fungerar som skolväg och som ligger i skolans, förskolans närområde eller liknande.
  • där minst 25 fordon/ dygn kör olovligt.

Prioritering
Hinder som sätts ut för att sänka cyklistens hastighet i en riskfylld korsningspunkt prioriteras högre än hinder som har till syfte att förhindra olovlig biltrafik.

Åtgärder på huvudcykelnätet prioriteras högre än det lokala cykelnätet. Med huvudcykelnät menas de cykelbanor som går mellan centrum och de olika stadsdelarna. Med det lokala cykelnätet menas de
mindre cykelbanorna som finns inom stadsdelen, kvarteret etc.

Hantering av önskemål
Vid varje önskemål om att sätta ut hinder kommer den platsen att granskas. Då undersöks bland annat trafiksituationen, trafikmängden, hastigheten, olycksstatistik m.m. Utifrån den fakta som kommer fram tas sedan beslutet.

Om önskemålet inte uppfyller kriterierna godkänns de inte.

Olyckor
Olyckor mellan bilar och oskyddade trafikanter på gång- och cykelbanor är väldigt ovanligt. Inom Skellefteå kommun har det mellan 2002- 2012 endast inträffat tre lindriga olyckor där bilar har kört olovligt på gång- och
cykelbanor. De flesta olyckor som inträffar på gång- och cykelbanor är singelolyckor, näst vanligast är olyckor mellan fotgängare- fotgängare eller cyklist- cyklist. Det vill säga de som har rätt att vara på banan. När olyckor
mellan oskyddade trafikanter och bilister inträffar är det främst där gång- och cykelbana och gata korsas.

Att sätta upp ett hinder med syfte att förhindra biltrafik på gång- och cykelbanan har mer att göra med upplevd trygghet än verklig säkerhet. Fysiska hinder ökar inte alltid trafiksäkerheten utan kan tvärtom vara orsaken till att olyckor sker. Fasta, dåligt markerade hinder och hinder som inte ger efter, till exempel en ”betonggris”, ska undvikas eftersom olyckor uppstår när cyklister genar runt hindret eller cyklar in i det. På vissa platser kan det, trots olycksrisken för cyklister, finnas skäl till att sätta upp hinder.

Framkomligheten försämras
Hinder på gång- och cykelbanor kan försvåra för personer med funktionsnedsättning, fotgängare med barnvagn och cyklister med cykelkärra.

Ökade kostnader och svårare att sköta väghållningen
Hinder som försvårar driften (sopning, sandning, snöröjning) ska undvikas. Hinder som endast kan användas sommartid kräver utplacering, intagning och förvaring, vilket ökar underhållskostnaderna.

Information och grannsamverkan
Merparten av de som bryter mot förbuden är boende inom närområdet eller personer som har målpunkter i området. Ofta känner övriga boende till vilka dessa är och rekommendationen är därför att man till en början
inom respektive bostadsområde/gata för en dialog om trafiksäkerheten i området/längs gatan. Om man tydliggör för dem som bryter mot förbuden att det inte är tillåtet och att det skapar otrygghet för övriga kan förståelsen öka. När man ser ett brott bör man dessutom polisanmäla.

Olovlig körning på privat mark eller i bostadsområden
Om olovlig körning eller annan säkerhetsrisk för cyklister/mopedister förekommer på gång- och cykelbanor på privata fastigheter är det upp till den privata fastighetsägaren att ta till åtgärder om de så tycker att det är
motiverat. Vid dessa tillfällen kan tekniska kontoret vara till hjälp för fastighetsägaren och rekommendera vilka åtgärder som kan användas.

Den som sköter och ansvarar för vägen (väghållaren)
När väghållaren placerar ut fysiska hinder kan den bli ersättningsskyldig om det inträffar en olycka. För att förhindra att olyckor inträffar måste hindrens funktion kontrolleras regelbundet. (Väghållare kan t.ex. vara Skellefteå kommun, privata ägare och samfälligheter)

Hjälp oss förbättra webbplatsen!

Om du inte hittar informationen du sökte efter, klicka på nej-knappen nedan och skicka oss ett meddelande om vad som saknas.

Senast uppdaterad: