Framtidens husgrunder – trä och nya betongblandningar

Sverige är i dag en förebild med höga och moderna trähus, men de står ofta på traditionell betonggrund som inte utvecklats i samma takt och står för en stor del av koldioxidutsläppen.

Men vilka andra mer hållbara lösningar för husgrunder kan användas i framtiden?

Det här ska RISE forska om de närmaste 2,5 åren.

Irina Martynyuk är forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE och projektledare för projektet "Hållbara grundläggningar för industriellt tillverkade hus" som fått stöd av Vinnova.

I dag står en traditionell grundläggning av ett flerbostadshus för 25-30 procent av byggnadens totala Co2-utsläpp. Hos en villa handlar det om mellan 30-40 procent. Traditionell grundläggning är byggd med betong, armering och cellplastisolering, tre material med relativt hög klimat påverkan.

Projektidén är att spara Co2-utsläpp under produktionsfasen av nya små- och flervåningshus genom utveckling och utvärdering av innovativa grundläggningar. Det här ska ske genom att minska klimatavtryck på systemnivå och öka hållbarheten och samtidigt bibehålla kvalité och uppfylla gällande byggkrav vid uppförande av nya hus med trästomme.

Vinnova och aktörer från industrier och branschorganisationer bidrar med 7,4 miljoner kronor för att forska om följande spår:

• Hållbara alternativ till material som betong, stålarmering och isolering.
• Husgrundens konstruktion och uppförande.
• Beräkningsmetoder för att minska materialåtgång.
• Trägrundläggningar.

Ja, du läste rätt. Trägrundläggningar finns faktiskt redan i dag och är en kommersiell produkt, det finns kända företag som testat denna typ av grundläggning i sina projekt. Till exempel Villa Zero från Fiskarhedenvillan och Villa Klivet från Derome.

– Allt känns väldigt spännande och vi verkar i inspirerande tider när tekniken har tagit så stora kliv framåt att vi kan bygga en husgrund i trä. Bara för något år sedan hade jag varit skeptisk, men det är jag inte idag. Innovativa grundläggningar befinner sig ungefär där höga trähus var i debatten för 20 år sedan när man sa att höga trähus kommer brinna. I dag vet vi bättre. Vi är alltså i början av processen så vi kommer inom de här åren att hitta lösningar som vi som opartisk part kan slå fast är en säker konstruktion. Konsumenten ska kunna lita på att RISE har bekräftat det, säger Irina.

Projektet ska även titta på andra grundläggningar än trä. Huvudsyftet är att hitta lösningar som sänker co2-utsläpp och det kan handla om en annan typ av betongblandning eller isolering.

– Vi siktar på att sänka co2-utsläppen med 50 procent, men hamnar vi på 40 procent är det ändå en stor vinst. Vi bygger normalt mycket i Sverige och när den här svackan släpper så hoppas vi att 5–10 procent av nyproducerade hus har gått över till det här inom en femårsperiod, säger Irina.

Hon understryker att det är ett praktiskt projekt.

– Vi vill att lösningarna ska kunna implementeras av de industriella trähustillverkarna – ibland finns det bra innovationer men som är svåra att omsätta i praktiken. Syftet är att det ska finnas beslutsunderlag för att byta traditionell grundläggning mot alternativ med lägre klimatavtryck, säger Irina.

Partners: Derome Hus AB, Eksjöhus AB, Fiskarhedenvillan Group AB, Klara 500/1 AB, Lindbäcks Bygg AB, Moelven ByggModul AB, OBOS Bostadsutveckling AB, Plattmetropolen AB.

Finansiärer: Vinnova, Stiftelsen Centrum för Byggande och Boenden i Trä (CBBT), Trä- och möbelföretagen (TMF), Svenskt Trä, RISE

RISE: Irina Martynyuk, Viktor Norbäck, Göran Berggren, Marie Johansson.