Innovativa Hammarängen snart färdigt – hållbarhet och smart resursutnyttjande i fokus

Med logistikhuben Hammarängen Skellefteå Södra sätter Skellefteå kommun en helt ny standard vad gäller moderna industriområden.
– Det känns väldigt positivt att vi redan tidigt upplevt en stor efterfrågan på tomterna i Hammarängen Skellefteå Södra, många är redan tingade eller sålda och vi har flera aktörer ytterligare som har visat intresse. Det måste man säga är över förväntan eftersom området ska bli klart i oktober. Samtidigt så är det ett tydligt kvitto på att företagen i Skellefteå upplever en stark framtidstro och vill satsa för att ha en så bra position som möjligt, säger Joel Hällgren, projektledare på Skellefteå kommun.

På det 30 hektar stora området jobbas det med asfaltering av vägar och den finjustering som gör att företagen kan flytta in på utsatt tid. Kantstenar kapas till, matjord krattas ut och belysningen sätts upp som kronan på verket.
– Det här är framtiden, både hållbarhetsmässigt och hur vi i projektet jobbat med partnering. Vi har tillsammans tagit vara på alla kunskaper och gjort något bra av det, säger Martin Lundholm, projektingenjör och hållbarhetssamordnare på Skanska. Nu när området färdigställs är det både inom budget och utsatt tidplan.

Martin Lundholm och Joel Hällgren kan nu börja summera det projekt som pågått sedan hösten 2021.
– Det är med blandade känslor. Det är såklart fantastiskt med ett slutställande som håller tiden och de ekonomiska ramar vi jobbat efter. Samtidigt så är man tudelad över att behöva lämna ifrån sig projektet eftersom det varit en fantastiskt givande partnering där vi verkligen dragit nytta av varandras styrkor på bästa sätt, säger Martin.

Joel Hällgren är inne på samma sak, entreprenadformen har varit väldigt nyttig och en nyckel till ett effektivt och innovativt projekt.
– För att vara ett så här stort och komplext projekt så är det jättekul att vi lyckas så här bra. Det är inte alltid som projekt av den här storleken håller både tid och budget. Risken med att bara beställa en traditionell projektering är att det ger mer frågetecken under resans gång som kostar både tid och pengar. Nu satt vi alla ner under projekteringen i fas 1 och hade en öppen dialog med högt i tak och kunde bolla många bra idéer och dela erfarenheter. När det väl uppkommit problem så har vi haft en rak kommunikation med snabba svar på lösningar, menar Joel.

Foto: Joel Hällgren, projektledare på Skellefteå kommun, häller ned biokol i en grop som är förberedd inför planteringen av träden som syns i bakgrunden. Biokolen produceras på plats av stubbar.

Joel Hällgren, projektledare Skellefteå kommun

Området etableras i direkt anslutning till Hammarängens befintliga industriområde och ska erbjuda tomter för företag inom framför allt logistik, men även lagerverksamhet och lättare tillverkning. Skellefteås starka tillväxt gör transportflödena allt viktigare och där kommer Hammarängen Skellefteå Södra att spela en central roll.
Det strategiska läget kopplat till områdets höga hållbarhetscertifiering har gjort det attraktivt för företagen.

Hammarängen Skellefteå Södra har de mest ambitiösa hållbarhetskraven hittills och detta löper som en röd tråd genom hela projektet. Det bygger på en struktur med en tydlig hållbarhetsstyrning med någon som driver frågan aktivt och ställer de rätta frågorna.

– Det behöver inte vara en ansvarig chef utan kanske någon som är motiverad och brinner för hållbarhet som hjälper hela projektet framåt. Många är nyfikna hur vi gått till väga och Skellefteå kommuns sätt att driva det här på ett ödmjukt och transparent sätt med innovativa lösningar har gett eko över Sverige. Vi har haft studiebesök med beställare och olika projektledarfunktioner från byggföretag som vill veta hur projektet gått och vilka krav som beställaren ställt hållbarhetsmässigt, säger Martin.

Bland de faktorer som ska göra Hammarängen till ett hållbart anläggningsprojekt finns alltifrån smart projektering och massahantering, till metoderna för att hantera dagvatten och förorenad mark. Bland annat så har gruset till området krossats med elverk och körts ut av ellastbil. De stubbar som blev över efter skördningen blir oftast avfall men här har man tillverkat biokol som återanvänds till området.

– Vi har hela tiden ställts oss frågan om det inte går att återanvända material, eller om det ens är en nödvändighet. Trots allt så är den mest miljömässiga åtgärden att inte använda någon produkt och istället hushålla med resurserna. Om man kopplar hållbarhet till arbetsmoment så drivs alla av att göra det så enkelt som möjligt. Det jag är mest stolt över är bredden av åtgärder – från fågelholkarna som träslöjdselever ska bygga till biologiskt mångfaldsfrämjande insatser, säger Joel.

På Skellefteå växer kan du ta del av mer information kring projektet, klicka här så tar du dig vidare.

Relaterat:

Senast uppdaterad: